Kalium
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | Kalium, K, 19 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemisk serie | alkalimetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 1 (VA), 4, s | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 856 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 0,4 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | silvrigt vit |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 39,0983 u | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 220 (243) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 196 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalradie | 275 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [ Ar ]4s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per energinivå | 2,8,8,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 1, (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Materietillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 336,53 K (64 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 1032 K (774 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 45,94·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 79,87 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 2,334 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 1,06·10-4 Pa | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 2000 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,82 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 757 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 13,9·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 102,4 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 418,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 3052 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 4420 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 4420? kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 7975 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | 9590 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | 11343 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | 14944 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 9e jonisationspotential | 16963,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| 10e jonisationspotential | 48610 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||
Kalium är ett grundämne. Kalium tillhör gruppen alkalimetaller och är vanligt förekommande i naturen. Ett äldre tekniskt namn på kalium är potassium (av pottaska), som fortfarande används på bland annat engelska.
Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,8-2 g, kvinnor 3,1 g, män 3,1-3,5 g. Se vidare RDI-tabell.
Fakta Kalium reglerar kroppens vätskebalans tillsammans med natrium. Det behövs för njurfunktionen. För att nerv- och muskelfunktionerna skall fungera (reagera på stimuli) behövs även en balans mellan Kalium och Natrium. Det underlättar hjärnans syreförsörjning och har betydelse för kroppens bas- och syrabalans. Kalium behövs även för bildning av protein och omvandling av socker till energi. Det reglerar dessutom blodtrycket. Kalium finns mest i musklerna och den största procenten av blodets kalium finns i cellerna och därför syns inte kaliumbrist på ett vanligt blodserumtest. Då måste man mäta mängden helblod. Brist orsakas av kan man få av alltför högt intag av koffein, socker, salt och alkohol. Bristande näringsintag eller ensidig kost. Om man svettas hårt alltså tränar hårt eller arbetar hårt med kroppen svettas man ut kalium och kan behöva extra. Långvarig diarré eller kräkning, tarminfektioner eller matsmältningssjukdomar kan också leda till brist. Stress både mental och psykisk kan också leda till brist. Brist kan leda till aptitlöshet, muskelkramp, ödem, förstoppning, hormonella störningar, njurbesvär, för högt blodtryck samt i värsta fall hjärtstopp. andra följdsjukdomar kan vara allergier, bukspottsinflamation, cancer och diabetes. Finns i Kalium finns i färska frukter och bär, fruktsaft, oliver, nötter och frön. Yoghurt, mjölk och fil. Oskalad potatis, torkad frukt, olika kålsorter och baljväxter. Havre och fullkornsprodukter samt kött,fisk och ägg. Brist kan leda till blodtrycksförändringar, snabb eller oregelbunden puls, muskeltrötthet samt domningar i armar och ben. Torr hud, dåliga reflexer, förstoppning, förvirring och glömska. Kalium skall inte överdoseras då det kan leda til hjärtstopp.
