Azerbajdzjanska
Wikipedia
| azerbajdzjanska (azərbaycanca) | |
|---|---|
| Talas i: | Azerbajdzjan, Iran, samt av minoriteter i Georgien, Dagestan (Ryssland), Irak och Turkiet |
| Region: | Kaukasien |
| Antal talare: | cirka 23 miljoner |
| Rankning: | |
| Klassificering: | altaiska turkiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Azerbajdzjan |
| Språkmyndighet: | |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | az |
| ISO 639-2 | |
| SIL | |
Azerbajdzjanska (även benämnt azeri och azeriska; azərbaycanca) är ett språk talat av cirka 8,0 miljoner människor i Azerbajdzjan (där det är det officiella språket) och den tillhörande autonoma republiken Nachitjevan, samt av cirka 12 miljoner i landskapet Azarbajdzjan i nordvästra Iran. I det autonoma området Nagorno-Karabach inom Azerbajdzjan är armeniska dock det största språket. Vidare talas det av cirka 300 000 i sydöstra Georgien samt av mindre grupper i Irak, Dagestan (Ryssland), Turkiet, Afghanistan och Syrien. Azerbajdzjanska är ett sydturkiskt språk och är nära besläktat med turkiskan.
[redigera] Historia
Under 1100-talet började azerbajdzjanskan framkomma som ett särskilt språk som inte längre var en del av fornturkiska. Denna process pågick till cirka 1450.
År 1828 delade Ryssland och Iran de azerbajdzjanska språkområdena mellan sig. Iran fick de södra områdena och Ryssland de norra. Övriga områden där språket talades ingick Osmanska riket.
Under 1900-talet bytte norra delen av landet, dagens Azerbajdzjan, sitt alfabet tre gånger: 1929 ersattes den gamla arabiska skriften med den latinska och tio år senare, 1939, med den kyrilliska. År 1991, efter att landet återigen fått självständighet, ersattes det kyrillska alfabetet med det latinska igen, dock med en variant som skiljer sig från varianten som användes 1929-1939.
[redigera] Alfabet
Azerbajdzjanskan i Azerbajdzjan har skrivits med arabiska och kyrilliska bokstäver, men använder numera latinska. Azerbajdzjanskan i Iran har länge skrivits med det arabiska alfabetet men man har nyligen börjat införa samma alfabet som i Azerbajdzjan. Skrivmaskiner med bokstaven ə var mycket svåra att få tag på och fram till införandet av Unicode var bokstaven även mycket svår att skriva på en dator. Därför har æ eller ä ofta använts istället. Nu för tiden används nästan uteslutande ə i Azerbajdzjan, men i Iran används ä oftare.
| Latinsk | Kyrillisk | Fonetik | Transkribering |
| A a | А а | [aː] | a |
| B b | Б б | [b] | b |
| C c | Ҹ ҹ | [ʤ] | dzj |
| Ç ç | Ч ч | [ʧ] | tj |
| D d | Д д | [d] | d |
| E e | Е е | [ɛ] | e |
| Ə ə | Ә ә | [æ] | ä |
| F f | Ф ф | [f] | f |
| G g | Ҝ ҝ | [g] | g |
| Ğ ğ | Ғ ғ | [ɣ] | gh |
| H h | Һ һ | [h] | h |
| X x | Х х | [x] | ch |
| I ı | Ы ы | [ə] | y |
| İ i | И и | [ɪ] | i |
| J j | Ж ж | [ʒ] | zj |
| K k | К к | [kʲ] | k, kj |
| Q q | Г г | [gʲ] | q, gj |
| L l | Л л | [l] | l |
| M m | М м | [m] | m |
| N n | Н н | [n] | n |
| O o | О о | [ɒ] | o |
| Ö ö | Ө ө | [ɜː] | ö |
| P p | П п | [p] | p |
| R r | Р р | [r] | r |
| S s | С с | [s] | s |
| Ş ş | Ш ш | [ʃ] | sj |
| T t | Т т | [t] | t |
| U u | У у | [ʊ] | u |
| Ü ü | Ү ү | [uː] | ü |
| V v | В в | [v] | v |
| Y y | J ј | [j] | j |
| Z z | З з | [z] | z |
