Wikipedia
|
Allmänt |
Namn, kemiskt tecken, nummer |
polonium, Po, 84 |
Kemisk serie |
halvmetaller |
Grupp, period, block |
16 (VA), 6, p |
Densitet |
9196 kg/m3 (273 K) |
Hårdhet |
6,5 |
Utseende |
silverfärgad
|
Atomens egenskaper |
Atommassa |
209 u |
Atomradie (beräknad) |
109 (135) pm |
Kovalent radie |
- pm |
van der Waalradie |
- pm |
Elektronkonfiguration |
[ Xe ]4f145d106s26p4 |
e− per energinivå |
2, 8, 18, 32, 18, 6 |
Oxidationstillstånd (oxid) |
4, 2 (amfoterisk) |
Kristallstruktur |
primitiv kubisk (α-Po)
romboedrisk (β-Po)
|
Ämnets fysiska egenskaper |
Materietillstånd |
fast |
Magnetiska egenskaper |
icke magnetisk |
Smältpunkt |
527 K (254 °C) |
Kokpunkt |
1235 K (962 °C) |
Molvolym |
22,97·10- m3/mol |
Ångbildningsvärme |
- kJ/mol |
Smältvärme |
60,1 kJ/mol |
Ångtryck |
0,0176 Pa vid 527 K |
Ljudhastighet |
- m/s vid 293,15 K |
Diverse |
Elektronegativitet |
2,0 (Paulingskalan) |
Värmekapacitet |
- J/(kg·K) |
Elektrisk ledningsförmåga |
2,19·106 S/m (Ω−1·m−1) |
Värmeledningsförmåga |
20 W/(m·K) |
1a jonisationspotential |
812,1 kJ/mol |
2a jonisationspotential |
{{{joniseringspot-2}}} kJ/mol |
3e jonisationspotential |
{{{joniseringspot-3}}} kJ/mol |
4e jonisationspotential |
{{{joniseringspot-4}}} kJ/mol |
5e jonisationspotential |
{{{joniseringspot-5}}} kJ/mol |
6e jonisationspotential |
{{{joniseringspot-6}}} kJ/mol |
7e jonisationspotential |
{{{joniseringspot-7}}} kJ/mol |
8e jonisationspotential |
{{{joniseringspot-8}}} kJ/mol |
9e jonisationspotential |
{{{joniseringspot-9}}} kJ/mol |
10e jonisationspotential |
{{{joniseringspot-10}}} kJ/mol |
Mest stabila isotoper |
Isotop |
Förekomst |
Halv.tid |
Typ |
Energi |
Prod. |
208Po |
syntetisk |
2,898 år |
α
ε |
5,215 MeV
1,401 MeV |
204Pb
208Bi |
209Po |
Syntetisk |
103 år |
α
ε |
4,979 MeV
1,893 Mev |
205Pb
209Bi |
|
210Po |
Syntetisk |
138,376 dag |
α |
5,407 MeV |
206Pb |
212Po |
Syntetisk |
0,29 ms |
α |
8,78 MeV |
208Pb |
214Po |
Syntetisk |
164 ms |
α |
7,68 MeV |
210Pb |
|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Polonium är ett sällsynt radioaktivt metalliskt grundämne. Kraftigt alfastrålande och används därför som strålkälla. De flesta poloniumisotoper är kortlivade stadier i sönderfallskedjor för tyngre ämnen. I naturens tre långa sönderfallskedjor återfinns 210Po, 214Po och 218Po i kedjan 238U-206Pb, 212Po och 216Po i kedjan 232Th-208Pb, och 215Po i kedjan 235U-207Pb.
- Kemiskt tecken: Po
- Atomnummer: 84
- Atommassa(u): (209)
- Densitet(g/cm³): 9,32
- Smältpunkt(C°): 254
- Kokpunkt(C°): 962
- Upptäcktes 1897 av Marie och Pierre Curie när de undersökte pechbländets radioaktivitet
- Uppkallat av Marie Curie efter hennes ursprungsland Polen, som vid tiden för grundämnets upptäckt inte erkändes som ett oavhängigt land.
- Det enda metalliska grundämnet vars α-modifikation har en primitivt kubisk enhetscell. En sådan kristallstruktur finns för övrigt bara hos antimons och fosfors högtrycksmodifikationer.
- Vid inandning av den radioaktiva gasen radon är det radonets sönderfallsprodukter som innebär de allvarligaste strålningsriskerna. Av dessa ger poloniumisotoperna 212Po, 214Po, 216Po und 218Po upphov till α-strålning, som är mycket skadliga om de kommer ut i kroppens vävnader.
- Mellan 1957 och 1969 avled fysikprofessorn Dror Sadeh och flera av dennes medarbetare på Weizmann-institutet i Israel, vilket har ansetts bero på påverkan av radioaktivt polonium[1].
- I människokroppen uppges polonium ha en biologisk halveringstid på ca 50 dagar, vilket innebär att alla viktiga sönderfallsprodukter vid den tiden har utsöndrats eller fått sin verkan reducerad till hälften genom sönderfall[2].
Den före detta ryske spionen Alexander Litvinenko förgiftades hösten 2006 med ämnet vilket ledde till hans död några veckor senare. Han fick i sig en över tio gånger dödlig dos av Polonium 210 (enligt svt.se). Ämne för ca 70 miljoner kronor tros ha använts.
- ^ Michael Karpin, The bomb in the basement: How Israel went nuclear and what that means for the world, Simon and Schuster, 2006, ISBN 0743265947
- ^ Gefahrenhinweise zu Polonium 210