Turkmeniska
Wikipedia
| turkmeniska (Түркмен) | |
|---|---|
| Talas i: | Turkmenistan, samt av minoriteter i Iran, Afghanistan, Irak, Syrien, Kina och Turkiet |
| Region: | Centralasien |
| Antal talare: | cirka 15 miljoner |
| Rankning: | |
| Klassificering: | altaiska turkiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Turkmenistan |
| Språkmyndighet: | |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | tk |
| ISO 639-2 | tuk |
| SIL | |
Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av drygt 15 miljoner (år 2005). Det talas av omkring 3 430 000 personer i Turkmenistan, där det är officiellt språk, av cirka 2 miljoner i Iran, av cirka 500 000 i Afghanistan samt av mindre grupper i Irak, Syrien, Kina och Turkiet (cirka 1000 personer).
Turkmeniska uppvisar vokalharmoni, agglutination, samt avsaknad av grammatiskt genus och oregelbundna verb. Ordföljden är subjekt–objekt–predikat.
[redigera] Klassificering
Turkmeniska tillhör den turkiska språkfamiljen, vilken stundom grupperas i en altaisk överfamilj. Det tillhör den sydvästturkiska (eller oghuziska) undergruppen, mer specifikt till den östoghuziska gruppen. Denna grupp innefattar även khorasanturkiska. Turkmeniska är nära besläktat med krimtatariska och salar, och på något längre håll med turkiska och azerbajdzjanska.
[redigera] Ortografi
Turkmeniskan skrevs med arabisk skrift fram till 1928 då den latinska infördes i Turkmenistan. Denna ersattes i landet 1940 av den kyrilliska skriften. Efter Sovjets fall har en återgång till det latinska alfabetet delvis genomförts i Turkmenistan.
| Kyrilliskt | Latinskt | Fonetik | Transkribering |
| А а | A a | [a] | a |
| Б б | B b | [b] | b |
| В в | W w | [β] | v |
| Г г | G g | [g], [ʁ] | g |
| Д д | D d | [d] | d |
| Е е | E e Ýe ýe1 | [e]/[je] | e, je |
| Ё ё | Ýo ýo2 | [jo] | jo |
| Ж ж | J j3 | [ʒ] | zj |
| Җҗ | Ž ž4 | [ʤ] | dzj |
| З з | Z z | [ð] | z |
| И и | I i | [i] | i |
| Й й | Ý ý5 | [j] | j |
| К к | K k | [k], [q] | k |
| Л л | L l | [l] | l |
| М м | M m | [m] | m |
| Н н | N n | [n] | n |
| Ң ң | Ň ň6 | [ŋ] | ng |
| О о | O o | [o] | o |
| Ө ө | Ö ö | [ø] | ö |
| П п | P p | [p] | p |
| Р р | R r | [r] | r |
| С с | S s | [θ] | s |
| Т т | T t | [t] | t |
| У у | U u | [u] | u |
| Ү ү | Ü ü | [y] | ü |
| Ф ф | F f | [ɸ] | f |
| Х х | H h | [h], [x] | ch |
| Ц ц | Ts ts7 | [ʦ] | ts |
| Ч ч | Ç ç | [ʧ] | tj |
| Ш ш | Ş ş | [ʃ] | sj |
| Щ щ | Şç şç | [ʃʧ] | sjtj |
| Ъ ъ | |||
| Ы ы | Y y | [ɯ] | y |
| Ь ь | |||
| Э э | E e | [e] | e |
| Ә ә | Ä ä | [æ] | ä |
| Ю ю | Ýu ýu8 | [ju] | ju |
| Я я | Ýa ýa9 | [ja] | ja |
1Tidigare E e Ÿe ÿe.
2Tidigare Ÿo ÿo.
3Tidigare ſ.
4Tidigare J j.
5Tidigare Ÿ ÿ.
6Tidigare Ñ ñ.
7Möjligen även C c.
8Tidigare Ÿu ÿu.
9Tidigare Ÿa ÿa.
