Kristdemokraterna
Wikipedia
- De finländska kristdemokraterna, se Kristdemokraterna i Finland
Kristdemokraterna {{{partinamn_officiellt}}} |
|
---|---|
Partiledare | {{{partiledare}}} |
Partiordförande | Göran Hägglund |
Språkrör | {{{språkrör}}} |
Talesperson(er) | {{{talesperson}}} |
Partisekreterare | Lennart Sjögren |
Gruppledare i riksdagen | Stefan Attefall |
Gruppledare i senaten | {{{senatsledare}}} |
Gruppledare i representanthuset | {{{representanthusledare}}} |
Grundat | 1964 |
Huvudkontor | Munkbron 1, Stockholm |
Antal medlemmar | 24 479 (4:e) |
Politisk ideologi | Kristdemokrati |
Internationellt samarbetsorgan | Centrist Democrat International |
Nordiskt samarbetsorgan | {{{norden}}} |
Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska folkpartiet |
Partigrupp i Europaparlamentet | EPP-ED |
Färg(er) | Blå, vit |
Webbplats | www.kristdemokraterna.se |
{{{fotnot}}} |
Kristdemokraterna (kd) är ett kristdemokratiskt politiskt parti i Sverige, som är representerat i riksdagen sedan 1991. Partiet har haft sitt nuvarande namn sedan 1996.
Partisymbol är vitsippan. Antalet medlemmar var vid årsskiftet 2004/2005 totalt 24 479 personer.
I Europaparlamentet ingår partiet i den konservativa och kristdemokratiska gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna.
Innehåll |
[redigera] Ideologi
Kristdemokratin bygger på den kristna människosynen och värdegrunden. Den är värdekonservativ men hör inte hemma inom den konservativa ideologisfären. Enligt kristdemokraterna innebär den kristna människosynen att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Ideologin innefattar också personalism som innebär att människan är en social varelse med behov av olika små, naturliga gemenskaper. Dessa gemenskaper, exempelvis familjen, anser kristdemokratin vara grunden för det goda samhället.
Kristdemokraterna står även för subsidiaritetsprincipen som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga samhällsnivå och förvaltarskapsprincipen som partiet tillämpar till exempel på miljöpolitiken och som innebär att man ska förvalta det man har idag till förmån för kommande generationer. Kristdemokratin betonar även det solidariska ansvaret mot medmänniskorna.
Kristdemokraterna betraktar de europeiska kristdemokratiska partierna som sina broderpartier trots sitt eget ursprung i en svensk, folklig frikyrklighet som inte är av helt samma karaktär som den katolska kristenhet som de tyska, bayerska och italienska motsvarigheterna utgått från. Peace[1]
[redigera] Hjärtefrågor
Kristdemokraternas viktigaste områden är familjepolitiken, äldreomsorgen och företagspolitiken. Beträffande familjepolitiken så förespråkar de kärnfamiljen och att makten över familjelivet och barnens omhändertagande i största möjliga grad ska överlämnas åt familjerna själva. Partiet anser även att dagens äktenskap ska kvarstå, och att könsneutrala äktenskap inte bör införas. Äldreomsorgen har alltid varit en viktig fråga för partiet, där man har lyft upp de äldres rätt till ett värdigt liv som ledstjärnan. De vill till exempel att de äldre lättare ska kunna få välja om de vill bo kvar hemma eller om de ska bo på ett äldrehem och att en lägsta standard för var en boende på äldreboende kan kräva. Inom företagspolitiken vill de bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för företagen. Under valet 2006 profilerade de sig starkt för att de ville slopa fastighetsskatten. De lyckades tillslut att påverka de övriga partierna inom alliansen till att avskaffa fastighetsskatten. Den kommer att tas bort den 1 januari 2008.[2]
[redigera] Historik
[redigera] Bildandet och de tidiga åren
1956 bildades gruppen Kristet Samhällsansvar (KSA) för att lyfta fram kristna kandidater och värderingar, men så småningom växte bland flera företrädare, av vilka Lewi Pethrus var den mest pådrivande, fram en idé att grunda ett kristligt parti. En bidragande orsak var 1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter så drevs förslaget igenom i riksdagen vilken skapade mycket kritik
Partiet bildades som föreningen Kristen Demokratisk Samling den 20 mars 1964. Den 15 april samma år konstituerades föreningen som ett parti och Birger Ekstedt valdes till partiordförande.
Efter att Ekstedt avlidit 1973 valdes Alf Svensson på rikstinget 1974 till ny partiordförande.
[redigera] Valsamverkan med Centerpartiet
1985 hade KDS en valsamverkan med Centerpartiet som innebar att man gick fram med egna listor men under den gemensamma beteckningen Centern. Tanken med samarbetet var att KDS skulle kunna kringgå 4-procentsspärren och ta sig in i riksdagen och att borgerligheten med KDS draghjälp kunde få en ickesocialistisk majoritet i riksdagen, samverkan kritiserades därför inte oväntat från socialdemokratiskt håll. Valet blev en framgång för KDS, man fick in Alf Svensson i riksdagen och därmed sin första riksdagsledamot som blivit invald för partiet.
[redigera] Riksdagsinträdet och vidare
1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS). 1991 kom KdS över 4%-spärren och kom in i riksdagen. Samtidigt bildade borgerligheten regeringen Bildt där KdS fick tre statsråd. 1995 bytte partiet namn till det nuvarande. Från och med valet 2006 så sitter Kristdemokraterna återigen i regeringen med tre statsråd.
[redigera] Nutid
År 2004, efter mer än trettio år som partiledare, avgick Alf Svensson till förmån för sin sedan länge utpekade kronprins, värmlänningen Göran Hägglund.
Partiet hade vid årsskiftet 2005/2006 totalt 24 202 medlemmar (2004/2005 24 479 medlemmar) och finns representerat i i stort sett alla kommuner och landsting.
Deltar i Allians för Sverige som bildar regering tillsammans efter riksdagsvalet 2006. I regeringen Reinfeldt fick Kristdemokraterna tre ministrar: Göran Hägglund, Socialminister, Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister, Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister.
[redigera] Organisation
Partiets organisation består av tre nivåer; lokalavdelning, distrikt och riksorganisation. Medlemsinflytande utövas direkt av medlemmarna på lokalavdelningsnivå och av de ombud som medlemmarna utser för distrikts- och riksorganisationsnivå.
För varje nivå finns en styrelse som förutom de valda styrelsemedlemmarna innehåller representanter för de associerade förbunden, främst Kristdemokratiska ungdomsförbundet
[redigera] Kritik
Kristdemokraterna har genom åren blivit kritiserade för att vara motståndare mot homosexuella, främst på grund av partiets motstånd mot utlandsadoption för homosexuella par och könsneutrala äktenskap.[3] Denna kritik avfärdas av partiet, vilka hävdar sig se frågorna ur ett barnperspektiv i stället för som frågor relaterat främst till sexuell läggning.[4] Även det faktum att KDU har haft en öppet homosexuell ordförande, Erik Slottner, brukar anföras mot detta. De har även fått kritik för att det finns många frikyrkliga personer i partiet och det kan därmed ses som deras intressen har för stor roll i partiet. Från kristet håll har mycket kritik kommit för att Kristdemokraterna inte driver en politik som är i tillräkligt stor enighet med hur många kristna uppfattar kristen etik, utan har blivit mer liberala på en del områden.[5][6]
[redigera] Kristdemokratiska politiker
[redigera] Partiledare tillika partiordförande
[redigera] Förste vice partiordförande
[redigera] Andre vice partiordförande
|
[redigera] Partisekreterare
[redigera] Gruppledare i riksdagen
[redigera] Andra kända svenska kristdemokrater
|
[redigera] Sidoorganisationer
[redigera] Associerade förbund
- Kristdemokratiska Ungdomsförbundet
- Kristdemokratiska Seniorförbundet
- Kristdemokratiska Kvinnoförbundet
[redigera] Övriga sidoorganisationer
- Kristdemokratiska Studentförbundet
- Kristdemokrater i Svenska kyrkan
- Kristdemokratiskt Internationellt Center
- Stiftelsen Civitas
- Studieorganisationen Framtidsbildarna
[redigera] Valresultat
År | 1964 | 1966 | 1968 | 1970 | 1973 | 1976 | 1979 | 1982 | 1985 | 1988 | 1991 | 1994 | 1998 | 2002 | 2006 |
Riksdagsval | 1,8% | * | 1,5% | 1,80% | 1,75% | 1,36% | 1,39% | 1,87% | 2,6%** | 2,94% | 7,14% | 4,1% | 11,77% | 9,15% | 6,59% |
Landstingsval | * | 1,8% | * | 1,9% | 2,1% | 1,9% | 2,0% | 2,4% | 2,0% | 3,1% | 7,0% | 3,7% | 10,0% | 8,2% | 6,65% |
Kommunval | * | * | * | 1,8% | 2,1% | 2,0% | 2,1% | 2,4% | 2,0% | 2,8% | 5,8% | 3,2% | 8,0% | 7,1% | 5,8% |
* - Denna typ av val inträffade inte det berörda året på grund av differensierade valår.
** - Valteknisk samverkan med centerpartiet under namnet centern, och därmed inget eget reslutat. Siffran är den andel röstsedlar med KDS-kandidater som avlades under den gemensamma beteckningen.
[redigera] Resultat i riksdagsval per kommun
[redigera] Litteratur
Här följer en förteckning om litteratur om partiet, för litteratur om ideologin se under artikeln kristdemokrati. För litteratur om en specifik person, se under dennes artikel.
- Niels Arbøl, Kristdemokraterna en världsrörelse (Samhällsgemenskap, 1986) ISBN 9185036226 (svensk översättning Ingvar Svensson)
- Cecilia Hjort Attefall, Partiet som lyfte: 40 år med svensk kristdemokrati: 1964-2004 (Samhällsgemenskap, 2004) ISBN 9185036528
- Birger Ekstedt, KDS - en politisk nödvändighet (Samhällsgemenskap, 1970)
- Göran V. Johansson, Kristen Demokrati På Svenska (Liber, 1985) ISBN 914005103X
- Erik Lindfeldt, Moralpartiet. En bok om KdS (Carlssons, 1991) ISBN 9177984331
- Bernt Olsson, Upprinnelsen - Om Kristdemokraternas första tid i Sverige (Samhällsgemenskap, 2004) ISBN 9185036560
- Allan Sandström, KDS - Partiet bakom fromhetsvallen (LT, 1979) ISBN 9136013293
- Alf Svensson, I Tiden, från motvind till uppvindar (Samhällsgemenskap, 1984) ISBN 9185036102
- Kristdemokratisk Debatt (tidsskrift som utgavs av partiet 1992-2003) ISSN 1103-1522
[redigera] Referenser
- ^ http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Ideologi.aspx
- ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=635768 Dagens Nyheter 3/4 2007
- ^ http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_13512160.asp
- ^ http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Principprogram/Kapitel4.aspx#Familjepolitik
- ^ http://www.varldenidag.se/?aid=5178&cat=3&b=1
- ^ http://www.hemmetsvan.se/viewNews.do?NewsID=0775
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Vänsterpartiet | Miljöpartiet | Socialdemokraterna | Centerpartiet | Folkpartiet | Kristdemokraterna | Moderaterna