Uppsala gamla kyrkogård

Wikipedia

Uppsala gamla kyrkogård är en begravningsplats tillhörig Uppsala domkyrkoförsamling. Kyrkogården är belägen mellan Engelska parken, Karlsrogatan, Kyrkogårdsgatan och S:t Johannesgatan i Fjärdingen i Uppsala.

Innehåll

1 Historik
2 Sevärdheter på kyrkogården
3 Gravar tillhörande olika organisationer
4 Kända personer begravda på Uppsala gamla kyrkogård
5 Litteratur

[redigera] Historik

Kyrkogården togs i bruk i slutet av 1700-talet och då framförallt som ett svar på de önskemål som framförts av mynidghetspersoner mot gravsättning inne i kyrkorna och på trånga kyrkogårdar i städerna. 1785 hade läkaren J.L. Odhelius hållit ett tal i Vetenskapsakademin där han framhöll vikten av att stifta lagar mot gravsättning i kyrkorna av medicinska skäl. Detta tal gjorde stort intryck på Gustav III som året efter höll ett engagerat tal i riksdagen i ämnet. Det kom dock att dröja ända till 1815 innan det genom ett kungligt brev blev helt förbjudet att begrava inne i kyrkorna.

Sedan mitten av 1600-talet hade det funnits en liten kyrkogård i samma område som man anlade den nya begravningsplatsen. Elis Schröderheim, landshövding i Uppsala 1792-94 framlade ett förslag som den 5 juli 1793 fastställdes genom Kunglig resolution. Under 1800- och 1900-talet kom kyrkogården att utvidgas i omgångar tills den i och med köpet av området närmast Triangeln 1959 hade fått den utbredning den har idag.

[redigera] Sevärdheter på kyrkogården

Uppsala gamla kyrkogård är med sina många träd, både fristående och i allér, ett inte ovanligt mål för söndagspromenerande uppsalabor. Ett flertal av gravarna, främst på den östra, äldsta delen, har olika former av konstnärlig utsmyckning. Väl värda ett besök är exempelvis den panspelande bronsfiguren på rektor Anita Nathorst grav eller Vandraren på spindelforskaren Åke Holms familjegrav. Boken En levande kyrkogård av konsthistorikern och teologen Lars Ridderstedt är en given ciceron för promenaden.