Fuga
Wikipedia
- För andra betydelser, se Fuga-skålar.
Fuga, (latin fuga, "flykt"), inom musikteorin en strikt kontrapunktisk imitativ kompositionsform, utvecklad till sin höjdpunkt under barocken.
En fuga bygger på ett tema eller subjekt, en kort melodi som ofta har en viss karaktär som gör att den är lätt att känna igen när den kommer tillbaka i olika stämmor i kompositionen. Temat kontrasteras oftast av ett sidotema eller kontrasubjekt, som skall passa ihop med temat så att de låter bra tillsammans (samtidigt).
Temat presenteras nästan alltid ensamt i början av kompositionen. Detta kallas då för "dux" (ledare) eller stämma nr 1. När temat är slut kommer det tillbaka i stämma nr 2, samtidigt som stämma nr 1 börjar spela sidotemat. Temapresentationen i stämma nr 2 sker regelmässigt på dominanten (5:e tonen i skalan). Denna presentation kallas då för "comes" (följeslagare). När presentationen är klar kommer "dux" (temat i grundtonarten) tillbaka i stämma nr 3 medan stämma nr 2 spelar sidotemat och stämma nr 1 en fri kontrapunkt.
På detta sätt utvecklas sedan fugan i fler stämmor, imiterande varandra. En fuga har oftast mellan tre och fem stämmor.
[redigera] Kompositörer
Fugakonsten nådde sin höjdpunkt under barocken och dess mästare var Johann Sebastian Bach, som behärskade konsten till fulländning. Förutom alla fugor i sin normala produktion krönte Bach sitt fugakomponerande med Kunst der Fuge ("Fugakonsten"). I detta verk varieras ett enda fugatema i 16 intrikata fugor och 4 kanon.
En annan kompositör som tog upp stafettpinnen från Bach, om än 120 år senare, var Max Reger. I hans enorma produktion finns ett stort antal fugor, vilket är ovanligt för en romantiker.
Det finns även flera andra kompositörer som har visat prov på mästerligt fugakomponerande, även om de inte låtit fugaformen ta lika stor plats i sin produktion. En av dessa är Wolfgang Amadeus Mozart, som exempelvis har ett fugato med fem teman i sista satsen av sin 41:a symfoni ("Jupiter") samt virtuosa körfugor i sitt Requiem (t ex satserna Kyrie & Confutatis).
