Galizien
Wikipedia
Galizien, ukr.Галичина, po. Galicja, ty. Galizien, även Rödryssland, historisk region i centrala Europa, sedan 1945 delad mellan Ukraina (till 1991 Sovjetunionen) och Polen.
Innehåll |
[redigera] Inom Österrike: Galizien och Lodomerien
Vid Polen-Litauens första och tredje delningar, 1772 och 1795, utgjorde Österrike den tredje parten jämte Ryssland och Preussen. Av de polska områden som Österrike tillmäktade sig bildades "Konungariket Galizien och Lodomerien"(ukr. Halychyna i Volodmyria, po. Galicja i Lodomeria), vilket utgjorde det nordligaste kronlandet inom det habsburgska riket 1772 - 1918. Staden Lemberg (ukr. Lviv, po. Lwów) var landets huvudstad.
År 1863 utbröt uppror i de ryska delarna av Polen. I de österrikiska delarna proklamerades undantagstillstånd 1864 - 1865. Tillståndet i Galizien och Lodomerien var betydligt lugnare och gynnsammare än i de ryska och preussiska delarna av Polen även framöver. Polackerna verkade vid denna tid, till skillnad från sina gelikar inom Ryssland, för autonomi inom Österrike, ej självständighet. År 1873 blev Galizien och Lodomerien de facto en autonom provins inom Österrike (det tillhörde för övrigt den österrikiska rikshälften efter delningen i Österrike och Ungern 1867). Polska blev kronlandets officiella språk vid sidan av tyskan, ukrainskan förde emellertid en mer tynande tillvaro. Från 1880-talet och framåt var emigrationen betydande, först till Tyskland, sedan, i större skala, till Förenta staterna, Brasilien och Kanada.
År 1902 var Galizien och Lodomeriens areal 78,532 km², folkmängden 7 495,606. De etniska grupperna var 1900:
De största religiösa grupperna vid denna tid var romerska-katoliker 45 %, ortodoxa 41,5 % och judar 11 %.
[redigera] Första världskriget: Konflikter inom Galizien
Under första världskriget blev Galizien skådeplats för häftiga strider mellan Österrike-Ungern och Tyskland å ena sidan och Ryssland å andra sidan. Under 1914 erövrade Ryssland stora delar av landet men 1915-års tysk-österrikiska offensiv innebar att landet ånyo kontrollerades av österrikarna. År 1918 införlivades västra Galizien i det restaurerade Polen emedan den östra, ukrainskbefolkade delen, kortvarigt utgjorde den självständiga staten "Västukrainska nationella republiken". Under polsk-sovjetiska kriget (1919 - 1921) bildades temporärt Galiciska SSR inom Sovjetunionen. Krigets utfall blev emellertid det att hela Galizien (före detta kronlandet Galizien och Lodomerien) införlivades i Polen 1921, detta faktum erkändes internationellt 1923 (trots ukrainska protester). Ukrainarna inom Galizien utgjorde tillsammans med ukrainarna i Volhynien nära 15 % av Polens befolkning under mellankrigstiden. Förhållandet mellan polacker och ukrainare försämrades gradvis under denna tid, mycket beroende på den polska statens politik mot minoritetsgrupperingar.
[redigera] Andra världskriget: Galizien delas
Molotov-Ribbentroppakten 1939 innebar för Galiziens del att landet delades i två hälfter (någorlunda längs den etniska gränsen mellan polacker och ukrainare). Den västra delen blev en del av Generalguvernementet inom det nazistiska Tyska riket medan den östra delen införlivades i Ukrainska SSR inom Sovjetunionen. Inom den såväl de tyska som sovjetiska delarna drabbades den polska befolkningen hårt av förföljser. År 1941 hamnade hela Galizien under tysk ockupation då tyskarna angrep Sovjetunionen på midsommarafton 1941 (se Operation Barbarossa). Hela Galizien utgjorde "distriktet Galizien" inom generalguvernementet fram till röda arméns intåg i området 1944/1945. Under kriget var motsättningarna mellan polacker och ukrainare fortsatt stora.
Under åren 1944 - 1947 bedrev såväl sovjeter som polacker etnisk rensning i området. Sedan 1945 är landet ånyo delat mellan Polen och Sovjetunionen (1945-1991)/Ukraina (1991-).
[redigera] Några galiziska städer
- Belz
- Kraków (po. Kraków, ty. Krakau)
- Lviv (po. Lwów, ty. Lemberg, ry. Lvov)
- Oświęcim (ty. Auschwitz)
- Przemyśl (ukr. Peremyshl, ty. Prömsel)
- Ivano-Frankivsk (Stanyslaviv, po. Stanislawów, ty. Stanislau)
- Ternopil (po. Tarnopol, ry. Ternopol)
