ON AMAZON:



https://www.amazon.com/Voice-Desert-Valerio-Stefano-ebook/dp/B0CJLZ2QY5/



https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Kanada - Wikipedia, entziklopedia askea.

Kanada

Wikipedia(e)tik

Kanada


Canada

Kanadako bandera [[Irudi:|100px|Kanadako armarria]]
Bandera Armarria
Goiburu nazionala: A Mari Usque Ad Mare
( Itsasotik Itsasora )
Ereserkia: O Canada
Kanadaren kokapena
Hiriburua Ottawa
45°24′ N 75°40′ W
Hiri handiena Toronto
Hizkuntza ofiziala(k) Ingelesa eta Frantsesa. Halaber, Eskoziako gaelera, Gwich'inera,Inuitera, Slaveyera eta Inuinnaqtun
Gobernua

Erregina
Gobernari orokorra
Lehen ministroa
Demokrazia parlamentario
federala eta
Monarkia konstituzionala

Elisabete II.a
Michaëlle Jean
Stephen Harper
Independentzia
- Britaniar Ipar Amerika legea
- Westminster-eko estatutua
- Kanada legea
Erresuma Batutik
1867 uztailaren 1
1931 abenduaren 11
1982 apirilaren 17
Eremua
 - Guztira
 - ur %

9.984.670 km² (2.)
%8,62
Biztanleria
 - Estimaketa (2006)
 - Errolda (2007)
 - Dentsitatea

32.400.000 (37.)
32 852 849
3,3 biztanle/km² (185.)
Dirua Kanadako dolarra ($) (CAD)
Ordu eremua
 - Udan (DST)
UTC (UTC -3,5 > -8)
Bai (UTC -2,5 > -7)
Interneteko domeinua .ca
Telefono aurrezenbakia +1
Herritarra kanadar

Kanada Ipar Amerika iparraldea hartzen duen estatua da, luze-zabaleran munduko bigarrena. Goiburu nazionalak dioen bezala, itsasotik itsasora doan herrialdea da, hau da, Ozeano Atlantikotik Ozeano Barera.

Hiriburua Ottawa da eta lurreko muga politikoak Ameriketako Estatu Batuekin bakarrik du.

Eduki-taula

[aldatu] Geografia

Kanada satelite irudian
Kanada satelite irudian

Kanada bost eskualde geografiko handitan banatu daiteke: Kanadar ezkutua, Apalatxe mendiak, Aintzira Handien eta San Laurendi ibaiaren arroa, Erdialdeko Zabaldiak eta Kostaldeko mendiak.

Iparraldeko kostak sartu-irten eta uharte ugari ditu, hedadura handikoak, hala nola Baffin, Victoria, Ellesmere eta Banks. Ternua ekialdeko kostan kokatzen da, Atlantikoan, eta Vancouver uhartea mendebaldean, Ozeano Barean. Honekiko paralelo doaz Mendi Harritsuak, gailur garaiena Logan mendia duela (6.050 m), Alaskarekin mugan.

Ibai nagusiak Mackenzie eta San Laurendi ibaiak dira. Ameriketako Estatu Batuekin mugan ditu bost Aintzira Handietatik lau: Superior, Huron, Erie eta Ontario.

[aldatu] Historia

Historialarien arabera, egungo Kanadako lehen biztanleak orain dela 26500 urte heldu ziren Yukon lurraldera (Kanada iparraldean, Alaskarekin mugan. Ontario hegoaldean, aldiz, orain dela 9500 urteko aztarnak aurkitu dituzte. Bikingoak K.o. 1000 urte inguruan iritsi ziren, Groenlandiatik abiatutako espedizio batean. Ternua uhartera iritsi eta ziren Leifbundir kolonia sortu zuten bertan.

1497an Giovani Caboto marinel italiarra Kanadako kostalde atlantikora iritsi zen eta Ingalaterrarentzat hartu zituen Terranovako lurrak. 1534an Jacques Cartierrek Frantziaren izenean San Lorentzo badia kokistatu zuen. Frantziak Quebec, Montreal eta Frantzia Berria koloniak sortu zituen. Kanadako baliabide naturalen inguruko gatazka ugari egon ziren ingelesen, frantziarren, holandarren eta bertako indigenen artean. 1713an Ultrecheko Ituna izenpetu zen, eta Terranova eta Hudsoneko badia ingelesen esku gelditu ziren.

Kanadako probintzien eta lurraldeen mugen eboluzioa.
Kanadako probintzien eta lurraldeen mugen eboluzioa.

1744an Britainia Handiak Luisburgo inbaditu zuen, Zazpi Urteko Gerrari hasiera emanez. 1763an ingelesek Frantzia Berria eta Quebec bereganatu zituzten. 1867an Iparramerikako Akta Britaniarrak Kanadako Domeinua sortu zuen, Ontario, Quebec, Eskozia Berria eta Brunswick Berria barne hartuz. Geroago, Kolunbia Britaniarra eta Eduardo Printzearen Uhartea ere Domeninu horretan sartu ziren. Britaniar koroaren menpeko lurraldea bihurtu zen, gobernu parlamentario federal batekin. 1931tik aurrera, Erresuma Batuko monarkak Kanadako estatuburua izaten jarraitzen duen arren, Britainia Handiko parlamentuak ez du inolako eskumenik Kanadako politikan.

[aldatu] Banaketa administratiboa

Sakontzeko

 Sakontzeko, irakurri: Kanadako banaketa administratiboa

Kanadako mapa politikoa
Kanadako mapa politikoa

[aldatu] Probintziak eta lurraldeak

Kanada hamar probintziatan eta hiru lurraldetan banatua dago. Probintziek autonomia zabala dute gobernu federaletik lurraldeekin alderatuta. Hala ere, hamahiruek dute ganbera legegilea.

Hamar probintziak hauek dira:

Hiru lurraldeak hauek dira:

[aldatu] Metropoli-gune nagusiak

  1. Toronto (Ontario): 5.304.600 biztanle (2005).
  2. Montreal (Quebec): 3.635.842 biztanle.
  3. Vancouver (Britainiar Kolunbia): 2.208.300 biztanle.
  4. Ottawa (Ontario): 1.148.800 biztanle.
  5. Calgary (Alberta): 1.060.300 biztanle.

[aldatu] Kultura

[aldatu] Hizkuntzak

Kanadako mapa linguistikoa

[aldatu] Musika

  • Folk musika:
  • *La Bottine Souriante taldea.
    • Loreena McKennitt abeslaria.
  • Bestelakoak.

[aldatu] Literatura

[aldatu] Kanpo loturak

Commonsen fitxategi gehiago dago honi buruz:
Kanada


Amerikako herrialde eta lurraldeak
Ipar Amerika eta Karibea
Estatu burujabeak: Ameriketako Estatu BatuakAntigua eta BarbudaBahamakBarbadosBelizeCosta RicaKubaDominikaDominikar ErrepublikaEl SalvadorGrenadaGuatemalaHaitiHondurasJamaikaKanadaMexikoNikaraguaPanamaSaint Kitts eta NevisSanta LuziaSaint Vincent eta GrenadinakTrinidad eta Tobago


Dependentziak: Groenlandia (Danimarka) • GuadalupeMartinikaSaint BarthelemySaint MartinSaint Pierre eta Mikelune (Frantzia) • Aruba · Holandarren Antillak (Herbehereak) • Angila · Bermuda · Birjina uharte britainiarrak · Kaiman Uharteak · Montserrat · Turks eta Caicos uharteak (Erresuma Batua) • Puerto Rico · Birjina uharte amerikarrak (Ameriketako Estatu Batuak)

Hego Amerika
Estatu burujabeak: ArgentinaBoliviaBrasilTxileKolonbiaEkuadorGuyanaParaguayPeruSurinamUruguayVenezuela


Dependentziak: Frantziar Guiana (Frantzia) • Falkland Uharteak (Erresuma Batua)

Beste hizkuntzak
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com