Tysklands flygvapen
Wikipedia
Tysklands flygvapen, Luftwaffe, är en del av Tysklands försvarsmakt. Historiskt har namnet Luftwaffe använts inom Wehrmacht och Bundeswehr. Tyska Wikipedia har valt att särskilja detta genom två olika artiklar: Luftwaffe (Wehrmacht) samt dagens organisation Luftwaffe (Bundeswehr). Inom den kejserliga armén användes beteckningen Tyska kejsarrikets flygtrupper eller flygtrupperna. Beteckningen Luftwaffe används numera även i Schweiz, tills för några år sedan användes istället beteckningen Flugwaffe.
Se Tysklands flygvapen under andra världskriget för mer information rörande Luftwaffe under denna period.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Första världskriget
Huvudartikel: Tyska kejsarrikets flygtrupper
Föregångaren till Luftwaffe kallades Luftstreitkräfte eller Die Fliegertruppen des deutschen Kaiserreiches, Tyska kejsarrikets flygtrupper, och grundades 1913. Då var de tänkta att fungera som rekognocering för arméns marktrupper precis som man tidigare använt sig av ballonger i tidigare krig. Man hade vid denna tid flera olika flygplanstyper från olika tillverkare. Under första världskriget blev Manfred von Richthofen en legend under namnet "Röda baronen". Andra flygare från denna tid var bland andra Ernst Udet och Hermann Göring.
Under första världskriget använde den tyska krigsmakten, flottan och armén, zeppelinare för bombningar av militära och civilia mål i Frankrike, Belgien och Storbritannien.
[redigera] Mellankrigstiden
Versaillesfreden förbjöd Tyskland att inneha ett flygvapen. Men redan 1924 hade det tyska riksvärnet ingått ett hemligt avtal med Röda Armén om utbildning av tyska militära flygförare i Sovjetunionen. Två månader efter sitt maktövertagande 1933 organiserade nazisterna grunderna för att i hemlighet skapa förutsättningar för ett återupprustat Tyskland. Flyg militärt skedde detta genom bildandet av Deutscher Luftsportverband (DLV), som blev den enda tillåtna flygsportorganisation. DLV stod under gemensam ledning av Riksluftfartsministeriet, riksvärnsministeriet och högsta SA-ledningen. Dess hemliga huvuduppgift var att genomföra en militär flygutbildning.
1935 proklamerade Hitler värnpliktens återinförande och uppbyggnaden av ett tyskt flygvapen i strid med Versaillesfreden, utan att signatärmakterna eller Nationernas förbund reagerade. 1935 utsåg Hitler Hermann Göring till överbefälhavare för det tyska flygvapnet, Luftwaffe. Genom Legion Condor, under Hugo Sperrle, använde det tyska flygvapnet det spanska inbördeskriget för att testa besättningar, flygmateriel och beväpning, samtidigt som en ny flygtaktik utprovades. Under kriget väckte det tyska bombangreppet mot den baskiska staden Guernica världens avsky.
[redigera] Andra världskriget
Huvudartikel: Tysklands flygvapen under andra världskriget
Den blixtkrigstaktik som utformats under det spanska inbördeskriget, byggde på ett mycket utvecklat taktiskt samarbete mellan markstridskrafter och flygstridskrafter och visade sig vara mycket effektiv när Tyskland besegrade Polen 1939, Norge, Danmark, Luxemburg, Belgien, Nederländerna och Frankrike 1940, samt Jugoslavien och Grekland 1941. Det tyska flygvapnets försök att genomföra ett strategiskt bombkrig mot Storbritannien 1940 - Slaget om Storbritannien - var dock ett stort misslyckande, inte minst därför att Luftwaffe i huvudsak var ett taktiskt flygvapen, med begränsad strategisk kapacitet. Under Ökenkriget i Nordafrika 1940-1943 var det Luftwaffes slutliga oförmåga att bekämpa Royal Air Force:s bombflyg och torpedflyg vilket, tillsammans med den tyska marinens misslyckade bekämpning av det brittiska ubåtsvapnet i Medelhavet, som avgjorde kriget, eftersom bägge sidorna var totalt beroende av tillförsel utifrån av materiel och förnödenheter.
Under det tyska anfallet mot Sovjetunionen - Operation Barbarossa 1941, hade den tyska blixtkrigstakiken stora framgångar, vilket inte minst berodde på Luftwaffes effektivitet som taktiskt flygvapen. Under det fortsatta kriget i Ryssland åstadkom dock vintern och kölden enorma problem för tysk personal och tysk materiel, vilka bägge visade sig oförmögna att operera effektivt i minus 40 graders kyla. Avsaknadet av strategisk kapacitet och överhuvudtaget av ett utvecklat strategiskt tänkande resulterade i Luftwaffe kom att användas som flygande artilleri - visserligen ett mycket effektivt sådant, vilket bland annat visas av attackflygaren Hans Ulrich Rudel, som förstörde över 300 sovjetiska stridsvagnar - men den sovjetiska industriella kapaciteten kom att förbli oskadad utom räckhåll bakom den direkta frontlinjen.
Under slaget om Atlanten utvecklades efterhand ett effektivt samarbete mellan den tyska marinens ubåtsvapen och Luftwaffes fjärrspanings- och bombförband vilket ledde till att de allierade konvojerna till Ryssland under 1942 och början på 1943 sänktes i snabbare takt än de allierade kunde bygga nytt tonnage. Effektivare motåtgärder, inte minst effektivare konvojering med utökat jagarskydd, effektivare luftvärn och jaktflyg gjorde att Luftwaffe från våren 1943 inte längre kunde lokalisera konvojerna och vägleda ubåtarna till sina mål.
[redigera] Luftwaffe i Bundeswehr
1955 fick Västtyskland bygga upp en försvarsmakt varpå Bundeswehr bildades med Luftwaffe som dess flygvapendel. Luftwaffe började sin verksamhet 1956 med stark koppling till det amerikanska flygvapnet. Till en början dominerades Luftwaffe helt av amerikansktillverkade plan som Republic F-84 Thunderstreak. Man har senare tagit fram egna flygplan som Panavia Tornado och Eurofighter genom samarbeten med allierade länders flygvapen.
Under 1960-talet hade man stora problem med Starfighter-planen. 292 plan kraschade och krävde 115 piloters liv.
I samband med Tysklands återförening blev Östtysklands flygvapen en del av Tysklands flygvapen. Stora delar av flygplanen såldes av men MiG-planen behölls. Därmed blev flygbasen Rostock-Laage och Jagdgeschwader JG 73 "Steinhoff" den enda NATO-basen i världen med de då (1990) toppmoderna MiG-29.
1999 deltog Luftwaffe för första gången sedan 1945 i stridsoperationer då man deltog i det Nato-ledda Kosovokriget. Detta skapade en debatt i Tyskland rörande det internationella deltagandet.
I samband med oroligheterna i Libanon 2006 evakuerades tyska medborgare ur landet med Luftwaffes evakueringsplan.
[redigera] Framtiden
Idag genomförs omstruktureringar inom Tysklands flygvapen. Man har sedan 1970-talet eftersträvat ett europeiskt samarbete vilket bland annat resulterade i Eurofighter Typhoon som började levereras under 2006. 2004 meddelande den tyske försvarsministern Peter Struck att minskningar skulle ske i flygvapnets storlek under de kommande åren, bland annat skulle antalet plan minska från 426 till 265 plan 2015.
[redigera] Uppgifter
I fredstid är huvuduppgiften att skydda Tysklands luftrum och därmed den tyska befolkningen och viktig infrastrukur. Man genomför via FN:s hjälpinsatser olika transport-, eftersöknings-, och räddningsuppgifter.
[redigera] Aktuella flygplan
[redigera] Stridsflygplan
- Eurofighter Typhoon
- F-4 Phantom II
- Panavia Tornado
[redigera] Historiska flygplan
- Dornier Do 17
- Focke-Wulf Fw 190
- Heinkel He 111
- Heinkel He 162 Salamander / Volksjäger
- Junkers Ju 87 Stuka
- Junkers Ju 88
- Messerschmitt Bf 109
- Messerschmitt Bf 110
- Messerschmitt Me 163 Komet
- Messerschmitt Me 262 Schwalbe
[redigera] Stridsflygplan
- Republic F-84 Thunderstreak
- Lockheed F-104
- Fiat G.91
- MiG-29 - Jagdflugzeug
- North American F-86K Sabre Dog
- Alpha-Jet
[redigera] Tjänstegrader
- Flieger
- Gefreiter
- Obergefreiter
- Hauptgefreiter
- Stabsgefreiter
- Oberstabsgefreiter
- Unteroffizier
- Stabsunteroffizier
- Feldwebel
- Oberfeldwebel
- Stabsfeldwebel
- Oberstabsfeldwebel
- Leutnant
- Oberleutnant
- Hauptmann
- Major
- Oberstleutnant
- Oberst
- Brigadegeneral
- Generalmajor
- Generalleutnant
- General
[redigera] Litteratur
- Murray, Williamson: The Luftwaffe 1933 - 1945 - Strategy for Defeat (1986, ny uppl. 2003) ISBN 1-86160-615-X
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tysklands flygvapen
