Urin
Wikipedia
- Kiss leder hit. Rockgruppen med det namnet hittas på Kiss (musikgrupp)
Urin är en vätska som utsöndras av njurarna och som samlas upp i urinblåsan.
Under normala omständigheter ska urinen vara steril och bestå av vatten, urinämne (urea) och joner. Även inaktiverade läkemedel, toxiner och andra föreningar som är främmande för kroppen utsöndras i urinen. Människokroppen utsöndrar normalt 1-2 liter urin per dygn. Denna utsöndring benämns diures.
[redigera] Urinbildning
Urinbildningen i njurarna är en invecklad process som sker i njurarnas urinbildande enheter som kallas för nefron. Den första filtreringen av blodet sker i ett kapillärnystan i nefronet vid namn glomeruli. Den mängd urin som bildats kallas för primärurin och har en mycket större volym än vad som slutligen blir urin. Primärurinen blir sedan föremål för cirkulation i ett rörsystem där ämnen tas upp och utsöndras och den slutgiltiga urinen bildas.
[redigera] Sjukdom
Vid diabetes utsöndras glukos med urinen på grund av att njurens förmåga att ta upp utsöndrat glukos från primärurinen är mättad. Andra sjukdomstillstånd kan ge upphov till äggviteämnen i urinen (proteinuri).
Mörk urin är ett tecken på vätskebrist. Om detta fortfar en längre tid kan det leda till njursten. Urinen bör vara ljus minst en gång varje dygn. I varmt klimat, där man svettas mycket, bör man ge akt på detta och rätta vätskeintaget därefter. I Sverige kan det räcka med ett par liter vätska om dygnet; i tropikerna kan det krävas 10 liter per dygn eller mer.
Blod i urinen kan tyda på allvarlig sjukdom och bör alltid föranleda läkarkontroll. Urinen kan också bli färgad på grund av att man ätit viss sorts mat, exempelvis rödbetor; efter ett större intag av rödbetor, kan urinen bli så kraftigt rödfärgad att det kan misstolkas som blod.