Måltid

Wikipedia

För albumet med Samla Mammas Manna, se Måltid (musikalbum)

Måltider

Se även

Portal:Mat och dryck
Wikibooks: Kokboken

Måltid är de olika tillfällen vi äter på dygnet. Måltidens namn och tidpunkt har varierat genom seklens gång och lokala varianter förekommer alltjämt.

I källor från vikingatid och medeltid anges dagvard och nattvard som namnet för huvudmåltiderna. Begreppen förändrades och dagvard senarelades på dygnet och kom att kallas middagsmåltid under senmedeltiden. Under 1400-talet infördes frukost som begrepp i svenskan för dagens första huvudmåltid (under förmiddagstid eller mitt på dagen) samtidigt som dagvard och nattvard betraktades som lättare måltider på morgon respektive kväll. Kvällens lättare nattvard blev småningom att kallas kvällsvard eller aftonmål. Idag kan samma slags lättare kvällsmåltid kallas kvällsmål. Under 1500- och 1600-talet tillkom aftonvard som en större måltid på kvällningen och middag användes för det huvumål som avåts mitt på dagen (runt 12).

Under 1700-talet var borgerlighetens och hovets inflytande på normbildningen stor och det blev modernt att förskjuta dygnets verksamhet. Måltidernas förläggning påverkades och kvällsmåltiden kunde serveras efter midnatt, ibland under namnet av supé.

Under 1900-talet infördes begreppet lunch för den måltid som kallats frukost mitt på dagen och det mönster vi har idag av frukost-lunch-middag etablerades.

Kaffets ökade popularitet gav namn åt mellanmål som förmiddagskaffe och eftermiddagskaffe.

Sociala och regionala skillnader kan exemplifieras med att det alltjämt förekommer att lunchbegreppet utesluts i begreppen och måltiderna kallas frukost-middag-kvällsmat.

Speciella lokala särdrag finns i gamla namngivningar som ottevard, ottemat och avser måltider som intas extremt tidigt, nästintill nattetid.

En måltid som äts framåt småtimarna eller natten kallas vickning.

Bland nyare måltidsbegrepp förekommer brunch och förstärkt frukost som båda avser en sammanslagen frukost/lunch.