Barcelonas tunnelbana

Wikipedia

Tunnebanestationen Universitat (L1)

Barcelonas tunnelbana invigd 1924 är det näst äldsta tunnelbanesystemet i Spanien efter Madrids tunnelbana. Tunnelbanan är Barcelonas främsta kollektiva transportsystem med drygt 390 miljoner passagerare 2005, i gämförelse transporterade stadens bussar drygt hälften så många passagerare. Barcelonas tunnelbana utgörs av 9 linjer vilka sköts av två bolag, Transports Metropolitans de Barcelona som även sköter busstrafiken i Barcelona driver L1-L5 och L11, dessa utgör det egentliga tunnelbanenätet.

Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya driver L6-L8, dessa linjer vilka tidigare inte räknades till stadens tunnelbanenät går längs förortsbanor vilka även trafikeras av en rad andra linjer, bland annat två som räknas till pendeltågsnätet. Hela nätet som egentligen utgörs av 3 skilda nät är idag (2006) 104,8km med 143 stationer och 3 olika spårvidder. Något som karakteriserar Barcelonas tunnelbana är att bytesstationerna ofta ligger väldigt lång ifrån varandra och förbinds av ett myller av gångar och trappor.

[redigera] Linjer

Barcelonas tunnelbana.

Transports Metropolitans de Barcelona driver 6 linjer i Barcelona med 121 stationer över 86 km, de numreras L1-L5 samt L11, varje linje har även tilldelats en färg för enklare orientering.

Linje Nummer	Färg	Öppningsår	Sträckning
Linje 1	Röd	1926	Hospital de Bellvitge - Fondo
Linje 2	Lila	1995	Paral·lel - Pep Ventura
Linje 3	Grön	1924	Zona Universitària - Canyelles
Linje 4	Gul	1973	Trinitat Nova - La Pau
Linje 5	Blå	1959	Cornellà Centre - Horta
Linje 11	Ljus Grön	2003	Trinitat Nova - Can Cuiàs

Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya driver L6-L8, dessa linjer är helt fristående från övriga nätet och ingår i två andra linjenät. L6-L7 ingår i linjenätet Metro del vallès medan L8 ingår i linjenätet Metro del Baix Llobregat. Efter att Barcelona integrerat all kollektivtrafik under gemensam taxa fick tre linjer med karaktär av tunnelbana ändrade linjebetäckningar, U6, U7 och S3 blev istället L6, L7 och L8.

Linje Nummer	Färg	Öppningsår	Sträckning
Linje 6	Mörk Blå	1863	Pl. Catalunya - Reina Elisenda
Linje 7	Brun	1954	Pl. Catalunya - Av. Tibidabo
Linje 8	Rosa	1912	Pl. Espanya - Molí Nou

[redigera] Historia

De två första tunnelbanelinjerna i Barcelona byggdes av två olika bolag för två olika syften. Först ut var Gran Metropolitano de Barcelona som 1924 efter många förseningar (linjen påbörjades redan 1908) öppnade en 2,5 km lång linje mellan Pl Catalunya och Lesseps. Sträckningen är idag en del av L3. Linjen byggdes med avsikten att avlasta spårvagnarna vilka inte klarade av kapacitets behovet. Två år senare öppnade Ferrocarril Metropolitano Transversal de Barcelona (nuvarande L1) en linje mellan Pl Catalunya och Bordeta en idag nedlagd station. Den var tänkt att länka samman de södra och norra järnvägarna med Pl Espanya dit man valt att förlägga utställningsområdet för 1929 års Världsutställning. Den har därför samma spårvidd (1672mm) som det nationella järnvägsnätet, även tunnelbanevagnarna är bredare än på de andra linjerna. Linjen ändrades dock till att sköta enbart tunnelbanetrafik.

1959 öppnades linje 2 vilken sedan förlängdes 1967, den var tänkt att förena stadsdelen Horta med centrum men ändrades till att bli L5 1969. Linje 2 återupplivades 20 år senare inför Olympiaden 92 men färdigställdes först 1995. Linje 4 var från början en gren av linje 3 och trafikerar den sträcka där de ursprungliga tunnelutgrävningarna gjordes 1908. Linje 6 och Linje 8 har båda sitt ursprung som järnvägslinjer vilka senare fått karaktär av förortsbanor i och med att Barcelonas storstadsområde växte.

[redigera] Tunnelbanans utbyggnad

Barcelonas tunnelbana är för närvarande under utbyggnad med förlängningar av linjerna 2,3 och 5. Det är även planerat för ytterligare utbyggnader av samtliga befintliga linjer. En helt ny linje är även under byggnad, den kommer att bli (46,6km)^[1] med fyra grenar där linje 9 och linje 10 skall gå. Trafiken kommer på desa två linjer att skötas av förarlösa tåg.

Utbyggnaden av Barcelonas tunnelbana har historisk men även i nutid drabbats av förseningar, de utbyggnader som görs idag fanns med (om än i annan skepnad) redan på den transport plan som godkändes 1971 för åren fram till 1979. Även dagens utbyggnader drabbas av ständiga förseningar, den nya linjen var från början tänkt att delvis tas i bruk under 2004 men är nu försenad med flera år. Detta är något som står i stark kontrast till utbyggnaden av Madrids tunnelbana som sedan mitten av 90-talet haft världens snabbaste utbyggnads takt.