Njure
Wikipedia
Njurarna är bönformiga organ på ungefär 6 gånger 12 centimeter, som ligger i par och delvis täckta av bukhinnan på var sin sida om ryggraden, nära dess mittpunkt. Hos en vuxen människa väger njurarna ca 160 gram vardera. Njurarna är centrala organ i utsöndringen, det organsystem som ser till så skadliga substanser och restprodukter såsom urea kan lämna kroppen via urinen - en process som kallas utsöndring. Njurarna är även viktiga för att reglera mängden elektrolyter i kroppen (natrium, kalium och kalcium). Rent strukturellt delas njuren in i märg (medulla renalis) och bark (cortex renalis).
|
1. Binjure, ett endokrint organ placerat alldeles ovanför njuren. Binjuren har inget direkt samband med njurens funktion. 2. Pyramid 3. Njurhilus (inbuktningen vid njurbäckenets utlopp till urinledaren) 4. Njurpapill 5. Njurbäcken 6. Njurmärg 7. Urinledare |
En njure består av ungefär en miljon filtreringsenheter kallade nefron. Varje nefron består av ett glomerulus, ett bollformat kapillärnystan, och ett nätverk av rör. I glomerulus filtreras blodet, och den bildade primärurinen passerar genom rörsystemet där vatten, salter och näringsämnen återupptas. Den färdiga urinen samlas först i njurbäckenet (hilum renale) och förs sedan till urinledaren (ureter), för att ledas vidare till urinblåsan för tillfällig förvaring.
En vuxen människa producerar ungefär en och en halv liter urin per dygn. Denna mängd varierar dock beroende på omständigheterna. Ökat vätskeintag ökar i allmänhet urinmängden, medan ökad respiration och svettning kan minska den. En del läkemedel påverkar utsöndringen antingen direkt eller indirekt, såsom vätskedrivande medel (diuretika).
[redigera] Detaljanatomi
Njurens minsta funktionella enhet kallas nefron. Varje njure kan ha upp till 1 miljon nefroner. Antalet minskar med stigande ålder. Blodets väg genom nefronet kan beskrivas så här:
Arteriellt blod kommer in i njuren via njurartären, Arteria renalis, som förgrenar sig ett antal gånger och blir till arteriola glomerularis afferens, som ansluter till ett första nätverk. Vätskan som filtrerats ut kallas för primärurin, och går från kapseln vidare i ett rörsystem, njurtubuli eller tubulussystemet. Glomerulus kapillärnätverk återgår till en enda gren, arteriola glomerularis efferens, som bildar ett andra kapillärnystan runt tubulussystemet för att under primärurinens väg genom systemet återabsorbera det mesta av de nyttigheter som filtrerats ut i glomerulus (detta sker genom ett sinnrikt system av koncentrationsgradienter). Därefter fortsätter blodet till en venol, och återvänder så småningom via njurvenen till hjärtat. Primärurinen, som koncentrerats under hela sin färd genom tubulussystemet och nu nästan bara innehåller avfallsprodukter, samlas i samlingsröret (ductus bellini), som mynnar i ett trattsystem i njurmärgen och slutligen når ureter genom njurhilum/njurbäckenet.
[redigera] Njurens funktion
Njuren kontrollerar framförallt vätske- och elekrolytbalansen, d.v.s. balansen mellan olika slag av joner i kroppen såsom kalium, kalcium och natrium. Njuren har även tre ytterligare viktiga funktioner:
- Njuren tillverkar hormonet erytropoietin (EPO), som stimulerar produktionen av röda blodkroppar. Detta gör att kroppen kan ta upp mer syre och det är därför som det är gynnsamt för långdistansidrottare att dopa sig med detta hormon.
- Njuren omvandlar Vitamin D till dess aktiva form vilket är viktigt för kalciumbalansen i kroppen.
- Utsöndrar renin för reglering av blodtrycket.
Ungefär 20% av hjärtats slagvolym passerar genom njuren för varje hjärtslag. Njurarnas kapacitet att rena blod är mer än dubbelt så hög än vad som egentligen krävs. Detta innebär att man kan leva länge med bara en njure utan att känna av några som helst biverkningar, och medfödd avsaknad av en njure upptäcks ofta inte. Njurfunktionen avtar dock med åldern.
Njurens arbete styrs bland annat från hypofysen via hormonet ADH (antidiuretiskt hormon). Högre halter av ADH stimulerar till upptag av vätska, och därmed en ökning av blodvolymen och en ökad koncentration av urinen. När man dricker alkohol påverkas hypofysen att sluta producera ADH, och volymen urin ökar.
