Ultraviolett strålning
Wikipedia
 Frekvensområde (EMS)
Typer av strålning efter sammansättning |
Ultraviolett strålning, UV-strålning, UV-ljus, är elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än det synliga ljusets. Ordet ultra (latin, bortom) kommer av att UV-strålningen befinner sig bortom det kortvågigaste violetta ljuset i ett spektrum.
Innehåll |
[redigera] Definition
Ultraviolett strålning brukar definieras som strålning inom våglängdsområdet 400 till 10 nanometer. Gränserna mot den kortvågigare röntgenstrålningen är ganska flytande, och ofta avgör sammanhanget vilket uttryck som används.
UV-strålning av längre våglängder har mycket gemensamt med det synliga ljuset. Den uppför sig på liknande sätt i optik och den kan registreras på fotografisk film. Därför talar man ofta om UV-ljus. Det mänskliga ögat kan inte uppfatta ultraviolett strålning, men vissa insekter, fåglar och andra djur har synförmåga in i det ultravioletta området.
[redigera] Våglängdsområden
I biologiska och strålskyddssammanhang delar man ofta in UV-strålningen i tre olika våglängdsområden, UVA (400-315 nm), UVB (315-280 nm) och UVC (mindre än 280 nm). I tekniska sammanhang talar man ibland om vakuum-UV för våglängder kortare än 200 nm, eftersom dessa våglängder absorberas av luft (egentligen syret i luften) och alltså bara kan användas i vakuum eller i en syrefri atmosfär. Extrem UV är ytterst kortvågig UV-strålning i närheten av röntgenområdet.
[redigera] Egenskaper
[redigera] Fluorescens
Många material fluorescerar när de utsätts för ultraviolett strålning. De utsänder då ljus med en (längre) våglängd som kan uppfattas av ögat. Detta används på nattklubbar etcetera, men har också mera praktiska användningsområden, till exempel vid bestämning av mineral och för att skilja äkta sedlar från falska. Vanliga lysrör har ett skikt på insidan som omvandlar den UV-strålning som lysröret i sig alstrar till lämpligare våglängder.
[redigera] Absorption
Solen producerar UV-strålning av alla vågländger. UVC och den största delen av UVB-strålningen absorberas av ozonlagret. Vanligt fönsterglas är transparent för UVA, men släpper inte igenom kortare våglängder. Speciellt kvartsglas används i UV-lampor.
[redigera] Biologisk verkan
Den mest välkända biologiska verkan av ultraviolett strålning är kanske solbränna. Denna uppstår när huden som ett skydd mot främst UVB-strålning bildar ett pigment, melanin. UVA-strålning framkallar inte solbränna, men når djupare ner i huden och kan bryta ner bindvävsprotein, kollagen, vilket påskyndar hudens åldrande. UV-strålning kan framkalla förändringar i DNA och på så sätt orsaka cancer.
