Schengensamarbetet

Wikipedia

Schengensamarbetet är ett samarbete inom EU och några EFTA-länder innebärande gemensam gränskontroll.

Passkontroller vid gränsen har avskaffats mellan deltagande länder, samtidigt som de har förstärkts mot länder utanför samarbetet. Tullkontrollen vid gränserna mellan länderna har också lättats upp eller avskaffats. En databas har inrättats över stulna pass, utvisade personer mm, och i princip ska alla som passerar den yttre gränsen kontrolleras mot den. Inom Schengenländerna kan man resa med bara ett särskilt nationellt ID-kort, eller ett pass. Sverige införde 1 oktober 2005 ett sådant ID-kort, innan dess krävdes formellt pass, men kontrollerades i första hand bara på flygplatser. Hotell och liknande har krav på sig att kontrollera pass eller ID-kort (valfri typ) på utlänningar samt registrera nummer, för att underlätta polisens jakt på misstänkta. Flygplatser har krav på sig att kontrollera medborgarskap och ev. visum på alla resenärer före flygningen, även inom Schengenområdet, så i praktiken är det passkontroll vid flygresor. Ibland återinförs passkontroller vid vissa situationer, exempelvis fotbollsturneringar. Då krävs pass eller nationellt ID-kort.

Innehåll 1 Historia 2 Underteckning och implementering 3 Schengenvisum 4 Följande länder deltar i Schengensamarbetet 5 Yttre gräns 6 Tull 7 Kritik mot Schengenavtalet 7.1 Kritik mot kritiken 8 Se även

[redigera] Historia

Idén om avskaffande av gränskontroller mellan länderna utveckldes inom dåvarande EG, nuvarande EU. Eftersom vissa länder, särskilt Danmark och Storbritannien blockerade ett införande inom ramen för EU, så valde ett antal länder att på egen hand genomföra ett sådant system.

Det ursprungliga Schengenavtalet undertecknades av Belgien, Frankrike, Västtyskland, Luxemburg och Nederländerna 14 juni 1985 ombord på fartyget Princesse Marie-Astrid som låg i floden Mosel nära staden Schengen i Luxemburg (i princip låg fartyget på gränspunkten Luxemburg/Frankrike/Västtyskland). Avtalet beskriver vilka steg som måste tas för att skapa fri rörlighet för personer inom schengenområdet. 19 juni 1990 undertecknades Schengenkonventionen, som innebar att schengensamarbetet togs i bruk, av de fem länder som tidigare undertecknat Schengenavtalet. Redan innan denna tid fanns länder med avskaffade gränskontroller mellan varandra, nämligen:

• De nordiska länderna, se Nordiska passunionen.
• Nederländerna, Belgien och Luxemburg.
• Storbritannien och Irland. Dessa två länder har kvar det samarbetet och är inte med i Schengensamarbetet. De har inte haft gränskontroller alls mellan varandra utom tillfälligt under kriget. Irland blev självständigt 1922.

[redigera] Underteckning och implementering

Schengenkonventionen har undertecknats av olika länder följande datum:

Medlemsstat	Undertecknat avtalet	Implementerat avtalet	Kommentar
Belgien	1985-06-14	1995-03-26
Bulgarien	2007-01-01	Under 2009
Cypern	2004-05-01	Datum obestämt	Den norra, turkcypriotiska delen av Cypern omfattas inte av avtalet.
Danmark	1996-12-19	2001-03-25	Färöarna och Grönland omfattas inte av avtalet. Nordbor behöver inte pass p.g.a. Nordiska passunionen.
Estland	2004-05-01	1)
Finland	1996-12-19	2001-03-25
Frankrike	1985-06-14	1995-03-26	Guadeloupe, Franska Guyana, Franska Polynesien, Martinique, Mayotte, Nya Kaledonien, Reunion, Saint-Pierre och Miquelon samt Wallis och Futuna omfattas inte av avtalet
Grekland	1992-11-06	2000-03-26	Halvön Athos omfattas inte av avtalet
Irland	2000-05-29 (delvis)		Eftersom Irland är i passunion med Storbritannien, och Storbritannien inte vill delta i samarbetet kan inte Irland göra det heller. Deltar dock i SIS.
Island	1996-12-19	2001-03-25
Italien	1990-11-27	1997-10-26	Campione d'Italia omfattas inte av avtalet
Lettland	2004-05-01	1)
Litauen	2004-05-01	1)
Luxemburg	1985-06-14	1995-03-26
Malta	2004-05-01	1)
Nederländerna	1985-06-14	1995-03-26	Aruba och Nederländska Antillerna omfattas inte av avtalet
Norge	1996-12-19	2001-03-25	Svalbard omfattas inte av avtalet
Polen	2004-05-01	1)
Portugal	1992-06-25	1995-03-26
Rumänien	2007-01-01	Datum obestämt
Schweiz	2004-10-16	Datum obestämt
Slovakien	2004-05-01	1)
Slovenien	2004-05-01	1)
Spanien	1992-06-25	1995-03-26
Storbritannien	2000-05-29 (delvis)		Storbritannien deltar inte fullt ut eftersom man vill kontrollera gränserna mot illegala invandrare, ha egen visumpolitik, samt strängare tullkontroll än avtalet medger.
Sverige	1996-12-19	2001-03-25
Tjeckien	2004-05-01	1)
Tyskland	1985-06-14	1995-03-26	Büsingen am Hochrhein och Helgoland omfattas inte av avtalet
Ungern	2004-05-01	1)
Österrike	1995-04-28	1997-12-01

¹⁾ Planeras implementera avtalet mellan 31 december 2007 och 29 mars 2008.

Den 25 mars 2001 inträdde Sverige operativt i Schengensamarbetet tillsammans med de övriga nordiska länderna. Det innebar att gränskontrollerna mot andra Schengenländer som rör personers in- och utresor försvann, medan den yttre gränskontrollen mot tredje land förstärktes. Alla personer som bor inom Schengenområdet kan alltså röra sig fritt utan gränskontroller över de inre gränserna. Schengeninträdet innebar däremot ingen förändring av in- och utförsel av varor. Mellan de flesta av länderna har den kontrollen avskaffats, det finns inga kontrollanter. För Sverige och Norge finns de kvar (utom mellan varandra). En skillnad i tullkontrollen är man inte längre frågar bilförarna om vad de gjort utomlands. Man plockar ut bilar mer slumpmässigt istället.

[redigera] Schengenvisum

Ett Schengen-visum utfärdas av något av medlemsländernas konsulat. Det är märkt Schengenstaterna (på respektive lands språk) och gäller i hela Schengenområdet. Den resande ska vända sig till konsulatet för det land som är huvudmålet för resan. Undantagsvis kan ett visum utfärdas för ett enstaka land (s.k. nationell visering).

Medlemsländerna kan träffa avtal om schengenrepresentation, vilket innebär att ett schengenlands konsulat kan utfärda visum även om resmålet är i ett annat schengenland, om detta land saknar konsulat i den resandes hemland. Sverige har gjort så i viss utsträckning, men saknar ännu representation i åtskilliga länder.

Redan innan Sverige inträdde i Schengensamarbetet 2001 krävde Sverige visum för medborgare från en majoritet av världens länder. Visumkrav för följande länder tillkom i samband med inträdet (jämförelse mellan listorna i SFS 2000:256 och SFS 2000:1457)

Bahamas Barbados Belize Botswana Dominica Grenada Jamaica Kiribati Lesotho Malawi

Namibia Saint Lucia Saint Vincent och Grenadinerna Salomonöarna Seychellerna Swaziland Trinidad och Tobago Tuvalu Zimbabwe

[redigera] Följande länder deltar i Schengensamarbetet

Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike samt EFTA-medlemmarna Island och Norge.

Områden långt utanför Europa som tillhör något av ovanstående ingår inte, t.ex. Guadeloupe, Franska Guyana, Reunion. Inte heller vissa områden i Europa: Athos, Helgoland och Svalbard på grund av deras speciella status, och inte heller Campione d'Italia, Büsingen am Hochrhein som är enklaver inom Schweizs gränser.

Däremot är några områden nära västra Europas kant med i Schengensamarbetet: Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, Ceuta och Melilla. Färöarna och Grönland ingår i praktiken via Danmark även om de formellt är utanför, de har frihet från passkontroll (Nordiska passunionen).

Dessutom deltar Irland och Storbritannien i vissa delar av Schengensamarbetet, dock inte vad gäller avskaffandet av personkontroller vid gränserna, och de kräver egna visum.

Mikrostaterna San Marino, Vatikanstaten och Monaco har ingen gränskontroll mot Schengenområdet, så i praktiken ingår de i området även om de inte deltar formellt i samarbetet (Vatikanstaten har deklarerat att man vill gå med även formellt). Andorra däremot har gränskontroller.

De tio nya EU-medlemmarna som tillkom år 2004 deltar i samarbetet, men gränskontrollerna kommer att fortsätta fram till 2007-2008.

Schweiz: Kommissionen inledde förhandlingar med Schweiz i juni 2002. Förhandlingarna ledde till att Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiz undertecknade ett avtal om att Schweiz ska ansluta sig till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 370, 17.12.2004). En folkomröstning den 5 juni 2005, som också gällde Dublinkonventionen, resulterade i att avtalen kommer att ratificeras. Därmed kommer personkontrollerna vid gränserna mellan Schweiz och EU att upphöra, förmodligen omkring årsskiftet 2007-2008.

Liechtenstein kommer också att ingå i Schengenområdet samtidigt som Schweiz på samma sätt som de andra mikrostaterna, eftersom landet sedan 1924 låter Schweiz sköta gränskontrollen. Liechtenstein har också begärt förhandlingar om att formellt ingå i samarbetet. Även de tyska och italienska enklaverna Büsingen am Hochrhein och Campione d'Italia kommer med, då de inte har gränskontroll mot Schweiz idag.

[redigera] Yttre gräns

Mot länder som inte är med Schengensamarbetet har man fulla gränskontroller. Alla som passerar ska visa upp pass. Bland de minst rigorösa är de mot Schweiz, där man kontrollerar pass eller ID-kort hos bil- och tågresenärer, men mer avslappnat eftersom Schweiz ska avskaffa kontrollerna och själva vara med i Schengensamarbetet. Det finns inget stängsel och ingen kontroll av fotvandrare.
Mer sträng kontroll är det längs Norges och Finlands gräns mot Ryssland, där det finns bevakning av gränsen även i skogen även om det inte finns stängsel. Ryssland har sedan gammalt ett rejält stängsel några km öster om gränsen, även om det inte bevakas så mycket längre.
De hårdast bevakade Schengengränserna är de längs Spaniens afrikanska områden Ceuta och Melilla. Där har man numera dubbla 6 m höga stängsel med taggtråd.

[redigera] Tull

Schengensamarbetet avser egentligen bara personkontroll och inte tullkontroll (förhindra varusmuggling). Däremot finns en regel i Schengenavtalet som jämfört med tidigare svenska regler innebär smidigare passering men mindre effektiv kontroll. Bilar ska nämligen inte behöva stanna utan bara behöva sakta ned om de inte vinkas in till kontroll. Därmed kan inte tullen som tidigare fråga varje bilförare var de varit, och närmare kontrollera de som verkar nervösa eller ser misstänkta ut.
All rutinmässig kontroll har lagts ned mellan de flesta av Schengenländernas gränser. Kontroller förekommer ibland. Eftersom varor som man får inneha numera också får tas över gränsen för eget bruk (t.ex. alkohol) kan man i stort sett lika gärna kontrollera annat t.ex. narkotika på andra platser.
Sverige och Norge har kvar tullkontrollerna, men de får alltså inte stoppa bilar annat än de som tas ut till kontroll.

[redigera] Kritik mot Schengenavtalet

Många kritiker till Schengenavtalet hävdar att avtalet främst lett till att bygga murar runt Europa då man med hjälp av strikt visumpolicy mot vissa länders medborgare och striktare gränskontroller håller icke-européer ute. Det finns även de som på grund av kritiken kallat Schengenavtalet rasistiskt. Flera tusen människor har dött i båtolyckor i riskabla farkoster i Sydeuropa sedan striktare kontroll på officiella båtar och flyg infördes.

[redigera] Kritik mot kritiken

Som kritik mot denna kritik kan framhållas att visumpolicyn sedan lång tid varit strikt mot fattiga länder, även från Sveriges sida, att ingen med sådana pass utan visum släppts in även tidigare, och att avskaffandet av inre gränskontroller gjort det lättare för illegala invandrare som bara behöver ta sig förbi yttre gränsen och sedan kan resa vart som helst inom Schengen.

En regelförstärkning som tillkommit med Schengen är transportörsansvaret, att flygbolag mm måste kontrollera pass och visum före ombordstigning vid resa från yttre land. Detta har vållat mycket av kritiken mot Schengensamarbetet, eftersom det har gjort det mycket svårare att resa in utan tillstånd. Det är nämligen så att en asylsökande i praktiken måste ta sig in i ett land även om det bara är till passkontrollen. Då får landet ansvar för personen och kan inte utvisa utan vidare. Att söka asyl i ett Schengenland från ett yttre land, t.ex. på ambassaden, fungerar inte. Det blir alltid nej (Första asyllandregeln).

[redigera] Se även

• Nordiska passunionen
• Schengen Information System
• Områden med särskild status hörande till EU:s medlemsstater