- Acian
- Adelfiy
- Aeldarspragc (Dale Morris)
- Aelya (C. Moreland-Stringham)
- Aeo (Jonathana Tegire)
- Aertran (A. B. Basham)
- Afga
- Ahua (R. K.)
- Alarian
- Aldana (R. D. Cooper)
- Alevain (Sydney Mathew Willoughby)
- Alesi
- Allmiror
- Alpha Smart
- Altayko
- Alzetjan (H. Miller)
- Amaringa
- Amelic
- Amtorian
- Ande
- Antelangua
- Ascian
- Assi (P. Pfeaster)
- Astegonagraphianek
- Auxilia (G. Morin, 1947)
- Ayeis
- Characteristica universalis
- Chlewish
- Choba
- Clarison
- Click
- Clwan
- Cnivcti
- Completo (1952)
- Corintic
- Criollo
- Curco
- Dapnant aŭ Dapna'nt sitsath (David Durand)
- Dastmen (Juan M. Jiménez Noguera) (1984)
- Davalas
- Delason
- Delmondo (1960)
- Dolmetscher-Sprache
- Dilpox
- Diom
- Draseleq
- Drow (A. Simmons)
- Dunia
- Dunnek
- Dwexeg
- Ectocretan (Schafer)
- Ekstranacia lingvo
- Elenyo
- El lina kosmana (Fr. Juhle, 1884)
- Elpilingue
- Engsvanyali
- Eni
- Esp
- Espéisme
- Esperanto [epo, eo] -
- Eunoia
- Euphony
- Extralingua
- Fissmark
- Fitusa
- Franka
- Fransezein
- Fthinrakathi Vulcan
- Frennix
- Garthuns
- Genigrafia
- Geo
- Geographische Sprache
- Giak
- Glagolica
- Glide
- Hani
- Henaudute
- Heran
- Herati
- Hesperyo
- Homapar (Fazekas el Györ, Hungario, 1913)
- Huttese
- Ibraang
- Idioma internacional (Miguel Andrés de la Cruz, Meksiko, 1945)
- Ido [ido, io] -
- Idrani
- Iduve
- Igrejan
- Iju Puna
- Ijwallad
- Ilaini aŭ Valdyan
- Ilomi (Larry Sulky, 2005) [1]
- Interal
- Interlingvao [ina, ia] -
- Internasional
- International (1887)
- Isotype
- Jafo (planlingvo)
- Jalogga
- Jameld
- Jases Lalal
- Javifo
- Jirit
- Jovian
- Jylsk
|
- Kaastish
- Kadhrein
- Ka©¢uhan (tiel, ne estas literumeraro!)
- Kagada
- Kaiila (Bazita sur Lakota)
- Kaishanar
- Kaldon
- Kalgarian
- Kaliso
- Kalonese
- Kakonian
- Kamakawi
- Kamat
- Kamer'yima
- Kanamit
- Kanareki
- Kanasa
- Kerno (planlingvo)
- Kiffish
- Kika Olelo (1997)
- Kiromi
- Kizidanoce
- Klingona [tlh] -
- Knarwaz
- Koba
- Kotava (Staren Fetcey, 1978)
- Ladef
- Langage instantané
- Langage simplifié
- Lango (Planlingvo)[2]
- Languo auxiliara
- Langx
- Lanopiküro
- Lannu den gental
- Lashkos
- Latino elementare
- Latino semplificato
- Latino sen fleksio -
- Latuna (George du Bois, Novjorko, 1924)
- Leksventin
- Lesdeka
- Ley Arah
- Liba
- Liana
- Lingu internacional
- Lingu internasionik
- Lingua (1888)
- Lingua italiana infinitiva
- Lingua Mundi
- Lingua Progressiva (der Schatten)
- Lingua rationalis
- Linguo internationala
- Linguo romane universale
- Lingw Adelfenzal (A. Kovalëv, Rostov, 1911)
- Lingwa de Planeta
- Lip'onai (A. Smith)
- Loga (Nield, 1926)
- Logulo
- Loĵbano [jbo] -
- Lojsk
- Loma
- Malfasito
- Mandab
- Mango (planlingvo)
- Margadian [3]
- Marinade
- Markuska (Bausani, 1970)
- Marsa lingvo (Helene Smith 1897, nefikcia)
- Maulin
- Meazzinido
- Median (A. Huart, Cannes, 1909)
- Menimo
- Medo (vidu artikolo de Bernard Golden, Planlingvistiko 4, 1985, 13)
- Meo
- Merdian
- Mi (planlingvo)
- Microlang 1.0
- Molog
- Monda linguo (T. Martineau, 1924)
- Mondea (J. Scheefer, Berlin, 1910)
- Mondezo
- Mondi
- Mondo (planlingvo) (T. Lévêque, Villejuif, ĉirkaŭ 1907)
- Monling
- Moscha
- Mundelingva (John von Hummier, Wurtemberg, 1904)
- Mundo linguo (Ferdinand Weber, Germanio, 1948)
- Mwashnylish
- Nabel
- Nacia lingvo de Tero aŭ Ling du mond (S. Consoli, 1925)
- Naffarin
- Nahela
- Nal bino (Seb. Verheggen, Liège, 1886)
- Nalona
- Nalonin
- Namarin
- Namek
- Nandorin
- Nata
- Neaudethaumata
- Natura lingvo (Hoover) (H. E. Hoover, Mont-Rainier (Maryland), 1937)
- Natura patrina lingvo (Ben E. Lyster, Kalifornio, 1939)
- Natura universala lingvo (Edward Eisas, Kansas-City, 1932)
- Neoíspano (vidu artikolo de Bernard Golden en Literatura Foiro, 23 ,1992, 135]]
- Neo
- Nevbosh
- Nimyad
- Nova Peloriano
- Novialo -
- Novo Romane (Alberto Galant, Madrid, 1935)
- Nrit
- Nuirn
- Numerlingue (Ferdinand Hilbe, Feldkirch, 1898-1901)
|
- Paca lingvo (Fereno Sosdy, Esslingen, 1950)
- Panedo (Pisarenko, Moskvo, 1925)
- Panhomel
- Panskrit (1925)
- Paonese
- Pario (planlingvo)
- Parlamento (planlingvo)
- Patoiglob (Benjamin Bohin, 1898)
- Phaleran
- Pitakosilano
- Praxian
- Radilu
- Rahha
- Relingua
- Renova
- Rithian
- Romanés
- Romanova
- Romangle (G. O. d'Harve, Belgio, 1930)
- Romani universale
- Rosslera lingvo (Karl Rossler, 1862)
- Tale
- Telluro (A. R. Wheelock, Usono, 1940)
- Terminologieschlüßel
- Tersboca (M. Rotter, Zuriko, 1912)
- Thompinian
- Tokipona
- Triparian
- Tsolyani
- Tsumhetyan
- Tupik
- Uhli
- Ulla (1906)
- Una
- Uni
- Unilo
- Unione
- Uni-spik
- Unita
- Uniti Langue
- Unuigita lingvo (Scheffers kaj Riedel, Dessau, 1923)
- Uraniam (Helene Smith)
- Uropi
- Utoki (1962)
- Uwakirola
- Vaior
- Varklev
- Vash
- Vendergood
- Vendi
- Verbo steno (Milles-Puyredon, Belgio, 1925)
- Vindiana
- Viko
- Visona ("Dr. Sivartha", Chicago, 1887)
- Voconte (F. Drojat)
- Vong
- Voorish
- Vop (2004)
- Vorlin
- Volapuko [vol, vo] -
- Voxling
- Voynich
- Vozgian
- Vranian (F. G. Valoczy)
- Vuro
- Vseslovanski
- Zadra
- Zadri
- Zahlensprache
- Zan
- Zarhian [[4]]
- Zelknaym
- Zengo
- Zhong Ying
- Ziotaki
- Zusayan
- Zyem
|