Mjölk
Wikipedia
Mjölk kallas den vätska som produceras av däggdjurshonor innehållande den näring som ungarna initialt behöver. Människans mjölk kallas bröstmjölk, när man talar om mjölk avser man oftast mjölk från kon.
Innehåll |
[redigera] Beståndsdelar
Förutom vatten består mjölk främst av kolhydrater, protein och fett, men innehåller också andra viktiga näringsämnen som vitaminerna A, D och B samt kalcium, fosfor och selen.
[redigera] Mjölk som livsmedel
Historiskt utvecklar människan laktosintolerans i vuxen ålder, antagligen för att vänja henne av med att amma (hos naturfolk kan amning ske upp till fem års ålder)[källa behövs]. När människan i Europa blev bofast under stenåldern och började idka boskapsskötsel gjorde bristen på näringsämnen djurmjölk till en viktig berikning av kosten.
Vid samma tid muterade människan i Europa så att hon kunde spjälka laktosen, mjölksockret. I andra områden i världen är laktosintolerans mycket vanligt, och yttrar sig genom dålig mage vid ett intag av större mängder mjök (mjölkprodukter som yoghurt ställer dock inte till problem). Varken i Asien eller i Afrika har mjölk en lika prominent plats i kosten för vuxna.
[redigera] Mjölkproduktion
Mjölk som ska säljas till människor raffineras på mejerier. I raffineringsprocessen ingår separering, pastörisering, standardisering och homogenisering. Mjölk kan förädlas till filmjölk, yoghurt, smör, grädde, ost, messmör och kvarg. För att kon ska producera mjölk måste den föda en kalv, oftast efter insemination. Kalven ges mjölkersättning, antingen direkt eller efter en viss tid, och mjölken från kon tas om hand.
[redigera] Historisk utveckling
Före den industriella revolutionen skedde en begränsad och väldigt lokal mjölkproduktion. Endast vissa hållbara mjölkprodukter som ost och bakteriekulturer för filmjölk kunde exporteras längre sträckor. Färsk mjölk producerades på landsbygden för hushållsbehov och för egen vidareförädling, i städerna var det vanligt att det fanns kor innanför eller strax utanför stadsgränsen. Eftersom mjölken inte kunde kylas ned och pastörisering var okänt, skedde ibland salmonellautbrott orsakad av mjölk. Även tuberkulos kunde orsakas av att man drack mjölk. Därför kallades mjölken även för "det vita giftet". Ytterst få människor hade möjligheten att dricka mjölk utan var då hänvisade till raffinerade, hållbara mjölkprodukter. I princip all mjölk användes till att kärna smör och göra ost.
Pastörisering och kylteknik gjorde att man kunde skapa nya förutsättningar för mjölkproduktionen och att även ren oförädlad mjölk kunde säljas. Fortfarande var produktionen begränsad av transporttider och avstånd men lantbruk i närheten av större städer kunde gå över till mjölkproduktion och sälja det in till städerna. Detta gjorde att det fanns mejerier i så gott som varenda stad vid sekelskiftet 1900, ofta drevs dessa i form av jordbrukskooperativ med mjölkbönderna själva som delägare.
I Sverige blev mjölkindustrin väldigt framgångsrik under 1900-talet på grund av de nya industriella metoderna för pastörisering och förpackning. En aggressiv marknadsföring av mjölken som ett modernt alternativ till andra måltidsdrycker utfördes av framförallt mejeriernas lobbyorganisation, den svenska mjölkpropagandan. De lyckades till och med få igenom en lag som tvingade alla svenska skolor att servera mjölk vid skolluncherna. Detta lade grunden för en fortsatt stor mjölkkonsumtion i Sverige.
Under 1900-talet har nya tekniska framsteg kombinerat med nya transportmöjligheter m.m. betytt en drastisk minskning av antalet mejerier och mjölkproduktionen har därmed centraliserats. Även mjölkbönderna har minskat betydligt i antal och är numera (2006) omkring 8000 i hela Sverige.
