New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Wikipedia:Faktafrågor/arkiv 8 - Wikipedia, den fria encyklopedin

Wikipedia:Faktafrågor/arkiv 8

Wikipedia

Innehåll

[redigera] Låt: "Julklockor över vår jord"/"Hem till Norden"

Våra älskade dansband - julens favoriter sjunger Ann-Cathrine Wiklander jultexten "Julklockor över vår jord" (som det står 1989 på i häftet) till samma melodi som Kikki Danielsson & Roosarna sjunger "Hem till Norden" (1995-1996). Melodin till båda verkar vara gjorda av samma Tommy Andersson. Vilken text är den första? ("Hem till Norden", som inte är en julsång, verkar ha mycket mer "gameldags" text och låter mer som en gammal visa/schlager från början av 1900-talet än en dansbandslåt). Är de några form av covers? Vad borde en artikeln "Hem till Norden" leda (Nu leder den till albumet "Hem till Norden" av Kikki Danielsson & Roosarna från 1996, där denna melodi med texten "Hem till Norden" är titelspår) /Johan1982 25 december 2006 kl. 01.11 (CEST)

[redigera] Kan jag byta namn i ett annat land?

Om jag flyttar utomlands, kan jag då byta till ett namn som man egentligen inte får i Sverige, till exempel Bernadotte i efternamn, och sedan flytta tillbaka? Måste jag bli medborgare först i det andra landet, eller, ja, hur funkar det? Soundcheck 26 december 2006 kl. 10.39 (CET)

Enligt min tolkning kan den franske medborgaren Nisse Bernadotte (née Svensson) flytta till Sverige och behålla sitt egenartade efternamn.
"Vid inflyttning till Sverige antecknas en utländsk medborgare under det namn som framgår av identitetshandlingarna. Skulle detta råka vara ett namn som lätt kan förväxlas med ett i Sverige befintligt egenartat efternamn kan givetvis inte bestämmelserna i 20-23 paragraferna åberopas gentemot personen i fråga, även om vederbörande formellt inte kan beropa rätt till namnet enligt [namnlagen]." (Britt-Marie Ericsson. "Namnlagen. Namnskick och namnrätt med lagkommentar" Stockholm:Publica 1983, s. 226)
Thuresson 9 februari 2007 kl. 14.24 (CET)

[redigera] vita huset

har tillägg om vita huset...vita huset har också 412 dörrar det står det inget om föregående osignerade inlägg skrevs av 195.252.34.251 (diskussion • bidrag)

[redigera] Ruccola?

(frågan flyttad från Diskussion:Ruccola) Hej där ute, Jag älskar ruccola men hur förvarar jag den bäst här hemma?? Jag är så trött på att slänga halva paketet dagen efter jag köpt den. Snälla kom med tips!!! Kathryn

Jag tror det bästa är att förvara ruccolasalladen i en plastpåse i kylskåpet. –PJ 21 januari 2007 kl. 17.25 (CET)
Antingen det eller så lägger man den i en skål och lägger ett lager med fuktigt hushållspapper över. Fungerar också för vanlig sallad.Sjö 9 februari 2007 kl. 08.10 (CET)

[redigera] Palmolja

Är Palmolja som det används i livsmedel i Sverige ett härdat fett eller ett transfett. Undrar dessutom vad är skillnaden mellan härdat fett och transfett. Tack på förhand om någon kan svara. mvh Peggy

Härdat fett och transfett är samma sak. Titta gärna på artiklarna om palmolja och transfett.//Hannibal 29 januari 2007 kl. 12.29 (CET)
Att härda fetter innebär att med olika metoder förändra deras struktur från omättade till mättade. Detta höjer ofta deras smältpunkt, vilket är nödvändigt om man t.ex. vill göra margarin av rapsolja. När man härdar fetter kan transfetter, som är en form av omättat fett uppstå. Ett fett som vore "fullständigt" härdat skulle inte innehålla några transfetter. Men eftersom transfetter är sällsynta i naturliga(?) sammanhang (har jag läst, i alla fall) så får vi i oss dem mest i samband med härdade fetter. Transfetter förekommer naturligt i bl.a. mjölk och kött från idisslande djur. Se även den engelska artikeln om transfetter. (Strykning ovan av mig själv.) -Storebror 1 februari 2007 kl. 01.43 (CET)

[redigera] Jarl Borssén

Hej ! Det står på www.ratsit.se att han fyller år den 14 Mars ni får kolla upp det. Mvh Henrik OBS ! Man får söka upp honom på ratsit.se

Fixat. / Elinnea 1 februari 2007 kl. 01.54 (CET)
Är det verkligen förenligt med Wikipedia:Biografier över levande personer att använda ratsit och liknande tjänster för att ta reda på uppgifter till artiklar? Nu borde det väl i och för sig finnas någon annan källa till hans födelsedatum, men helt okontroversiellt är det nog inte i alla lägen. //Essin 1 februari 2007 kl. 02.40 (CET)

[redigera] Within Temptation/Avantasia/After Forever

Hej! I ett uppslag ni har om Within Temptations sångare Sharon den Adel, har ni skrivit att hon har varit sångare i även Avantasia och After Forever. Det har jag kollat upp och det har visat sig att det inte stämmer. Varför har ni skrivit att hon har varit det?

Hon var med som gästsångerska i Avantasia. Om hon varit med i After Forever eller inte vet åtminstone inte jag. Vi skriver alla Wikipedia tillsammans, hjälp till att ta bort felaktig fakta! /Grillo 9 februari 2007 kl. 08.01 (CET)

[redigera] Siw Carlsson

Hej ! Kan ni ta reda på när Siw Carlsson som spelar teater med Stefan & Krister fyller år ? Mvh Henrik

Med hjälp av fakta från artikeln Siw Carlsson och sidan Birthday.se bör du kunna få svar. Riggwelter 11 februari 2007 kl. 22.28 (CET)

[redigera] Skrivstil

Varför lärs skrivstil ut i dagens grundskolor? Åtminstone jag uppfattar det som väldigt förvånande, då ämnet känns förlegat. Förvisso kan det vara kul att kunna, men jämfört med allt annat man bör lära barnen i skolan känns det synnerligen trivialt. Kanske kan det dock ses som ett roligt inslag, mellan de mer allvarliga studierna? Kanske är det ett sätt att "bevara" vår historia? Någon annan som har några reflektioner kring detta fenomen? --Andreas Rejbrand 2 februari 2007 kl. 21.51 (CET)

Troligtvis finns det flera förklaringar: 1) för att datorer inte alltid finns tillgängliga, 2) för att det annars skulle betyda att hundratusentals handskrifter skulle bli oläsliga på ganska kort tid (redan nu är det många som har svårt att läsa 18- och 1900-talsstil för att inte tala om de stilar som finns innan dess), 3) för att det är ett hantverk som precis som teckning och måleri inte går att utföra på samma sätt i en dator. Säkerligen finns det fler anledningar, men det är de jag kommer på för tillfället.//Hannibal 3 februari 2007 kl. 12.43 (CET)
Uppfattningen att skrivstil är förlegad är inte ovanlig ([1], en:Cursive). Ett traditionellt argument för skrivstil är att det går snabbare att skriva med sådan stil. Nomer 3 februari 2007 kl. 23.13 (CET)
Det kanske kan vara intressant att veta att det inte står något om skrivstil läroplanen/kursplanerna för grundskolan. Det enda som står om handskrift är att eleverna ska "utveckla sin förmåga att skriva läsligt för hand". - Storebror 5 februari 2007 kl. 00.29 (CET)
Ärligt talat skulle jag tolka den formuleringen som ett argument mot skrivstil. TERdON 5 februari 2007 kl. 07.58 (CET)

[redigera] Uppskattade antalet av atomer i det synliga universum.

Är det någon som kan denna ciffra? Har hittat det ibland i vissa skrifter men kommer inte ihåg var. Tacksam för svar.

Paul Lazar

paul.lazar.phd@hotmail.com

"Two back-of-envelope calculations give the number of atoms in the observable universe to be around 1080" taget från en:Observable universe#Matter content. --Skizzik 3 februari 2007 kl. 11.28 (CET)

[redigera] Indien

VVad jobba man med i indien och vilka språk pratar man där förutom Hindi (indiska) Snällt om vi fick svar! ////Katrin Och Fanny!!!

I artikeln Indien står det: "Engelska dominerar som affärsspråk. Hindi talas som förstaspråk av 30%. Förutom hindi är ytterligare 17 språk är sanktionerade som officiella: Bengali, Telugu, Marathi, Tamil, Urdu, Gujarati, Malayalam, Kannada, Oriya, Punjabi, Assamese, Kashmiri, Sindhi och Sanskrit. Sammanlagt är 325 olika språk erkända såsom i och för sig existerande inom landet." Jag tror Indiens invånare jobbar med många olika saker. --boiviedbl 6 februari 2007 kl. 13.56 (CET)

Hej jag måste veta fort hur många länder finns det i hela världen??

[redigera] svara sabbt!!

Hur många länder finns det i världen?? Snälla svara

Kolla på Lista över länder --RE 8 februari 2007 kl. 06.24 (CET)

[redigera] Brunello

(ursprungsinlägget gjort 9 februari 2007 kl. 23.26 (CET) av 84.217.80.217 i artikeln Brunello, flyttat hit av Essin 10 februari 2007 kl. 02.25 (CET))

Min bror gifte sig i Padua i norra Italien för några är sedan. Vi (ca 20 släktingar) inhystes på ett litet trevligt pensionat (med urgod mat) i närheten av Padua. Det var på en vingård - Brunello - med grappatillverkning. Jag skulle vilja åka dit igen men hittar inga kontaktuppgifter på internet. Kan ni hjälpa mig?

MVH Lena

Kan den här adressen vara något: http://www.agriturismobrunello.com/attivita/index_eng.php? Lycka till!//Hannibal 10 februari 2007 kl. 12.01 (CET)
Jag vill påpeka att det italienska namnet på Padua är Padova och att man nog bör använda det namnet när man använder sökmotorer. Det finns turistinformation om staden på http://www.turismopadova.it. Thuresson 10 februari 2007 kl. 12.12 (CET)

[redigera] Söndagsbarn

Vad menas med, och vad är historien bakom, att vara ett "Söndagsbarn" som i Daniel Bergmans film med samma namn?

SAOB (som tittar bakåt och ger exempel, men inte följer upp det dagsaktuellla) anger tre betydelser hos "Söndagsbarn". Den andra lyder: "person som är född på en söndag (och som enligt äldre folktro var utrustad med övernaturliga egenskaper); även oegentligt eller bildligt, särskilt om någon som har framgång eller tur i livet, ofta liktydigt med: lyckans gullgosse och dylikt". Den tredje betydelsen är: "barn som omhändertas endast på söndagar av frånskild pappa". Se vidare [2]. / mvh Mkh 11 februari 2007 kl. 20.22 (CET)


[redigera] langytisk

Var i lördags på en utställning på Sandvikens konsthall. Den ena delan av utställningen bar namnet LANGYTISK VÄCKELSEKONST. Min fråga är: Vad betyder ordet LANGYTISK? sonja.larsson@helsingenet.com

Jag är inte riktigt säker, men Langy är en plats i Frankrike, se följande karta: http://maps.google.fr/maps?oi=eu_map&q=Langy&hl=sv. Det finns inga google-träffar som inte har med den utställningen att göra, och inga av mina ordböcker kommer i närheten. Det närmaste ordet är langust och det har troligen inte med saken att göra.//Hannibal 11 februari 2007 kl. 23.29 (CET)

[redigera] har spanien något problem/vilket

har spanien något problem/vilket? föregående osignerade inlägg skrevs av 213.65.138.131 (diskussion • bidrag) 13 februari 2007 kl. 09.35

  • Ett spanskt problem är sommartorkan. (Den dagen man inte har något problem är man död) --Rosp 13 februari 2007 kl. 09.42 (CET)
  • Ett annat problem är väl att det är otroligt långt från Spanien till Arnolds Gatukök på Eketrägatan?? Hakanand 13 februari 2007 kl. 09.50 (CET)
  • Du har ovan fått såväl några reella som "mindre reella" exempel på problem i Spanien. Det problem jag först och främst kommer att tänka på, emellertid, är den såvitt jag känner till vanligt förekommande tjurfäktningen. Om jag inte har fel är det t o m så illa att denna "sport" har status som "nationalsport" (rätta mig om jag har fel). --Andreas Rejbrand 13 februari 2007 kl. 12.41 (CET)
    • Hmm, tjurfäktning är inget spanskt problem utan det är andra som tycker att det är ett problem --Rosp 13 februari 2007 kl. 15.05 (CET)
      • OK, logikfel, jag erkänner :) --Andreas Rejbrand 13 februari 2007 kl. 15.16 (CET)
Ditt logikfel fick mig att utöka/rensa tjurfäktning och tjurrusning ;-) Rosp 13 februari 2007 kl. 15.57 (CET)


  • Spanien har problem med motsättningar mellan de som vill ha en starkt sammanhållen enhetlig stat och de som strävar efter större självständighet (autonomi eller separation). Särskilt en hel del som talar minoritetsspråken baskiska eller katalanska vill ha mer självständighet. Detta har lett till ETAs terrorism (se ovan), men till mer problem än så.
  • Spanien har fortfarande ett par städer i Nordafrika som kolonier, Ceuta och Melilla. Detta leder till flera problem:
    1. En konflikt med Marocko, som hävdar att städerna egentligen är en del av Marocko.
    2. Problem med att afrikaner illegalt tar sig in i städerna, för att den vägen försöka komma vidare in i EU.
    3. Även i övrigt problemet vad som skall hända med kolonierna på sikt, och vilka rättigheter undersåtarna i Ceuta och Melilla skall ha. Jörgen B 13 februari 2007 kl. 21.16 (CET)

[redigera] Svenske OS- og VM-helter

Jeg har skrevet en del korte biografier om noen svenske idrettsutøvere, der jeg mangler mye informasjon. Vet noen på Svensk Wikipedia fødsels- og evt dødsår på disse personene? (eller om de fortsatt lever...)

  • Helge Wikström
  • Hjalmar Bergström
  • Olle Hansson
  • Torkel Persson
  • Axel Nilsson
  • Hugo Wicksell
  • John Wikström
  • Menotti Jacobsson
  • Ejnar Olsson
  • Bertil Carlsson (skihopp)
  • Tore Edman (skihopp)

Artiklene ligger på norsk Wiki. Dersom noen har mer informasjon i tillegg til fødsels- og dødsår tas dette også imot med takk.

[redigera] medelhavsklimatet

kan jag få så mycket fakta som möjligt om medelhavsklimatet ? :) jag letar fakta om medelhavskilmatet för att jag jobbar om det i skolan :)

Har du tittat i medelhavsklimat samt den engelska versionen? --Andreas Rejbrand 14 februari 2007 kl. 13.06 (CET)
Jag rekomenderar att du beger dig till ditt lokala bibliotek eventuellt om du befinner dig i en universitetsstad så beger du dig till det lokala geovetenskapliga biblioteket. Där kommer du hitta betydligt mer information än på nätet. --Mason 17 februari 2007 kl. 19.03 (CET)

[redigera] Vad är talcentrum för centrum?

Är det ett sensoriskt centrum eller är det något annat (till exempel ett motoriskt)? 911029 20 februari 2007 kl. 10.38 (CET)

Det tycks vara båda delarna. Se vidare sensoriskt talcentrum och motoriskt talcentrum hos Hjärnatlas
/ mvh Mkh 20 februari 2007 kl. 12.04 (CET)
Tack, stod vid ett dilemma vid en "vem kan mest om vad som helst"-tävling (aka trivia-tävling) i skolan. Jag svarade typ: "något därimellan". Men nu vet jag.

[redigera] Kryptering och Lagen

Hej,

jag tänkte bygga en krypteringsprogram och kom att tänka på att jag hört/läst någonstans att det inte nödvändigtvis är lagligt att kryptera till exempel ett mail och skicka det till en mottagare som sedan dekrypterar det. Är det något jag inbillar mig eller är det så att det är olagligt att kryptera saker? Är det olika lagligt i olika länder? Vem är det som är olaglig: den som bygger programmet eller den som använder det? // Per Erik Strandberg (p9k) 20 februari 2007 kl. 16.34 (CET)

Jag hittade just http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Cryptography_law så jag ska titta där - vem vet jag kanske kan besvara min egen fråga :) // Per Erik Strandberg (p9k) 20 februari 2007 kl. 16.37 (CET)
Från en:Cryptography_laws_in_different_nations: "There are many different Cryptography laws in different nations. Some countries prohibit export of cryptography software and/or encryption algorithms or cryptoanalysis methods. In some countries a license is required to use encryption software, and a few countries ban citizens from encrypting their internet communication. Some countries require decryption keys to be recoverable in case of a police investigation."
Det verkar även finnas lite exempel på rättegångar där folk gjort olaglig kryptering, och lite rolig kuriosa som jag hoppas inte gäller i sverige från en:Illegal_prime "An illegal prime is a prime number which represents information forbidden by USA law to possess or distribute. It is a matter of debate whether the number itself is therefore illegal in the USA, and under what circumstances."
Se även en:Cryptography#Legal_issues_involving_cryptography. / Per Erik Strandberg (p9k) 21 februari 2007 kl. 12.48 (CET)
Jag stoppade in lite om kryptering och lagen på Kryptologi men jag har ingen riktig känsla för om den ligger bra där. // Per Erik Strandberg (p9k) 21 februari 2007 kl. 13.14 (CET)

[redigera] Fel rubrik

Kan ingen hjälpa mig att ändra rubriken på sidan om Karl Marx, http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx

Tack! /Anna

Vilken rubrik tycker du är fel och hur borde den vara istället? TERdON 21 februari 2007 kl. 17.26 (CET)
Detta är inte en faktafråga, utan en fråga om Wikipedia, och sådana skall ställas i Wikipediafrågor. --Andreas Rejbrand 21 februari 2007 kl. 17.45 (CET)

[redigera] gammal slags slunga

Hej!

Jag söker efter namnet på en slags slunga. Den består av 2 stenar/kulor som sitter i var sin ände av ett rep/snöre. Man snurrar dessa och kastar iväg. Om allt fungerar ska de snurra sig runt benen på t ex en människa. Tror fåraherdar också använde den för att fånga sina djur. Vet någon vad jag menar?

Tack på förhand! Ann-Mari


Bolas: http://en.wikipedia.org/wiki/Bolas Sjö 24 februari 2007 kl. 23.24 (CET)

Ur SAOB: BOLAS, sydamerikanskt jaktredskap hvilket består af en läderrem med en kula af metall l. sten i hvardera ändan l. af tre remmar, förenade med hvarandra i ena ändan o. försedda med hvar sin kula i den andra, o. hvilket slungas efter villebrådet för att snärja dess ben. CBX 25 februari 2007 kl. 00.01 (CET)
Från runeberg.org: "Från denna tid sysselsätter man sig med dess uppfostran, som hufvudsakligen består i att rida och att sköta lazzo, bolas, lans och slunga." -CBX 25 februari 2007 kl. 00.05 (CET)

[redigera] Hannelore Schroth

Kan ni ta reda på varför den tyska skådespelerskan Hannelore Schroth dog ? Hälsningar Henrik.

Tyska Wikipedia nämner ingen dödsorsak, men då hon var 65 år vid sin död kan man förmoda att denna var naturlig. /Augustus 25 februari 2007 kl. 17.34 (CET)

[redigera] Småväxta infödingar på Nya Guinea, vad heter dom?!

Småväxta infödingar på Nya Guinea, vad heter dom?! föregående osignerade inlägg skrevs av 195.196.73.18 (diskussion • bidrag) (signatur tillagd av Peter R 1 mars 2007 kl. 12.43 (CET))

Läs på Papua Nya Guinea#Demografi. Där står det om papuanerna och austronesier, jag vet dock inte vem av dessa som är de som eftersöks. Peter R 1 mars 2007 kl. 12.42 (CET)
Det är inte så att du tänker på skelettfynden häromåret efter en tidigare okänd småväxt människa? Det var år 2003 på ön Flores i Indonesien. Se i så fall Homo floresiensis. / Mvh Mkh 1 mars 2007 kl. 21.55 (CET)

[redigera] Internetanvänding i Storbritannien

Är intresserad av att internetanvändning i UK ( storbritannien).

Hur storandel har tillgånng till internet Hur frekvent används internet Köpbenägenhet på internet

mm

Vore tacksam om någon kunde leda mig vidare inom detta område

Mvh Lars

[redigera] konventikelförordning

hej jag skulle behöva lite hjälp med att få en begriplig förklaring av vad 1868 års konventikel förordning innebär

Från artikeln 1858: "Det svenska Konventikelplakatet, instiftat 1726, avskaffas, vilket medför ökad trosfrihet för frikyrkliga samfund. Privata bönemöten tillåts. En konventikelförordning införs dock, enligt vilken kyrkoherden tillåts ingripa mot förkunnelse som anses kunna leda till kyrklig söndring." --MiCkEdb 9 mars 2007 kl. 13.01 (CET)

[redigera] Kjellman Disa

Vad är känt om konstnärinnan Disa Kjellman som levde på Södermalm i Stockholm?

Om vi inte har en artikel på Wikipedia om Disa Kjellman borde det kanske skrivas en, förutsatt att hon uppfyller Wikipedias relevanskriterier. Riggwelter 11 mars 2007 kl. 18.49 (CET)

[redigera] Tutsier eller hutuer

Enligt en anonym redigerare i artikeln Flykting flydde tutsier från Rwanda. Om jag inte minns fel var det hutuer. Personen har angett NE som källa - kan någon kolla om det står så?//--IP 11 mars 2007 kl. 20.40 (CET)

1994 var det väl framför allt tutsier som flydde när hutu-extremister bedrev folkmord. Sedan kan naturligtvis hutuer ha flytt under den tidigare tutsi-regimen, men det var ju långt tidigare. - Tournesol 11 mars 2007 kl. 20.46 (CET)
Men personen har skrivit att tutiser flydde efter folkmordet: Folkmordet i Rwanda gjorde att en miljon tutsier flydde landet - och det var ju tutsierna som "vann" efter folkmordet, dvs de slog ner hutuerna som utförde folkmordet, så vitt jag minns. Och då flydde väl hutuer?//--IP 11 mars 2007 kl. 21.03 (CET)
Om inte jag minns helt tokigt så skedde en omsvängd flyktingrörelse efter folkmordet, när tutsierna började flytta tillbaka, och hutuerna var oroliga för hämndaktioner. --192.176.237.2 12 mars 2007 kl. 13.45 (CET)

[redigera] Ang. omtalade poliser (norrmalmspolisen)

Det var ett par poliser som härjade runt på 80-talet (tror jag) och var ökända över hela Sverige. De tillhörde norrmalmspolisen. Vet någon vad de kallades och vad som hände med dessa poliser efter allt stök? 911029 12 mars 2007 kl. 18.35 (CET)

De kallades "Basebolligan". Wikipedia verkar inte ha någon artikel om detta men möjligtvis kan artikeln om filmen I lagens namn vara av intresse. Den så kallade "Norrmalmsutredningen" som avslöjade polisvåldet och vad som hände med poliserna diskuteras i en statlig utredning, se www.regeringen.se (klicka på "Del 2"). Thuresson 12 mars 2007 kl. 18.51 (CET)

[redigera] Oäkting

Nedanstående fråga hittflyttad från Wikipedia:Wikipediafrågor av FredrikT 13 mars 2007 kl. 15.42 (CET)

Vad kommer ordet oäkting i från? (Frågan ställd av oinloggad användare med IP-nr 90.227.65.12)

Svar: en "oäkting" är en person (ofta väl ett barn) som är fött utom äktenskapet. Utan att kolla några källor gissar jag att ordet kan kopplas till att giftermål i språket ofta associeras med olika former av adjektivet äkta, t ex "äkta hälft", "äkta make/maka" och just "äktenskap". Det som skett/tillkommit utanför äktenskapet - i detta fall ett barn som inte avlats i "äkta säng" - blir därmed "oäkta". /FredrikT 13 mars 2007 kl. 15.42 (CET)
Fredriks förklaring stämmer mycket bra. Utomäktenskapligt födda barn kallades förr "oäkting". Ett tråkigt uttryck som förhoppningsvis är på väg bort ur det aktiva språket. Peter R 13 mars 2007 kl. 16.34 (CET)

[redigera] Ang. nervgaser och dess effekt på nervsystemet et cetera

Jag undrar lite om nervgaser. Jag kan inte hitta någonting på Wikipedia eller google som besvarar min fråga som jag vill att den ska bli besvarad, hehe. Nervgaser angriper som bekant kroppen och nervsystemet på många sätt - men när blir det förlamningar? Blir det över huvud taget någon sorts förlamning (annat än att man dör ^^)?

Jag är tacksam för eventuella svar. /// 911029 14 mars 2007 kl. 13.49 (CET)

När vissa nervgaser anfaller människans nervsystem förorsakas omedelbara ofrivilliga spasmer (detta påverkar även hjärtat) - det är väl inte direkt förlamning, men man har inte mera kontroll över sina kroppsfunktioner. --MoRsE 14 mars 2007 kl. 14.13 (CET)

[redigera] hej

Vilka växter finns det på Antarktis?

Kolla en:Antarctica och en:Antarctic flora. /Yvwv [y'vov] 14 mars 2007 kl. 18.58 (CET)

[redigera] hejsan!

tror buddhister att dom återföds kan ni då skriva ner lite fakta om det till mig då? mvh: victor.

Här har vi lite fakta nedskrivet: buddhism. --Andreas Rejbrand 15 mars 2007 kl. 21.50 (CET)

[redigera] Historia

Förklara vad som skiljer det feodala samhället från slavsamhället

Skoluppgifter (?) skall man göra själv. Dock hittar du förstås information i artikeln feodalism. --Andreas Rejbrand 15 mars 2007 kl. 21.51 (CET)
Se också Dick Harrisons bok: "Slaveri - en världshistoria om ofrihet. Forntiden till renässansen." ISBN 9185057819. / mvh Mkh 16 mars 2007 kl. 01.48 (CET).
Du kan naturligtvis också finna upplysningar hos slaveri. /mvh Mkh 18 mars 2007 kl. 18.34 (CET)

[redigera] ramfabrik

har det nånsin funnits ett ramfabrik på mästersamuelsgatan 50 stockholm.

En mekanikus vid namn C.A. Lindqvist huserade där, kanske han tillverkade ramar?--MoRsE 17 mars 2007 kl. 01.16 (CET)

[redigera] Stjärnbilden Tukanen

Det är så att det står att stjärnbilden Tukanen är synlig från Sverige. Det kan väl ändå inte stämma om den ligger nära sydpoolen?

Den ligger väl i närheten av Södra korset???

Du har helt rätt! Vem påstår att Tukanen ska synas i Sverige? /mvh Mkh 18 mars 2007 kl. 21.28 (CET)

Kolla på sidan "Stjärnbild" så ser du...

Ser man på! Antingen är det klotter eller inskrivningsfel. Jag klarar inte att reda ut om/hur man på enkelt sätt kan kolla hela tabellen. Överlämnas åt någon som klarar sånt! / mvh Mkh 18 mars 2007 kl. 21.53 (CET)

Tukanen måste vara fel. Kolla förresten gärna på Diskussion:Stjärnbild! /storebror 19 mars 2007 kl. 17.13 (CET)

[redigera] Sulitelma

I Povel Ramels "Titta det snöar" nämns en Sulitelma (eller något som låter snarlikt) som låter som om det vore en väletablerad skidtävling. Är det något som har med den här orten att göra? --213.89.185.215 19 mars 2007 kl. 21.27 (CET)

Om jag inte minns fel handlar låten om skidåkning upp- och/eller nerför fjället Sulitelma..."som sexton år han klämde Sulitelma". Riggwelter 19 mars 2007 kl. 21.38 (CET)
Jag tror att Povel bara behövde ett rim-ord på Selma(?) och Sulitelma-ordet låg nära till hands. Sången framfördes första gången i ett radioprogram som hette "Föreningen För Flugighetens Främjande", årtalet var 1951. Google har lett mig till ett inspelningsnummer "Knäppupp KLPCD 6020". Sången började "När Farmor åkte skridskor uppå Nybrovikens is, så glad uppå kurtis" -- det var mera skridskonöje än skidtävlande i sången. / mvh Mkh 20 mars 2007 kl. 11.20 (CET)
Det stämmer att det åks skridskor i första versen, i andra versen handlar det dock om skidåkning. Om jag minns rätt går den:
Så gick det många vintrar och så småningom kom far (kör: så småningom kom far)
en stark och stilig karl,
vars färdighet på skidorna var alltför uppenbar:
vid sexton år han klämde Sulitelma.
Från topp till tå i fjällens värld om vintrarna han for (kör: om vintrarna han for)
och farten den var stor.
En vacker dag på Åreskutan krocka han med mor,'
en genompräktig tös som hette Selma.
Och Sulitelma är som redan sagts ovan ett fjäll på svensk-norska gränsen. Det är dock också namnet på den kvinnliga huvudkaraktären (Sultaninnan Sulitelma av Samarkand) i lundaspexet Djingis Khan från 1954 - d v s ungefär samtida med Ramels text. Månne Sulitelma var särskilt i ropet som skidsportsort under 1950-talet och därmed tacksamt att anspela på? /FredrikT 20 mars 2007 kl. 15.23 (CET)

[redigera] Vispen

Frågan flyttad från Wikipediafrågor

Vem uppfann vispen?

Denna sajt säger att spanska kolonister i Mexico uppfann ett vispliknande verktyg som kallades för molinillo på 1700-talet för att användas vid tillredningen av sina kakaodrycker (så att man skulle få skum på drycken). --MoRsE 20 mars 2007 kl. 21.50 (CET)

[redigera] metalltillverkning

när man tillverkar metall är det skadligt för naturen och samhället? och när man tillverkar plast?

Tja, både gruvdrift och borrning efter olja innebär ganska omfattande ingrepp i naturen. Sedan kan ju bearbetning av metall också vara ganska energikrävande, vilket kan leda till utsläpp i andra hand.
andejons 21 mars 2007 kl. 08.41 (CET)
Hur stora skadorna blir beror ju också på om den som arrangerar tillverkningen har vett på att begränsa utsläppen och att städa efter sig. / mvh Mkh 21 mars 2007 kl. 13.33 (CET)
Plast tillverkas av olja, och ger ett koldioxidtillskott till atmosfären när den till slut eldas upp. /storebror 21 mars 2007 kl. 14.52 (CET)

[redigera] Lakke Magnusson

Kan ni ta reda på varför Skådespelaren Lakke Magnusson dog 57 år gammal ? Mvh Henrik

Google leder till sidan
http://209.85.129.104/search?q=cache:xh1VSIrjUx8J:www.falukuriren.se/artikel.asp%3Fid%3D890943+Lakke+Magnusson+d%C3%B6d&hl=sv&ie=UTF-8&strip=1
Där står det att han "har avlidit efter en tids sjukdom". Vilken sjukdom det var anges inte.
/ mvh Mkh 22 mars 2007 kl. 23.13 (CET)

[redigera] Långväga transport av vin

Hur transporteras t.ex. sydafrikanskt vin till Sverige? /storebror 22 mars 2007 kl. 23.18 (CET)

Med fartyg till Europa. Det är bara vissa exklusiva märken som transporteras med flygfrakt.[4]--MoRsE 22 mars 2007 kl. 23.39 (CET)

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu