New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Kaffe - Wikipedia, den fria encyklopedin

Kaffe

Wikipedia

En kopp svart kaffe
En kopp svart kaffe

Kaffe är rostade bönor (egentligen bär) från kaffebusken samt även den dryck som tillverkas av dessa.

Innehåll

[redigera] Arter

Kaffebönor
Kaffebönor

Sammanlagt finns omkring 100 kaffearter i släktet Coffea. De är alla städsegröna buskar eller träd. Tre arter odlas kommersiellt - arabiskt kaffe (Coffea arabica), liberiakaffe (Coffea libericadanius) och robustakaffe (Coffea canephora). Ytterligare några arter odlas lokalt i framför allt Afrika. Arabiskt kaffe är den art som är allra viktigast och anses ha den bästa smaken, robustabönor har en högre koffeinhalt och en del av högre kvalitet används i särskilda espressoblandningar samt allmänt i flera kaffeexporterande länder. Kaffe innehåller det uppiggande ämnet koffein som i kroppen fungerar som en adenosinreceptorantagonist har beta-adrenerg-lika effekter och ger en ökad diures genom dilatation av de afferenta glomerulära arteriolerna. Kaffe är världens näst mest handlade vara efter olja.

Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter.
Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter.


[redigera] Kaffets uppkomst

Namnet kaffe lär komma från arabiskans qahwa och associeras med en provins i Etiopien kallad Kaffa, där kaffebusken växte vilt. Kaffebusken hämtades därifrån till Arabiska halvön där den odlades. Kaffebönorna exporterades till övriga världen från hamnen i Mocka vid rödahavskusten i Jemen. Därför kallas också drycken ”mocka”. I Konstantinopel fanns de första kaffehusen i mitten av 1500-talet. Till Europa ska drycken ha kommit i samband med den turkiska belägringen av Wien 1683 och Stockholm hade ett femtiotal kaffehus i början av 1700-talet.

[redigera] Behandlingsprocess

[redigera] Plockning

Kaffebär plockas främst av dagsarbeterare som får betalt beroende på hur mycket de plockar. 2003 var betalning per plockad korg med bär mellan $2 (~15 SEK) och $10 (~ 70 SEK), där den större majoriteten av arbetarna får en betalning på den lägre delen av skalan. En erfaren bärplockare kan samla in sex till sju korgar per dag. En del av kaffet är producerat på så sätt att det klarar normerna för rättvisemärkning och då får kaffearbetarna en högre betalning. Beroende på odlaren så instrueras ibland plockarna att inte plocka de gröna bären, då bönorna i bären inte är mogna. Detta inträffar främst när man ska tillverka kaffe av bättre kvalité där plockarna får bättre betalt för sitt arbete.

En blanding av gröna och röda bär, eller bara gröna, används för att ta fram billig massproducerade kaffebönor, karakteriserade av en sträng och bitter smak och en skarp grönaktig färg. Röda bär, men sin högre mängd aromatiska oljor och lägre halt av organisk syra är mer välluktande, mild och mogen. Detta leder till att själva plockandet är ett av de viktigaste stegen i kaffeproduktion och är den största orsaken för den slutgiltiga kvalitén hos produkten.

[redigera] Framtagandet av bönorna

Plantage i São João do Manhuaçu City - Minas Gerais - Brasilien
Plantage i São João do Manhuaçu City - Minas Gerais - Brasilien

I varje kaffebär finns två (ibland en) bönor, innanför ett lager av fruktkött och omgiven av en pergamentliknande hinna. När det gäller den "tvättade" typen av kaffe så tas fruktköttet snabbt bort genom blötläggning, skrubbning eller någon form av mekanisk skrapning. Kaffebönorna får sedan ligga i blöt under en viss period. Så kallat "naturliga" kaffesorter är de där frukköttet inte direkt tas bort från bönorna, men tillåts torka och till viss del jäsas. Detta skapar en unik smak med minskad syrahalt och starkare fyllighet. Görs detta på ett mindre bra sätt leder det lätt till en försämrad kvalitét av bönorna. Det finns även andra processmetoder som alla ger sin egen unika smakprofil.

[redigera] Torkning

Kaffebönorna sprids ut på ett större betong- eller stengolv där de soltorkas. Bönorna krattas till rader och sprids ut under flera dagar tills de är till största delen torkade. Efter detta beskrivs bönorna som "grönt kaffe".

[redigera] Sortering

Efter att bönorna har torkats sorteras de efter färg och storlek. Missfärgade, ruttna och skadade bönor tas bort. Detta görs för hand i främst fattiga länder, men på andra ställen, där manuell arbetskraft är dyrare, används avancerade maskiner som med hjälp av diverse kameror kan avgöra om både färg och storlek är rätt. Den automatiska sorteringen är kostnadseffektiv för stora producenter där kvalitét och kvantitet är viktiga faktorer inom produktionen.

[redigera] Åldrande

Ett debatterat faktum är att vissa gröna kaffen tros bli bättre med åldern. Detta gäller särskilt de som värderas högt på grund av sin låga syrehalt, såsom kaffe från Indonesien och Indien. Ett flertal kaffeproducenter i dessa länder säljer bönor som fått åldras i så länge som tre år, med några åldrade i upp till hela åtta år.

De flesta kaffe-experter är dock överens om att smaken och fräschören blir som bäst efter ett år av åldrande, ty när de får åldras för länge förlorar bönorna mycket av sin viktiga olja.

[redigera] Rostning

Nivåer på rostningsgrader
Nivåer på rostningsgrader

[redigera] Att rosta på egen hand

Köper man rå-kaffe i affären så går det bra att rosta bönorna i en helt vanlig hemmaugn. Det finns speciella rostningsmaskiner att köpa men de är väldigt dyra och knappast nödvändiga, fördelen med en sån maskin är att man har större kontroll och att bönorna blåser runt för en så jämn rostning som möjligt. Vill du rosta i hemmaugn så breder du ut bönorna på en ugnsplåt och sätter in plåten mitt i ugnen med 225°c. Använd stekspade att vända bönorna ett par gånger under rostningen för att få ett så jämnt slutresulat som möjligt. Det ska rostas i ca 10-13 minuter, men det viktiga är att du har det under uppsikt. Det går fort på slutet! Som en varningsklocka börjar bönorna låta som poppande popcorn, då är det snart dags att plocka ut plåten. Nu kan du själv välja hur välrostat du vill ha bönorna, men den övre gränsen är när bönorna blir blanka och svettiga. Då måste plåten tas ut eftersom det är de smakrika oljorna som förträngs från bönorna. När önskat resultat uppnåtts kyl de färdigrostade bönorna så fort som möjligt. Förvara bönorna i burk med tätslutande lock och använd dem inom 1-2 veckor.

[redigera] Malning

För olika beredningsmetoder gäller olika malningsgrader. Kaffe avsett för melittabryggare fungerar till exempel inte till espressomaskiner. För att verkligen njuta av gott kaffe maler man tillräcklig mängd bönor för varje tillfälle och beredningsmetod.

Även inom ett givet område som espresso varierar malningsgraden. För en barista börjar varje arbetsdag med att ställa in kaffekvarnen och kaffemaskinen så att espresson blir perfekt. Bönornas rostningsgrad och blandning kan variera och bland annat lufttrycket kan påverka vilken malningsgrad som ger den perfekta creman och smaken i varje kopp.

[redigera] Kultur

Kaffebuskar lär ha vuxit på det etiopiska höglandet, varvid man för cirka 2000 år sedan började tillaga varmt kaffe på bönorna från kaffebusken. Omkring år 1000 nådde kaffebönorna arabiska handelsmän, som tog med sig bönorna hem till kalifatet. Kaffe blev en alltmer uppskattad dryck i arabvärlden, där svart starkt kaffe hade en väldigt uppiggande effekt. Kaffe blev även populärt i Turkiet, och lever vidare i turkiskt kaffe.

Kaffe nådde de europeiska hoven omkring renässansen men var då en mycket dyrbar dryck från arabvärlden som tillagades på arabiskt vis. 1600-talet står som ett sekel där kaffet fick sitt genombrott i den europeiska kulturen. Upptäckten av Latinamerika betydde att européerna fick tillgång till en kontinent präglat av ett klimat som liknade det som fanns på det etiopiska höglandet och som visade sig vara mycket väl lämpat för kaffeodling (se även plantage). 1683 drog sig turkarna undan från sin belägring av Wien. Bland det som stadens invånare fann efter turkarnas härläger fanns flera hundra säckar med kaffe. Stadsborna sägs ha fått smak för drycken, och så påbörjades uppkomsten av kaffehus. Under 1700-talet blev kaffehusen i Europa en intellektuell mötesplats och en fristad från myndigheternas inblandning, då kontrollen av kaffehusen till en början var mycket släpphänta från myndigheternas sida.


Kaffebönor var samtidigt mycket dyrbara, och tidvis rådde importförbud under 17-och 1800-talen, så även i Sverige. Man var rädd för spekulationsaffärer i kaffebönor skulle leda till att valuta hamnade utanför landet vilket kunde orsaka ekonomiska kriser. Kaffeförbuden stött dock varje gång på hårt motstånd från inte minst borgarståndet, som tillhörde bland de största kaffekonsumenterna vid denna tid. Ofta vidaredrevs kaffehusen illegalt, något som förstärkte deras ställning som en fristad i samhället. Senaste gången Sverige införde kaffeförbud var 1822-1823.[källa behövs]

Under 1800-talet utökades kaffeodlingarna genom européernas nya besittningar i Afrika där kaffeplantager drevs. Kaffet blev därmer under sena 1800-talet en allemansvara som även arbetarklassen hade råd med att dricka. Då köpte man kaffebönor som man rostade och malde själv: Färdigrostat och färdigmalet kaffe blev vanligare först under senare delen av 1900-talet. Kaféer blev allt vanligare förtäringsinrättningar.

Under 1900-talet ökade konsumtionen av kaffe över hela västvärlden per person, och odling sker inte bara i Latinamerika och Afrika utan även i Asien där Vietnam och Indonesien blivit stora kaffeländer.


[redigera] Tillredning

Kaffekvarn
Kaffekvarn

Kaffe kan tillredas på flera olika sätt bland annat genom:

  • Koking:
    • Klassiskt kokkaffe
    • Turkiskt kaffe
    • Perkolatorkaffe
  • Tryck:
    • Espresso tillreds i espressomaskin eller i en caffettiera.
  • Gravitation:
  • Steeping:
    • Fransk presskanna, cafetière.

[redigera] Kaffesorter

De vanligaste kaffesorterna är

  • Mocka (äkta mocka) som framställs av arabiskt kaffe (Coffea arabica var. mokka) och är uppkallat efter utskeppningshamnen Mocka. Troligen är detta den mest ursprungliga smaken på kaffe.

Numera används beteckningen mocka om allt kaffe som smakar som mockakaffe och knyts inte till någon speciell varietet eller sort.

  • Afrikanskt kaffe som framställs huvudsakligen av den afrikanska robustakaffe.

[redigera] Koffeinfritt kaffe

När man vill undvika koffeinets stimulerande effekt på kroppen men i alla fall vill njuta av kaffets smak och doft används numera koffeinfritt kaffe där koffeinet nästan helt är borttaget genom särskild kemisk process. Koffeinfritt kaffe förlorar vanligtvis något av sin arom och har en benägenhet att bli en smula bittrare. Det görs försök att frå fram koffeinfria bönor genom att korsa arabiskt kaffe med andra arter, som saknar koffein.

[redigera] Kaffedrycker

Kaffehus i Palestina
Kaffehus i Palestina

[redigera] Se även

[redigera] Extern länk

  •  Se även ordet "kaffe" på Svenska Wiktionary.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../k/a/f/Kaffe.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu