Nepal

Nepal är en monarki på Himalayas sydsluttning mellan Kina i norr och Indien i söder. Det är den enda staten i världen som har hinduism som statsreligion. Mount Everest, världens högsta berg, ligger i Nepal.

Innehåll

1 Historia
- 1.1 Efter 1990
2 Geografi
- 2.1 Administrativ indelning
3 Ekonomi
4 Politik
5 Demografi

[redigera] Historia

Nepal enades den 21 december 1768. Staten var avhängig Kina fram till 1912. Landets utrikespolitik bestämdes länge av Storbritannien och Indien. Mellan 1846 och 1951 var det den mäktiga Rana-släkten som hade makten i landet; kungen var fråntagen politisk makt. Rana-familjen härskade genom att göra premiärministertiteln ärftlig.

[redigera] Efter 1990

Kung Birendra tvingades att införa en parlamentarisk demokrati i landet efter en omfattande folklig resning 1990 (den så kallade Jana Andolan). De politiska förändringarna var märkbara i huvudstaden Katmandu men inte i Nepal förövrigt. En maoistisk grupp under ledning av Pushpa Kamal Dahal (mer känd under sitt nom de guerre Prachanda) tog till vapen den 19 februari 1996. Gerillan angrep då polisstationer samtidigt i tre av Nepals distrikt. Sedan dess har Nepal befunnit sig i inbördeskrig.

Åren 1996-2006 bedrev maoist gerillan NKP(m) en väpnad kampanj mot den nepalesiska staten. Den hade som mål att krossa vad den uppfattade som en reaktionär, feodal stat och att i dess ställe etablera en kommunistisk stat utan rangordning i form av varna- eller könstillhörighet. Gerillan har uttalat sig till stöd för framväxten av ett flerpartisystem och den ser det inte som en nödvändighet att störta monarkin, förutsatt att monarken är avhänd alla maktbefogenheter. Maoisterna vill föra en protektionistisk handelspolitik gentemot andra stater. Särskilt riktar man sig mot Indien, en stat vars inflytande maoisterna uppfattar som ett särskilt stort hot mot Nepal, ekonomiskt och kulturellt. Som mest kontrollerade gerillan 40 procent av landets territorium.

Striderna mellan den maoistiska gerillan och de nepalesiska myndigheterna har kostat minst 12 500 människoliv. Striderna har även tvingat 2 miljoner nepaleser i landsflykt - varav de flesta befinner sig i Indien - medan 200 000 människor lever som flyktingar inom Nepals gränser. Enligt den nepalesiska människorättsorganisationen INSEC ligger gerillan bakom bortrövandet av 46 000 människor. Kidnappningarna, som efterföljs av indoktrineringsprogram, har som mål att tvångsenrollera människor i den maoistiska gerillarörelsen.

Den 1 juni 2001 anstiftade kronprins Dipendra ett blodbad i det kungliga palatset. Kronprinsen sköt och dödade kung Birendra och åtta andra medlemmar av den nepalesiska kungafamiljen. Kronprinsen skall ha varit berusad i gärningsögonblicket, dock finns det teorier om att det sedan långt tidigare varit ett planerat dåd. Kronprinsens bror Gyanendra, som inte var i palatset vid attentatet, övertar tronen den 4 juni. I november inför regeringen undantagstillstånd, sedan hundratalet människor mist livet under fyra dagars strider. I oktober 2002 avskedade kung Gyanendra den sittande regeringen och grep själv makten. Han mobiliserade den nepalesiska armén i kampen mot maoisterna vilket ledde till 4 500 döda under 2002. Sommaren 2003 ingick parterna vapenvila vilken varade ett halvår. Fredsförhandlingarna som följde blev resultatlösa och striderna blossade därefter upp igen.

Missnöjet med det kungliga enväldet nådde kokpunkten 2004 och en våg av folkliga protester sköljde över Nepal. Detta ledde till att kungen tvingades backa och återinstallera den avsatte premiärministern Sher Bahadur Deuba - en temporär åtgärd visade det sig. Den 1 februari 2005 sparkade kung Gyanendra regeringen, utnämnde sig själv till statsminister och lät fängsla mängder av politiska motståndare. Den 3 september 2005 införde maoistgerillan en ensidig vapenvila, något kungen inte reagerade politiskt på eftersom han ansåg vapenvilan vara en krigslist. Den 22 november ingick maoisterna och en allians av sju politiska partier - Sjupartialliansen - överraskande en överenskommelse. Deras samarbete hade till syfte att avskaffa vad de kallade "den autokratiska monarkin" i Nepal. I avtalet med Sjupartialliansen gick maoisterna med på att låta avväpna sig av FN - förutsatt att det samma sker med regeringsstyrkorna. Ett annat ömsesidigt löfte var att ett val till ny grundlagsstiftande folkförsamling skall hållas. Den 2 januari 2006 återupptog maoistgerillan den väpnade kampen.

Under april 2006 utbröt omfattande folkliga protester mot kung Gyanendra. Efter flera veckor av massiva demonstrationer tillkännagav kungen den 24 april att han skulle återupprätta det tidigare upplösta parlamentet. En sjupartikoalition tog regeringsmakten efter protesterna, och den nya regeringen har fråntagit kungen huvuddelen av den makt han tidigare hade. Den nya regeringen undertecknade ett fredsavtal med maoisterna den 21 november 2006.

[redigera] Geografi

Karta över Nepal

Nepal saknar kust. Terrängen är bergig eller kuperad, med tre huvudsakliga fysiografiska regioner - slättlandet Terai i söder; lägre berg och kullar; samt högbergsområdet Himalaya, med Mount Everest 8 848 meter över havet och andra mycket höga berg i norr. Av landets sammanlagda yta är 20 % uppodlingsbart. Erosion på grund av rovdrift av skogarna är ett ökande miljöproblem.

Nepal har fem klimatzoner, beroende på höjd över havet. Klimatzonerna varierar från subtropisk till subarktisk. Monsunen påverkar landet, och mellan 60 % och 80 % av nederbörden kommer under monsuntiden.

Den största staden är Kathmandu. Andra större städer är Patan, Bhatgaon och Biratnagar.

[redigera] Administrativ indelning

Nepal är indelat i 14 zoner (anchal), med visst självbestämmande. Zonerna är Bagmati, Bheri, Dhawalagiri, Gandaki, Janakpur, Karnali, Koshi, Lumbini, Mahakali, Mechi, Narayani, Rapti, Sagarmatha och Seti. Dessa zoner delas vidare in i 75 distrikt. Zonerna är indelade i fem olika utvecklingsregioner.

[redigera] Ekonomi

Nepal är ett av världens fattigaste länder, och ungefär hälften av befolkningen kan räknas som definitionsmässigt fattig. Huvudnäringen är jordbruk med 80 procent av arbetskraften och 41 procent av BNP. 80 procent av exportintäkterna kommer från textilier och mattor. Nepal har en BNP på 1400 USD som kan jämföras med Sveriges 29 800 USD (enl CIA world factbook 2005).

Utländskt bistånd står för 60 procent av Nepals kostnader för ekonomisk utveckling, och för 28 procent av den totala statsbudgeten.

[redigera] Politik

Fram till 1990 var Nepal en absolut monarki, och landet styrdes direkt av kungen. År 1990 gick kungen med på en stor politisk reform, på grund av påtryckningar från folket. En parlamentär monarki etablerades, och kungen blev statschef, samtidigt som en statsminister utsågs till regeringschef.

Nepal har en bikameral lagstiftande församling bestående av Nepals representanthus och Nepals nationella råd. Representanthuset består av 205 medlemmar som väljs direkt av folket, och det nationella rådet har 60 medlemmar, varav 10 nomineras av kungen, 35 väljs av representanthuset och resterande 15 väljs av råd i olika städer och byar. Medlemmarna väljs vart femte år, men kan sägas upp av kungen i förtid. Alla nepalesiska medborgare över 18 års ålder får rösta.

Nepals regeringar tenderar att vara extremt instabila, ingen regering har överlevt mer än två år sedan 1991, antingen genom intern kollaps eller genom att parlamentet upplösts av kungen.

Politiskt system

Efter de oroligheter som i april 2006 satte punkt för en tid av kungligt envälde (se Aktuell politik) inleddes en process som ska leda fram till en ny författning med kraftigt inskränkt kungamakt. Tills vidare gäller dock, med vissa begränsningar, författningen från 1990. Den slår fast att Nepal ska ha ett parlamentariskt styrelseskick, flerpartisystem samt ett oberoende rättsväsen. Den garanterar press- och yttrandefrihet och förbjuder dödsstraff.

Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet, som har två kamrar: representanthuset, rashtriya sabha, och nationella rådet, pratinidhi sabha. Representanthusets 205 ledamöter utses i direkta val för en femårsperiod. Det nationella rådet består av 60 medlemmar varav 10 utses av kungen, 35 väljs av representanthuset och 15 tillsätts av ett valkollegium. Ledamöterna sitter i sex år. En tredjedel byts ut vartannat år.

Enligt författningen utövas den verkställande makten av regeringen och kungen tillsammans, men i praktiken ligger den hos regeringen som är ansvarig inför parlamentet.

Kungen har på papperet begränsade maktbefogenheter. Han är formellt överbefälhavare, men militären lyder under ett nationellt försvarsråd som leds av premiärministern. Kungen kan dock utlysa undantagstillstånd i vissa krissituationer och har enligt författningen rätt att avskeda regeringen.

Hösten 2002 satte kung Gyanendra författningen ur spel. Efter att ha avskedat regeringen och upplöst parlamentet tog han i praktiken över makten själv. Motiveringen var att politikerna inte lyckats sätta stopp för det maoistiska gerillaupproret (se nedan), men den kungliga diktaturen försatte istället landet i den allvarligaste krisen i dess historia. Våren 2006 tvingades kungen återge politikerna makten, men hans agerande hade gett stark näring åt krav på att monarkin ska avskaffas. Det återinsatta parlamentet tog ifrån kungen rätten att lägga in veto mot nya lagar, tog ifrån honom kontrollen över armén, beslöt att kungens inkomster och hans egendom ska beskattas och fråntog honom hans rättsliga immunitet. Kungen ska inte längre betraktas som en gudomlig inkarnation och Nepal förklarades vara en sekulär nation. Tronen ska inte längre gå i arv, utan kungens efterträdare ska utses av regeringen.

Sedan 1990 har politiken präglats av personstrider och falangbildning. Bristen på konkreta politiska resultat och korruptionen bland eliten ledde till ett starkt folkligt missnöje, vilket underblåste det gerillauppror som utbröt i landets fattiga västra delar 1996. Där tog Nepals kommunistparti-Maoisterna (Nepal Communist Party-Maoist, NCP-M) till vapen mot staten. Upproret har spritts över en stor del av Nepal och 2006 bedömdes minst en tredjedel av landsbygden stå under maoistisk kontroll. I Katmandu hade gerillan ingen direkt kontroll, men huvudstaden var vid den tidpunkten infiltrerad av maoisterna. Gerillan kräver bland annat att kungamakten avskaffas och en kommunistisk folkrepublik utropas (se Aktuell politik).

En orsak till att maoisterna i Nepal har kunnat utvecklas till en av de slagkraftigaste gerillarörelserna i Asien tros vara att den gett lågkastiga landsbygdsbor, tidigare behandlade som andra eller tredje klassens medborgare, inflytande och möjlighet till en social revansch. En annan orsak är att de genom hot och terror har tvingat människor att stödja deras kamp.

Det dominerande parlamentariska partiet är Nepalesiska kongresspartiet (Nepali Congress Party, NCP), som grundades 1950. Det är ett mittenparti med vissa socialistiska inslag och spelade en ledande roll i kampen för demokrati både i början av 1960-talet och 1989-1990. Partiet har deltagit i de flesta regeringar sedan 1990 men präglas av starka personkonflikter. Förre premiärministern Sher Bahadur Deuba bildade 2002 utbrytarpartiet Nepalesiska kongresspartiet-Demokraterna (NCD).

Nepals kommunistparti-Förenade marxist-leninisterna (Communist Party of Nepal-Unified Marxist-Leninists, CPN-UML) bildades 1991 genom en sammanslagning av 14 kommunistiska grupper. CPN-UML blev största parti i valet 1994 och hade stora framgångar i lokalvalen 1997, då det fick över hälften av mandaten.

Kungatrogna Nationaldemokratiska partiet (National Democratic Party, NDP) bildades 1992. Det har rötter i panchayat-systemet (se Modern historia) och i ledningen finns många stora jordägare.

Nepals samförståndsråd (Nepal Sadhbhavana Parishad, NSP) företräder indiskättade folkgrupper i Terai.

Administrativt består Nepal av fem utvecklingsregioner som är indelade i 14 zoner, 75 distrikt, 3 995 byar och 36 stadskommuner.

[redigera] Demografi

Nepal har tre större befolkningsgrupper: Indonepaleser, tibetonepaleser och en urbefolkning bestående bland annat av stammarna newar, bhote, rai, limbu och sherpa.

Nepali, ett indoeuropeiskt språk som skrivs med Devanagari, det vanligaste indiska alfabetet, talas av nära 60 % av befolkningen. Utöver nepali räknar man med 12 andra större språk, och totalt 40 språk och dialekter.

Den nepalesiska hinduismen, som är statsreligion, är uppblandad med buddhism betydligt mer än i andra hinduiska områden i världen. 89,5 % av befolkningen räknar sig som hinduer, medan 5,3 % är buddhister och 2,7 % är muslimer.

Asien

Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Europa; (2) Delvis eller helt erkänt i Oceanien men med sociopolitiska kopplingar till Asien; (3) Mestadels i Afrika.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../n/e/p/Nepal.html

Kategorier: Nepal | Kustlösa stater | Monarkier | Asiens länder

Nepal

Wikipedia