Martin Heidegger

Wikipedia

Martin Heidegger, född 26 september 1889, död 26 maj 1976, var en tysk filosof (med dragning åt teologin). Föräldrarna var katoliker och Heidegger påbörjade också prästutbildning i Freiburg, vilken han dock lämnade efter två år. Intresset vändes istället mot matematiken och naturvetenskapen och slutligen mot filosofin, då särskilt Edmund Husserls fenomenologi. Heideggers doktorsavhandling i filosofi färdigställdes 1913 och efter disputationen började han två år senare föreläsa vid universitetet i Freiburg. När Husserl 1916 blev professor i Freiburg lärde de båda känna varandra. Heideggers "magnum opus" Sein und Zeit (1927) (sv. övers 1993: Varat och Tiden) dedicerades också till Husserl. 1928 efterträdde Heidegger Husserl som professor i filosofi i Freiburg efter att ha undervisat i Marburg 1923 till 1928.

Heidegger gick med i Nazistpartiet strax efter Hitlers maktövertagande 1933 och var medlem till Tysklands fall 1945. Mycket har skrivits om Heidegger och nazismen och hur detta växelverkat med hans filosofi, men ingen konsensus har nåtts och kommer troligen så inte heller ske. Såväl hans lärare, Edmund Husserl som hans närstående elev, Hannah Arendt, var exempelvis av judisk börd. När han dog i sitt hem 1976 i Freiburg efterlämnade han en litterär kvarlåtenskap motsvarande cirka 60 volymer.

[redigera] Filosofi

I Heideggers verk är neologismerna och de etymologiska utflykterna legio varför översättningar riskerar att göra det svårbegripliga ännu svårbegripligare. Med detta aber ur världen kan vi se närmare på Heideggers kärnproblem och begreppsapparaten i hans tjänst. Problemet är ontologiskt: "varat" – jämför Husserl för vilken problemet var epistemologiskt; angreppsättet är dock för båda fenomenologiskt.

Varför är (grek. on) varat (ty. das Sein), och inte intetheten (Nichtsheit)? Det är tingens grund och ursprung som söks. Vem som ställer frågan bör dock klargöras; det är Dasein (ibland Da-sein), till-varan (människan). Likaså bör hur vi frågar klargöras; det är orden och språket i vilka tingen blir och är. (Här finner vi en beröringspunkt med Ludwig Wittgenstein.) När vi söker artikulera varandet i fenomenet som vi känner och vet finns misslyckas vi, men vi måste fråga, härifrån stammar vår existens. Där existens ska förstås ex-istens, grekiska "att kliva ur".

Vi har glömt att förundras över varat, vara-frågan (die Seinsfrage) framstår som tom eller nonsens. Härifrån utgår de etymolgiska utflykterna. Ett exempel blir hur grekerna kallade varat parousia vilket översätts med substans men som Heidegger menar betyder "hemort, hemmastaddhet, ... en fullständig närvaro eller därhet", kort och gott tyskans Anwesen.

I-världen-varon är vi kastade (geworfen) in i, detta är vår "kastadhet" (Geworfenheit). Vi vet inte "varifrån [vi kommer] och vart [vi är på väg]". Oräkneliga ting (Ding) omger oss, de som konstituerar vår Da-sein är pragmata på grekiska eller Zeug på tyska, ungefär don eller den svenska ändelsen -tyg (exempelvis fordon, fartyg = det man far med; verktyg, intyg osv.). Dessa är i sin tur vorhanden ("förhanden") eller zuhanden ("tillhanden"). Klippor är vorhanden för geologen men zuhanden för skulptören. Denna åtskillnad är viktig när vi upptäcker "andra". Ser vi den andre uppfattas inte denne som förhanden utan som med-till-varande. Samtidigt är man själv en av de andra, mannet (das Man). Mannet kan alltid åberopas och lastas för det behöver aldrig stå till svars; mannet kan inte kännna etisk skuld. (Här ser vi kanske Georg Lukács inflytande.)

Hur då leva ett liv i Eigentlichkeit (egentlighet)? (Se även Jean-Paul Sartre.) Svaret lyder Sorge ("omsorg"). Det är omsorg att vara bekymrad, som gör människans liv betydelsefullt. Från livet till döden via tiden; i ramen för "tidens horisont" avgörs den ursprungliga betydelsen av till-varons vara. När till-varon möter inte-längre-till-varon går den att skilja från intigheten (jämför dag och natt). Egentligt vara blir en till-döden-varo (Sein-zum-Tode) som inte kan transponeras.

Två andra skrifter som tilldragit sig mycket uppmärksamhet är Brev om humanismen och Identitiet och differens.