Palestina
Wikipedia
Palestina (på arabiska فلسطين (Filastin); på latin Palæstina) är ett historiskt och geografiskt område i västra delen av Mellanöstern.
[redigera] Geografi
- Denna artikel handlar om områdets geografi. Den geografiska uppdelningen är omstridd, det behandlas i Israel/Palestina-konflikten.
Det historiska området gränser är inte helt väldefinierade, men den romerska provins som 100 e.Kr. bytte namn från Syria Judaea till Syria Palestinae motsvarar idag Syrien, Israel, Gaza och Västbanken, delar av Libanon samt delar av Jordanien. Andra definitioner utgår från det område som under antiken var under judisk kontroll; detta är ett betydligt mindre område kring Jerusalem.
[redigera] Historia
- Denna artikel handlar om områdets historia fram till 1948. För tiden efter 1948 se Israel/Palestina-konflikten (samt Palestinska självstyret och Israel).
Det första historiskt kända folket i Palestina var kanaanéerna som var ett stadscentrerat folk (och många av dagens storstäder i området härstammar ifrån den tiden). Under den senare delen av det andra millenniet före Kristus trängdes deras civilisation undan av filistéerna (hebreiska pelishtim) - vilka gav Palestina dess namn - och hebréerna, vilka också kom att absorbera flera kanaanéiska kulturella drag.
En period av krigståg inleddes och först omkring 1000 f.Kr. kunde hebréernas kung David upprätta ett israelitiskt storrike i regionen, vilket dock snart kom att delas i två, nordriket Israel och sydriket Juda. Nordriket övergick snart till att bli ett assyriskt lydrike, och de nordliga stammarna assimilerades förmodligen. Detta har gett upphov till legender om de försvunna stammarna. År 586 f.Kr. erövrade den babyloniske kung Nebukadnessar både det assyriska riket och sydriket där även Jerusalem ingick. Nebukadnessar fördrev judarna till Babylon. Efter den persiske kungen Kyros den store erövrande av Babylon 559 f.Kr. (som lät judarna återvända till Jerusalem med omnejd) tillhörde Palestina det persiska väldet fram till 330 talet f.Kr., då Alexander den store gjorde sig till herre över medelhavsvärlden, för att senare övergå i det romerska väldet.
År 70 e.Kr., efter ett judiskt uppror, beordrade den romerske befälhavaren i Palestina, Titus, Jerusalems förstöring. Efter ännu ett judiskt uppror år 135 ändrade den romerske kejsaren Hadrianus namnet från den romerska provinsen Syriska Judea till Syriska Palestina, och många judar flyttade.
Under 600- och 700-talet inlemmades så området i den muslimska kulturkretsen under kalifernas styre. Detta inledde en period på 1300 år då Palestina var en integrerad del av den arabiska kulturvärlden. En sådan stabilitet är unik i Palestinas historia. Området delades så småningom in i fem distrikt, under samlingsnamnet jund Palestina.
Runt tusentalet kom delar av området tillfälligt under kristen kontroll i samband med korstågen. Detta varade i omkring 100 år, och sedan tog Saladin över och gjorde området muslimskt igen.
På 1600-talet tog Osmanska riket över och namnet Palestina slutade användas. På 1800-talet kallades området Arz-i Filistin, Filistéernas land. Efter att ha tillhört Osmanska riket i tre hundra år blev det, efter första världskriget, deklarerat som en internationell zon under brittisk och fransk kontroll.
