Askorbinsyra
Wikipedia
Askorbinsyra, mer känt som C-vitamin, är en organisk syra och antioxidant.
Askorbinsyra kan syntetiseras ur glykos av de flesta växter och djur. Människor, vissa apor, marsvin och några få andra djurarter har emellertid en enzymdefekt som gör att dessa saknar förmågan att producera eget C-vitamin. Istället måste då detta intas via kosten. Födoämnen som innehåller höga halter av C-vitamin är till exempel potatis, grönsaker, citrusfrukter, sura bär, paprika, nypon, svarta vinbär, röda vinbär och jordgubbar.
Askorbinsyra är värmekänsligt. Vid den långvariga varmhållning och upprepade uppvärmning som kan förekomma då mat distribueras från centralkök, bryts efterhand askorbinsyran ned. Matens värde som C-vitaminkälla minskar då.
1937 fick Norman Haworth Nobelpriset i kemi för sitt arbete med att utreda askorbinsyrans struktur (det delades med Paul Karrer som fick pris för sitt arbete med vitaminer). Medicinpriset det året gick till Albert Szent-Györgyi för hans studier av askorbinsyrans biologiska funktioner.
[redigera] Funktion i människokroppen
C-vitamin är nödvändigt för bland annat bindvävens ämnesomsättning. Det underlättar järnupptagningen i magen (överför metalljonerna till enzymerna). Dess benägenhet att reducera ger askorbinsyran en antioxidativ effekt på andra ämnen i kroppen.
Rekommenderat dagligt intag (RDI) är enligt svenska normer 30 till 60 mg/dag (70/90 mg för gravida/ammande), vilket är betydligt lägre än de amerikanska normerna som ligger på 200 mg/dag. Det räcker dock med 10 mg/dag för att undvika skörbjugg. Se vidare RDI-tabell.
Lindrig brist kan ge blödningar i tandköttet (vilket leder till tandlossning), försämrad sårläkning, trötthet, muskelsvaghet, ökad risk för infektioner. Allvarlig brist av askorbinsyra ger skörbjugg.
Askorbinsyra är vattenlösligt, vilket gör att ett eventuellt överskott försvinner ur kroppen med urinet. Det finns exempel på att personer med benägenhet att bilda njursten får just njursten om de intar kroniskt stora mängder av askorbinsyra.
Linus Pauling gjorde sig, efter att ha fått två Nobelpris för andra saker, känd som livlig förespråkare för nyttan av intag av askorbinsyra i stora mängder. Han ansåg att C-vitaminintag i farmakologiska doser (större än RDI) kan mildra och förkorta exempelvis förkylningar. Det finns inga belägg för detta, men heller inga vetenskapligt accepterade undersökningar eller studier. [1]
Som tillsats (antioxidationsmedel) i livsmedel har det E-nummer E300.
[redigera] Reaktion i livsmedel
Under våren 2006 fick allmänheten reda på att man upptäckt att en farlig kemisk reaktion kan ske i livsmedel som innehåller askorbinsyra och natriumbensoat (E 211), typiskt läsk. När dessa två reagerar med varandra bildas det mycket cancerogena ämnet bensen. Det förekommer dock mycket diskussion om huruvida de bensenhalter som uppstår i dessa reaktioner är relevanta ur risksynpunkt eller ej.
