Schack

Wikipedia

Schackbräde och pjäser av Stauntondesign, med klocka

Schack är ett brädspel för två deltagare. Ordet "schack" kommer från det persiska ordet shah, vilket betyder "kung". Schack hör till gruppen spel med fullständig information vilket innebär

att allt som händer är synligt för båda spelarna,
att schack är ett rent skicklighetsspel utan inslag av tur
att det teoretiskt finns en optimal strategi för någon av spelarna (som dock är okänd).

Innehåll

1 Regler
2 Officiella schackvärldsmästare
3 Berömda schackspelare (internationellt)
- 3.1 Män
- 3.2 Kvinnor
4 Berömda schackspelare (Sverige)
5 Historia
6 VM-matcher
7 Schackdatorer
8 Externa länkar
9 Se även

[redigera] Regler

Schack. Utgångsställning i schack,

Schack spelas på ett kvadratiskt bräde med 8x8=64 rutor som är färgade omväxlande vita och svarta (kan dock även vara röda och blå eller dylikt). Den ena spelaren kallas vit och startar med en uppsättning ljusa, vanligen vita schackpjäser. Den andre spelaren, svart, startar med motsvarande mörka, eller svarta pjäser. Pjäserna är av sex slag och varje spelare börjar med följande:

8 bönder ♙
2 springare ♘
2 löpare ♗
2 torn ♖
1 dam ♕
1 kung ♔

Enligt en vanlig terminologi delas pjäserna upp i bönder, lätta pjäser (springare och löpare, ofta kort och gott kallade pjäser), tunga pjäser (torn och dam) samt kung. Alla pjäser har sina egna förflyttningsregler.

Bönderna flyttas alltid framåt, och kan alltså inte backa. De kan i sitt första drag gå en eller två rutor framåt, därefter endast en ruta i taget. Bönderna kan däremot inte slå på detta sätt utan slår endast åt diagonalen, en ruta snett framåt åt höger eller vänster. När en bonde når åttonde raden förvandlas den omedelbart till en av ägaren valfri pjäs. Den får inte förvandlas till kung eller fortsätta vara bonde. En bonde kan med andra ord aldrig stå på rad ett eller åtta.
Löparen går endast på diagonalerna, obegränsat antal steg om den inte blockeras av en annan pjäs.
Springaren eller "hästen" går diagonalt i ett fält av två gånger tre rutor. Man kan också säga att den går två steg framåt och ett åt sidan (eller ett fram och två åt sidan). Springaren är den enda pjäsen som får hoppa över andra pjäser.
Tornet går rakt framåt, bakåt, eller åt sidan, obegränsat antal steg.
Damen går som en löpare och ett torn tillsammans, alltså obegränsat antal steg antingen rakt framåt, bakåt, åt sidan eller diagonalt.
Kungen går som damen, med begränsningen ett steg i taget. Kungen får aldrig ställas så att den är hotad av någon annan pjäs.

Två speciella drag förekommer, och utgör alltså undantag från ovanstående regler. Det ena är "rockad", vilket innebär att kungen flyttas två steg i riktning mot ena tornet. I omedelbar anslutning, det vill säga innan turen gått över till motståndaren, flyttas tornet till den ruta vid sidan av kungen, som ligger belägen så att tornet "hoppar över" kungen. Rockad får endast utföras om varken kungen eller tornet tidigare flyttats, samt om ingen av de rutor kungen passerar är utsatt för något hot.

Det andra specialdraget kallas "en passant" och innebär att om en bonde flyttats två steg, får motståndaren i sitt omedelbart efterföljande drag lov att slå denna som om den bara gått ett steg.

Pjäserna har olika värde. Bonden räknas som 1, springare och löpare som 3, torn som 5 och damen som 9. Detta system gör det lättare att beräkna styrkebalansen på brädet. Tre bönder är alltså lika med en löpare, två torn är något starkare än en dam osv.

Vit gör alltid första draget, sedan sker dragen omväxlande (man får inte stå över sitt drag) ända tills något av följande inträffar:

En vinstställning uppstår (Schackmatt).
En remiställning uppstår. Remi betyder oavgjort och kan inträffa på flera sätt. För det första kan spelarna enas om remi, detta händer ofta när ställningen är så utjämnad att det inte finns vinstchanser för någon av spelarna. För det andra är partiet remi när det inte finns tillräckligt med material, dvs. pjäser och/eller bönder, för att kunna uppnå matt. Till exempel är kung och springare mot kung remi. För det tredje är partiet remi om femtio drag har utförts utan att någon pjäs blivit slagen eller någon bonde flyttats. För det femte kan remi krävas om samma ställning uppkommit tre gånger i samma parti med samma spelare vid draget. Patt kallas det när spelaren vid draget inte har något regelrätt drag, och innebär remi.
En spelare ger upp.
Spelarna kommer överens om remi. Detta sker genom att den ene spelaren "bjuder remi" och den andre accepterar. Kutym är att man bjuder remi i omedelbar anslutning till att man utför ett drag.
En spelares tid tar slut. (Om partiet spelas med tidsbegränsning.)

I korthet kan man säga att den vinstställning som båda försöker uppnå kallas schackmatt eller bara matt och innebär att en spelare hotar (attackerar) den andras kung. Då måste den schackade spelaren undkomma hotet i sitt nästa drag, annars är partiet förlorat.

Ett schackparti som slutar i så kallad skolmatt redan i fjärde draget.

Till reglerna för schack hör också två specialdrag, en passant och rockad.

Det finns mängder av schackböcker för nybörjare att läsa för den som vill lära sig mer.

[redigera] Officiella schackvärldsmästare

Wilhelm Steinitz - Tyskland (1886-1894)
Emanuel Lasker - Tyskland (1894-1921)
José Capablanca - Kuba (1921-1927)
Alexander Aljechin - Ryssland/Sovjetunionen/Frankrike (1927-1935 och 1937-1946. Aljechin dog som regerande väldsmästare)
Max Euwe - Holland (1935-1937)
Michail Botvinnik - Sovjetunionen (1948-1957, 1958-1960 och 1961-1963)
Vasilij Smyslov - Sovjetunionen (1957-1958)
Michail Tal - Sovjetunionen (1960-1961)
Tigran Petrosian - Sovjetunionen (1963-1969)
Boris Spasskij - Sovjetunionen (1969-1972)
Bobby Fischer - USA (1972-1975; vägrade försvara sin titel mot Anatolij Karpov 1975)
Anatolij Karpov - Sovjetunionen/Ryssland (FIDE: 1975-1985 och 1993-2000)
Garri Kasparov - Sovjetunionen/Ryssland (FIDE: 1985-1993; PCA: 1993-2000)
Vladimir Kramnik - Ryssland (PCA: 2000-2006; FIDE: 2006-)

[redigera] Berömda schackspelare (internationellt)

[redigera] Män

Ruy Lopez
Francois-Andre Danican Philidor
Louis Labourdonnais
Paul Morphy
Adolf Anderssen
Johannes Zukertort
Michail Tjigorin
Harry Pilsbury
Aaron Nimzowitsch
Siegbert Tarrasch
Richard Reti
Mir Sultan Khan
Jefim Bogoljubov
Savelij Tartakower
Salo Flohr
Samuel Reshevsky
Paul Keres
David Bronstein
Jefim Geller
Lev Polugajevskij
Bent Larsen
Jaan Timman
Viktor Kortchnoi
Viswanathan Anand
Veselin Topalov (delad 2:a på rankinglistan)
Magnus Carlsen

[redigera] Kvinnor

Nona Gaprindasjvili
Maja Tjiburdanidze
Judit Polgar

Se även Lista på kända schackspelare

[redigera] Berömda schackspelare (Sverige)

Ulf Andersson (historiskt högst rankad)
Evgenij Agrest
Stellan Brynell
Emanuel Berg (högst rankad)
Pia Cramling (världens fjärde bästa kvinnliga schackspelare)
Johan Hellsten (svensk mästare)
Tiger Hillarp Persson
Lars-Åke Schneider
Gideon Ståhlberg
Jonny Hector
Lars Karlsson

[redigera] Historia

Många länder hävdas ha uppfunnit schack i någon form. Det ursprung som har störst stöd är att schackspelet uppstod i Indien under namnet Chaturanga. Chaturanga verkar ha uppfunnits på 500-talet. Perserna har också erkänts som uppfinnare av schack, och de äldsta schackpjäserna har hittats i utgrävningar på persiskt territorium. I Iran kallas schack chatrang.

Man säger därför att schack ursprungligen är ett indo-iranskt spel som spreds via Ryssland till Europa och vidare ut i världen. Spelreglerna har också utvecklats; när schack kom till Europa blev till exempel damen en mycket kraftfullare pjäs.

Det existerar också en annan teori om att schack utvecklades från det liknande kinesiska schacket som har funnits i Kina sedan 100-talet.

Själva namnet Schack är en gammal benämning på kung, Shah, som länge användes som titel på monarker i Iran. Uttrycket Schack-matt härstammar från Shah-Mat vilket ordagrant betyder Död Kung på persiska.

De äldsta kända referenserna till schack var en mästare som regerade mellan år 224-241, vilket indikerar att schack måste vara äldre än så.

Världsschackförbundet "Fédération Internationale des Échecs", FIDE, grundades i Paris 20 juli 1924.

[redigera] VM-matcher

Följande är en lista över VM-matcher i schack.

Vinnaren i varje match står först. Med (+v -f =r) menas att den första spelaren vann "v", förlorade "f" samt spelade oavgjort eller remi i "r" antal partier.

[redigera] Inofficiella matcher

1834 Louis-Charles Mahé de La La Bourdonnais-Alexander McDonnell (+45 -27 =13)
1843 Howard Staunton-Pierre Charles Fournier de Saint Amant (+11 -6 =4)
1846 Howard Staunton-Bernhard Horwitz (+14 -7 =3)
1858 Paul Morphy-Adolf Anderssen (+7 -2 =2)
1866 Wilhelm Steinitz-Adolf Anderssen (+8 -6 =0)

[redigera] Officiella VM-matcher

1886 Wilhelm Steinitz-Johannes Zukertort (+10 -5 =5)
1889 Wilhelm Steinitz-Michail Tjigorin (+10 -6 =1)
1890/91 Wilhelm Steinitz-Isidor Gunsberg (+6 -4 =9)
1892 Wilhelm Steinitz-Michail Tjigorin (+10 -8 =5)
1894 Emanuel Lasker-Wilhelm Steinitz(+10 -5 =4)
1896/97 Emanuel Lasker-Steinitz(+10 -2 =5)
1907 Emanuel Lasker-Frank Marshall (+8 -0 =7)
1908 Emanuel Lasker-Siegbert Tarrasch (+8 -3 =5)
1909 Emanuel Lasker-David Janowski (+7 -1 =2)
1910 Emanuel Lasker-Carl Schlechter (+1 -1 =8)
1910 Emanuel Lasker-David Janowski (+8 -0 =3)
1921 José Raúl Capablanca-Emanuel Lasker(+4 -0 =10)
1927 Alexander Aljechin-José Raúl Capablanca(+6 -3 =25)
1929 Alexander Aljechin-Jefim Bogoljubov (+11 -5 =9)
1934 Alexander Aljechin-Jefim Bogoljubov (+8 -3 =15)
1935 Max Euwe-Alexander Aljechin (+9 -8 =13)
1937 Alexander Aljechin-Max Euwe (+10 -4 =11)

[redigera] Matcher under FIDE:s ledarskap

Världsmästerskapet i schack 1948 Michail Botvinnik (14 poäng av 20 möjliga, turnering med fem spelare, fem cykler à 4 ronder)
1951 (FIDE) Michail Botvinnik-David Bronstein (+5 -5 =14)
1954 (FIDE) Michail Botvinnik-Vasilij Smyslov (+7 -7 =10)
1957 (FIDE) Vasilij Smyslov-Michail Botvinnik (+6 -3 =13)
1958 (FIDE) Michail Botvinnik-Vasilij Smyslov (+7 -5 =11)
1960 (FIDE) Michail Tal-Michail Botvinnik (+6 -2 =13)
1961 (FIDE) Michail Botvinnik-Michail Tal (+10 -5 =6)
1963 (FIDE) Tigran Petrosian-Michail Botvinnik (+5 -2 =15)
1966 (FIDE) Tigran Petrosian-Boris Spasskij (+4 -3 =17)
1969 (FIDE) Boris Spasskij-Tigran Petrosian (+6 -4 =13)
1972 (FIDE) Bobby Fischer-Boris Spasskij (+7 -3 =11) (FIDE)
1975 (FIDE) Anatolij Karpov-Bobby Fischer (Karpov vann på w.o. då Fischer uteblev från spel; i kandidatfinalen 1974 i Leningrad vann Anatolij Karpov mot Viktor Kortjnoj med +3 -2 =19)
1978 (FIDE) Anatolij Karpov-Viktor Kortjnoj (+6 -5 =21)
1981 (FIDE) Anatolij Karpov-Viktor Kortjnoj (+6 -2 =10)
1984/85 (FIDE) Anatolij Karpov-Garri Kasparov (+5 -3 =40) (matchen avbruten av FIDE-presidenten)
1985 (FIDE) Garri Kasparov-Anatolij Karpov (+5 -3 =16)
1986 (FIDE) Garri Kasparov-Anatolij Karpov (+5 -4 =15)
1987 (FIDE) Garri Kasparov-Anatolij Karpov (+4 -4 =16)
1990 (FIDE) Garri Kasparov-Anatolij Karpov (+4 -3 =17)

[redigera] VM-matcher under schackvärldens delning mellan FIDE och PCA/Braingames/Classical

1992 (Oberoende icke-officiell VM-match) Bobby Fischer-Boris Spasskij (+10 -5 =15) (returmatch efter VM-matchen 1972)
1993 (FIDE) Anatolij Karpov-Jan Timman (+5 -2 =14)
1993 (PCA) Garri Kasparov-Nigel Short (+6 -1 =13)
1995 (PCA) Garri Kasparov-Viswanathan Anand (+4 -1 =13)
1996 (FIDE) Anatolij Karpov-Gata Kamsky (+6 -3 =9)
1998 (FIDE) Anatolij Karpov-Viswanathan Anand (+2 -2 =2)
1999 (FIDE) Alexander Chalifman-Vladimir Akopjan (+2 -1 =3)
2000 (Braingames; f.d. PCA)]] Vladimir Kramnik-Garri Kasparov (+2 -0 =13)
2000 (FIDE) Viswanathan Anand-Alexej Shirov (+3 -0 =1)
2002 (FIDE) Ruslan Ponomarjov-Vasilij Ivantjuk (+2 -0 =5)
2004 (FIDE) Rustam Kasimdzjanov-Michael Adams (+3 -2 =3)
2004 (Classical; f.d. Braingames)]] Vladimir Kramnik-Péter Lékó (+2 -2 =10)
2005 (FIDE) Veselin Topalov (10 poäng av 14 möjliga; dubbelrondig turnering, 8 deltagare)

[redigera] Återföreningsmatch mellan FIDE och PCA/Braingames/Classical

2006 (FIDE) Vladimir Kramnik-Veselin Topalov (+3 -3 =6; Kramnik vann efter tiebreak, +2 -1 =1)

[redigera] Schackdatorer

GNU Chess 5.0.7 på WinBoard 4.2.7

Dagens schackdatorer är fullt i klass med och t.o.m. bättre än de främsta spelarna i världen. En milstolpe passerades i maj 1997, när Kasparov och Deep Blue, världens då bästa schackspelare respektive schackdator möttes över sex partier. Resultatet blev 3.5-2.5 till datorns favör. I slutet av 2006 spelades en match mellan Deep Fritz och den nu regerande världsmästaren Vladimir Kramnik som datorn vann med 4-2!

Enligt Computer Chess är världens bästa schackdatorprogram idag Rybka 2.2 64-bit (med fyra processorer!) med en rating på 3117 (rankingtalet gäller för 27/1 2007). Det skall jämföras med det bästa en människa har presterat - Garri Kasparov hade 2851 i rating år 1999). De bland vanliga datoranvändare populära programmen Fritz 9.0 respektive Chessmaster 9000 har ratingtal på 2842 respektive 2721 (förutsatt att man kör programmen på en 256MB Athlon 1200 MHz).

Schackdatorns stora styrka består i dess förmåga att snabbt räkna många drag framåt. Ett modernt program kan jämföra miljontals ställningar per sekund. Genom en bestämd algoritm väljer programmet sedan det drag som ger de bästa möjligheterna. Människans styrka består å sin sida i positionell förståelse och intuitiv känsla, baserad på mönsterigenkänning, för vilka drag som är värda att titta närmare på; en förmåga man med viss, men ökande framgång lyckats införliva i de senare datorprogrammen. Nämnas ska också, att schackdatorerna i allmänhet har tillgång till mångfaldigt större databaser bestående av partimaterial, öppnings- och slutspelsvarianter, än vad dess mänskliga motståndare någonsin kan memorera.