Wikipedia
|
Allmänt |
Namn, kemiskt tecken, nummer |
palladium, Pd, 46 |
Kemisk serie |
övergångsmetaller |
Grupp, period, block |
10, 5, d |
Densitet |
12023 kg/m3 |
Hårdhet |
4,75 |
Utseende |
Silvrigt vit metallisk

|
Atomens egenskaper |
Atommassa |
106,42 u |
Atomradie (beräknad) |
140 (169) pm |
Kovalent radie |
131 pm |
van der Waalradie |
136 pm |
Elektronkonfiguration |
[Xe]4d105s0 |
e- per energinivå |
2, 8, 18, 18, 0 |
Oxidationstillstånd (oxid) |
+1, -1 (svag bas) |
Kristallstruktur |
|
Ämnets fysiska egenskaper |
Materietillstånd |
solid |
Smältpunkt |
1828,05 K K (1554,90 °C) |
Kokpunkt |
3236 K (2963 °C) |
Molvolym |
8,56 ×10-6 m3/mol |
Ångbildningsvärme |
357 kJ/mol |
Smältvärme |
17,6 kJ/mol |
Ångtryck |
1,36 Pa vid 1825 K |
Ljudhastighet |
3070 m/s vid 293,15 K |
Diverse |
Elektronegativitet |
2,20 (Paulingskalan) |
Värmekapacitet |
244 J/(kg*K) |
Elektrisk ledningsförmåga |
9,5 106/m*ohm |
Värmeledningsförmåga |
71,8 W/(m*K) |
1a Jonisationspotential |
804,4 kJ/mol |
2a Jonisationspotential |
1870 kJ/mol |
3e Jonisationspotential |
3177 kJ/mol |
Mest stabila isotoper |
Isotop |
Förekomst |
Halv.tid |
Typ |
Energi |
Prod. |
102Pd |
1,02% |
Pd, stabil isotop med 56 neutroner |
104Pd |
11,14% |
Pd, stabil isotop med 58 neutroner |
105Pd |
22,33% |
Pd, stabil isotop med 59 neutroner |
106Pd |
27,33% |
Pd, stabil isotop med 60 neutroner |
107Pd |
syntetisk |
6,5 * 106 år |
β- |
0.033 MeV |
107Ag |
108Pd |
26,46% |
Pd, stabil isotop med 62 neutroner |
110Pd |
11,72% |
Pd, stabil isotop med 64 neutroner |
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Palladium är ett atomslag och ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen platinametaller. Palladium är mycket korrosionsbeständigt och används inom elektronik och i katalysatorer.
Enligt en lag från 1999 räknas palladium som ädelmetall.