Gråsparv

Wikipedia

?Gråsparv
Gråsparvshane
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Tättingar Passeriformes
Familj:	Sparvfinkar
Art:	Gråsparv Passer domesticus
Vetenskapligt namn
§Passer domesticus Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Gråsparv (Passer domesticus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar. Gråsparven är spridd över stora delar av Europa och Asien och som också introducerats till Amerika, Afrika och Australien.

Innehåll

1 Utseende och läte
2 Utbredning
3 Taxonomi
- 3.1 Italiensk sparv
4 Biotop
5 Beteende och levnadssätt
- 5.1 Föda
- 5.2 Fortplantning
6 Namn
7 Gråsparven i folktron
8 Se även
9 Externa länkar
10 Källor

[redigera] Utseende och läte

Gråsparven är ungefär 14-16 centimeter lång från näbb till stjärt och har ett vingspann på 21-26 cm. Den väger ungefär 30 gram. Hanen och honan är ungefär lika stora. Den adulta hanen har grå hjässa, chokladbrun nacke och huvudsidor samt svart haklapp. Undersidan är ljusgrå medan ryggsidan är brunfärgad med längsgående mörka streck. Under vintern har den en tydligt blekare fjädedräkt och betydligt mindre svart på bröstet. Honan är färgad i smutsbrunt och ljusgrått med ett beigegrått bröst, gråbrunt huvud och saknar hanens bruna nacke och svarta strupfläck. Näbben är gulaktig, men skiftar färg till svartgrå under häckningstiden. Båda har ett tydligt vitt band högt uppe på vingen.

Ihärdigt, tjattrande kvitter som framförs i olika tonlägen, ofta kollektivt av en samling gråsparvar.

[redigera] Utbredning

Europa och större delen av Asien och Nordafrika. Är dessutom avsiktligt införd av människan till Nord- och Sydamerika, Australien, Sydafrika och Nya Zeeland. Denna avsiktliga introduktion genomfördes delvis på grund av att gråsparven matar sina ungar med insektslarver av arter som människan anser vara skadedjur. På grund av människans avsiktliga införsel i nya regioner, och artens förmåga att leva tillsammans med människor, så är det troligtvis så att gråsparv numera den mest spridda fågelarten globalt sett.

[redigera] Taxonomi

Gråsparven delas ibland upp i inte mindre än 10 underarter eller fler. Dessa underarter brukar i sin tur kategoriseras i två huvudgrupper nämligen Domesticus och Indicus som vissa istället ser som två arter. Dessa båda huvudgrupper av underarter hybridiserar till stor utsträckning i vissa områden där det råder sympatrisk utbredning medan andra sympatriska populationer inte hybridiserar över huvud taget.

Domesticus

P. d. domesticus - finns i Europa, västra och centrala Anatolien och Sibirien, österut till Ochotska havet, och söderut till Kazakstan, norra Mongoliet och norra Manchuriet.

Gråsparvshona

P. d. tingitanus - finns i nordvästra Afrika från Marocko till Libyen.
P. d. niloticus - finns i Egypten och söderut utmed Nilen till Wadi Halfa i Sudan.
P. d. biblicus - finns på Krim och åt sydöst till Kaukasus, sydöstra Turkiet, Mellanöstern, Sinai, Cypern, Iran och södra Afghanistan.
P. d. hyrcanus - finns i de södra landområdena vid Kaspiska havet.

Indicus

P. d. indicus - finns på den Arabiska halvön, i södra Afghanistan, på den Indiska halvön, i Sri Lanka och Burma.
P. d. rufidorsalis - finns i Wadi Halfa söderut till Sennar i Sudan.
P. d. hufufae - finns i de östra områdena av den Arabiska halvön.
P. d. bactrianus - finns från Kaspiska havet österut till Zaysansjön, och söderut till norra Afghanistan och nordvästra Pakistan.
P. d. parkini - finns vid Himalaya, från Pakistan österut till Nepal.

[redigera] Italiensk sparv

Där utbredningsområdena för gråsparv och spansk sparv (Passer hispaniolensis) är gemensamma, främst i norra Afrika men också i södra Schweiz, i norra och centrala Italien, och på Korsika finns det en stabil hybridpopulation av dessa båda arter. Denna hybrid (X italiae) ses ibland som en egen art och kallas då för Italiensk sparv (Passer italiae). Det finns också en stabil hybridpopulation mellan dessa båda arter på Malta (X maltae).^[1] Vissa kategoriserar istället dessa hybrider som en underart till spansk sparv och andra till gråsparv.

[redigera] Biotop

Gråsparven uppträder i större delen av Sverige, utom i fjälltrakterna. Den är vår mesta stannfågel och bor ofta på samma plats hela livet. Den bor i stort sett enbart i eller i närheten av områden som är bebodda av människor. Den finns i städer och förorter men den trivs också på landet, där den kan livnära sig på spillsäd och annan spannmål. Gråsparven var förr mer förekommande på landet, då den till och med ibland sågs som ett skadedjur som kunde förstöra en hel årsskörd, eftersom den försåg sig av kornet. Efter att jordbruksarealerna minskat under senare delen av 1900-talet har gråsparvens antal gått ner.

[redigera] Beteende och levnadssätt

Gråsparven är en flockfågel, och kan ibland också ses i blandflockar med exempelvis pilfinkar.

[redigera] Föda

En gråsparvshane i sommardräkt. Här ser man tydligt den nästan svarta näbben och det kraftiga vita vingbandet.

Gråsparven livnär sig på spannmål, frön, frukter samt sommartid på larver och insekter.

[redigera] Fortplantning

En gråsparvunge, endast några dagar gammal.

Gråsparvens bon, som är löst och slarvigt byggt av grova strån, fodras med halm, ull, fjädrar och hår, och kan hittas i ventiler, under takpannor, i håligheter i byggnader och i buskar och häckar. Hanen och honan bildar ofta livslånga äktenskap och flera par bygger bon i närheten av varandra och bildar på så sätt ett slags kolonier. Gråsparven lägger vanligen fyra-sex ägg som är svart- eller brunfläckiga på ljusblå eller gräddvit botten. Fågeln får vanligtvis två-tre kullar per år men i södra Europa kan de hinna producera upp till fem kullar per år. De ruvar i 11-14 dagar, en anmärkningsvärt kort period jämfört med många andra fåglar. Ungefär 13-14 dagar efter kläckningen är ungarna flygfärdiga, varefter de matas ytterligare några dagar.

[redigera] Namn

Dess vetenskapliga namn Passer domesticus betyder hustam sparv på latin.

[redigera] Gråsparven i folktron

I Norden samt i resten av Västeuropa har gråsparven traditionellt ansetts som en illavarslande fågel som kunde bringa människor olycka. I Frankrike trodde man exempelvis att det var djävulen som skapat fågeln och på många håll i Sverige gick det talesätt om att gråsparven framkallade oväder eller dödsfall.