Diakritiskt tecken
Wikipedia
Diakritiskt tecken är små skrivtecken som läggs till en bokstav (över, under eller ovanpå) som har en särskiljande funktion (d.v.s. bokstavens uttal ändras). Ibland talar man om diakritiska tecken i en vidare mening och räknar då till dem apostrofen ('), accenter och skiljetecken. [1] Detta gör man till exempel i sammanhang då man diskuterar stavning av utländska ord eller tekniska lösningar utan att vilja komma in på (eller känna till) teknikaliteter om hur symbolen räknas i respektive språk.
I det svenska språket används inte diakritiska tecken särskilt ofta, men förekommer i tecknet é, t.ex. i idé och armé, plus en del lånord. Ringen i å och prickarna i ä och ö är ursprungligen diakritiska tecken över bokstäverna a respektive o, men i och med att å, ä och ö blivit egna bokstäver, räknas inte tecknen som diakritiska.
I språk som franska har man diakritiska tecken som kallas accenter. I andra språk som tyska räknas tecken som ä/ö/ü som självständiga bokstäver även om de i t.ex. sortering hanteras som varianter av a/o/u.
Även språk med andra alfabet än latinska alfabetet kan ha diakritiska tecken, t.ex. grekiska. Ryska och andra språk med kyrilliska alfabetet har däremot självständiga bokstäver med vad som ser ut som diakritiska tecken (й, ё, ђ, ѓ, ї, ћ, ќ, ў, ґ)
[redigera] Lista över diakritiska tecken
Här listas de efter utseende. De kallas ofta helt olika saker i olika språk, och ses ofta inte som diakritiska tecken.
Tecken | Namn | Används i följande språk | Förklaring / Exempel |
---|---|---|---|
á, é, ć, í, ĺ, ń, ó, ŕ, ś, ú, ý, ź | akut accent | franska, spanska, polska m.fl. | É markerar i svenskan (endast lånord) betoning på sista stavelsen, som i armé. |
ő, ű | dubbel akut accent | ungerska | Markerar lång version av bokstäver med trema (ö, ü). |
à, è, ì, ò, ù | grav accent | franska m.fl. | Markerar i franskan att 'e' ska uttalas /ɛ/, samt innehar en grammatisk funktion på 'a' och 'u'. |
ä, ë, ï, ö, ü, ÿ | trema, omljud | franska, tyska m.fl. | Markerar i franskan m.fl. dieresis, dvs att två bredvid varandra stående vokaler skall uttalas separat, ej som ett gemensamt ljud, t ex i franskan Citroën, Noël, Anaïs. Markerar i tyskan ett särskilt uttal orsakat av en historisk assimilationsprocess. |
â, ĉ, ê, ĝ, ĥ, î, ĵ, ô, ŝ, û, ŷ | cirkumflex | franska m.fl. | I franskan en rest av ett bortfallet -s- |
ã, ñ, ĩ, õ, ũ | tilde | spanska, portugisiska, bretonska, estniska m. fl. | Markerar i spanskan att "n" ska uttalas "nj" som i señor (muljering). Markerar i diverse språk nasal vokal. |
ç, ķ, ļ, ņ, ŗ, ş, ţ | cedilj | franska, turkiska m.fl. | Markerar i franskan att "c" ska uttalas "s", även före hård vokal, som i Moçambique. Ş uttalas sch i turkiska. I vissa centraleuropeiska språk används cediljer som inte "sitter fast" på bokstaven. |
č, ě, ň, š, ž | hake | tjeckiska, kroatiska m.fl. | |
ą, ę, į, ų | svans | litauiska, polska | Markerar i polskan att en vokal ska uttalas nasalt. Kallas också ogonek. |
ă, ğ, ĭ, ŭ | brevis | rumänska, turkiska m.fl. | Markerar i rumänskan att "ă" ska uttalas /ə/ (schwa). |
ā, ē, ī, ō, ū | streck ovanför | lettiska | Markerar i lettiskan lång vokal, som i Rīga. |
ċ, ė, i, ġ, ż | punkt | litauiska, polska, turkiska. | I turkiska är İi och Iı skilda bokstäver. |
å, ů | ring | svenska, tjeckiska m.fl. | Markerar i tjeckiskan långt /u/. |
ď, ľ, ť | apostrof | tjeckiska, slovakiska m.fl. | |
ø, ł | snedstreck | danska, norska, polska | |
đ, ħ, ŧ | vågrätt streck ovanpå | samiska, kroatiska |
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ Nationalencyklopedin på internet den 29 november 2006, uppslagsord Diakritiskt tecken