Östgöta nation, Uppsala

Wikipedia

Östgöta nation

Latinskt namn
Tidigaste kända årtal	1646
Inspektor	Ulf Pettersson
Antal medlemmar	ca 2200
Adress	Trädgårdsgatan 15 753 09 UPPSALA
Webbplats	ostgotanation.se

Studentnationer vid
Uppsala universitet

Östgötas nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård.

Östgöta nation, dagligt tal Östgöta eller ÖG är en av tretton nationer vid Uppsala universitet. Nationen är grundad 8 november 1646 och har idag strax över 2200 medlemmar.

Själva byggnaden, belägen på Trädgårdsgatan 15 i Uppsala, invigdes 1885 av Oskar II och är ritad av Carl August Kihlberg, samme man som ritat presidentpalatset i Buenos Aires, Casa Rosada. Salen har högt till tak och stilen är i tidstypisk nyrenässans. Stora salen tar upp till 300 sittande gäster.

Tage Danielsson var medlem under 1950-talet och satte upp flera pjäser, bl a det legendariska spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller i Fara i Mora. Andra kända östgötar som passerat nationen under åren är: Albert Engström, Hatte Furuhagen och Ejnar Haglund

[redigera] Verksamhet

Dagens verksamhet (2005) består bl.a. av fiket Mjölkbaren som har öppet 6 dagar i veckan, puben Tages Källare samt klubbverksamhet. Nationen har förutom den traditionella festverksamheten även egen orkester, Östgöta Nationskapell, en nationskör, Sånggripen, en dansgrupp Dekadansen, idrottsverksamhet, ett bibliotek med utlåning, ett kulturutskott samt en teaterförening. Den senare satte 2005 upp Guy de Maupassants Fettpärlan i nationens bibliotek.

[redigera] Traditionella Gasquer

Reccentiorsgasque (September och Februari)
Baklängessexa (Oktober)
Gåsmiddag (November)
Luciagasque (December)
Marsgasque (Mars)
Majmiddag (1 maj)
Vårbal (Maj)

[redigera] Tidning

Nya Phosphoros utkommer till alla medlemmar med 4 nummer per år. Namnet anspelar på litteraturtidskriften Phosphoros som nationsmedlemmarna Per Daniel Amadeus Atterbom och Vilhelm Fredrik Palmblad gav ut på 1810-talet.

[redigera] Historia

DEN 8:E NOVEMBER 1646 samlades en skara studenter, alla från Östergötland, till ett konstituerande landskap för att skriva de första stadgarna till Östgöta nation. Nationen hade funnits innan, men det hade blivit allt vanligare med pennalism mot yngre studenter, och därför samlades man för att en gång för alla driva ut dess influenser ur sina led. Införandet av stadgarna år 1646 är det vi idag räknar som nationens grundande. Stadgarna finns fortfarande bevarade i universitetsbiblioteket Carolina Redivivas arkiv.

Nationerna var dock inte alltid välsedda av universitetet utan förbjöds två gånger. Medlemmarna fortsatte att samlas ändå. Universitetet beslöt då att man skulle ha tillsyningsmän och instiftade därför inspektorer, en på varje nation. Dessa inspektorer var oftast professorer som kom från samma landsdel som nationen vände sig till, i vårt fall alltså Östergötland. 1667 beslöt konsistoriet att alla studenter skulle tillhöra en nation och nationstvånget var fött.

Östgötarna hade under 1600-talet och 1700-talet inget eget hus men väl en pantkammare och nationssal. Dessa var inte ämnade för sammankomster utan där förvarades nationens tillhörigheter, och under sommaren även studenternas kvarlämnade tillhörigheter. 1816 beslöt sig nationen för att skaffa ett eget hus. Då det visade sig bli alldeles för dyrt att bygga ett bad man istället att få arrendera Linnés gamla orangeri, vilket man också fick. Efter stora reparationer kunde man hålla ett föreningsmöte kallat landskap där första gången den 12 november 1817.

Då det gamla orangeriet visade sig ha en vattensjuk tomt blev nationens möbler och böcker fuktskadade, och därför beslöt man sig 1834 för att samla till en byggnadsfond. 1881 ritade Carl August Kihlberg det hus som idag står på Trädgårdsgatan och 1885 blev det en pampig invigning med själva Oscar II närvarande. Pga stora skulder blev man tvungen att ta in Uppsala studentkår som gäster, vilka bosatte sig på övervåningen 1901-1936. Man renoverade även huset och det nuvarande biblioteket inrättades.

I början av 1990 iordningställdes nationens källarpub och fick då namnet Tages Källare. 1996 firade nationen 350-årsjubileum med stor bal på Uppsala slott. Man passade också på att renovera nationen från källare till vind.

[redigera] Bemärkta äldre kuratorer

Carl Gustaf af Leopold (1756-1829), Gustaf IIIs handsekreterare, en av de ursprungliga ledamöterna av Svenska Akademien. Förste kurator 1785, m.m.
Gustaf Abraham Silverstolpe (1772-1824), docent och tidningsutgivare. Förste kurator 1794, m.m.
Marcus Wallenberg (1774-1833), biskop och författare. Förste kurator 1798.
Per Daniel Amadeus Atterbom (1790-1855), författare, ledamot av Svenska Akademien, Andre kurator 1813.
Vilhelm Fredrik Palmblad (1788-1852), professor och författare. Förste kurator 1819, m.m.
Johan Abraham Björklund (1844-19xx), publicist. Förste kurator 1871.
Karl Gustaf Westman (1876-1944), professor och politiker, bl.a. utrikesminister och justitieminister under andra världskriget. Förste kurator 1900.
Robert Norrby (1875-1969), tonsättare. Förste kurator 1902.
Johannes Lindblom (1882-1974), professor och rektor vid Lunds universitet. Förste kurator 1907.
Tor Andræ (1885-1947), biskop, ecklesiastikminister och ledamot av Svenska Akademien. Förste kurator 1908-09.
Birger Nerman (1888-1971), arkeolog och författare. Förste kurator 1913-14.
"Hatte" Furuhagen (född 1930), historiker och underhållare. Förste kurator 1955-56.
Lars G. Nordström (född 1943), bankman, koncernchef för Nordea. Andre kurator 1965.