Bangladesh
Wikipedia
(Flagga) | (Statsvapen) |
Nationellt valspråk: | |
Nationalsång: Amar Sonar Bangla | |
Huvudstad | Dhaka (Dacca) 23.7°N, 90.375°E
|
Största stad | Dhaka (Dacca) |
Officiellt språk | Bengali |
Statsskick President Premiärminister |
Republik Iajuddin Ahmed |
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
Från Pakistan 26 mars 1971 16 december 1971 |
Yta • Totalt • Vatten |
144 000 km² (92:e) 7,0% |
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
147 365 352 (7:e) 1 002 inv/km² (6:e) |
BNP (PPP) • Totalt 2004 • Per capita |
$ 2756 mrd (53:e) $ 2000 USD |
Valuta | taka (BDT ) |
Tidszon | UTC+6 |
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Keokradong 1230 m ö.h. - km² - km |
Nationaldag | 16 december |
Landskod | BD, BGD |
Landsnummer | +880 |
Bangladesh är en stat i Sydasien vid Bengaliska viken, mellan Indien och Myanmar.
Bangladesh utgör östra delen av den historiska indiska provinsen Bengalen, och kallades fram till 1971, när landet fortfarande var en provins i Pakistan, för 'Östpakistan'. Bangladesh är ett bengaliskt ord som betyder "Bengalens land".
Innehåll |
[redigera] Historia
Bengalen blev en delvis muslimsk provins med början på 1200-talet, när de första muslimska krigsherrarna erövrade området. I slutet av 1400-talet anlände de första europeiska handelsmännen. Under mogulriket blev Bengalen en välmående del av riket genom handel och industri, delvis på grundval av de affärer som gjordes med européerna. Efter 1707 förlorade stormogulerna alltmer av sitt inflytande, och efter slaget i Plassey hade britterna lyckats ta den politiska kontrollen över Bengalen.
Vid självständigheten från britterna 1947 blev den muslimska östra delen av Bengalen en provins i den nybildade muslimska staten Pakistan. På grund av det förtryck som bengalerna menade sig vara utsatta för av den punjabidominerade regeringen i Pakistan röstade man fram ett separatistparti (Awamiförbundet) som helt dominerande parti i Östpakistan i valen 1970, och när regeringen i Pakistan vägrade göra några eftergifter, utbröt sedan ett inbördeskrig, där självständighetsivrarna i Östpakistan fick såväl ekonomiskt som militärt stöd från grannlandet Indien. Slutligen nåddes hösten 1971 full självständighet för den nya stat som tog sig namnet Bangladesh.
[redigera] Geografi
Landet består till allra största del av det delta som bildas av de stora floderna Ganges och Brahmaputra vid Bengaliska bukten och där kustlinjen till stor del består av de träskmarker som kallas Sundarbans, där för övrigt den bengaliska tigern fortfarande lever. Deltat är oerhört tättbefolkat, vilket möjliggörs av att marken också är fantastiskt bördig. Ett ständigt återkommande problem är dock de stora översvämningarna, som regelbundet tar många människoliv och lämnar många människor utan tak över huvudet.
Dhaka är huvudstad och största stad i Bangladesh. Andra större städer är Chittagong, Khulna, Rajshahi, Barisal och Sylhet. Dessa städer väljer en borgmästare istället för ordförande. Borgmästare och ordförande väljs vart femte år.
[redigera] Politik
I likhet med i Indien har presidenten i huvudsak ceremoniella arbetsuppgifter, och den verkliga politiska makten finns hos premiärministern. Premiärministern måste ha parlamentets förtroende.
Enkammarparlamentet heter Jatiya Sangsad ("Nationens hus"), och har 300 ledamöter som väljs för mandatperioder på 5 år genom majoritetsval i enmansvalkretsar.
[redigera] Administrativ indelning
Bangladesh är indelat i sex administrativa provinser[1] (på bengali kallade "bibhag"). Provinsernas namn är liktydigt med huvudortens namn:
- Barisal (বরিশাল)
- Chittagong (চট্টগ্রাম)
- Dhaka (ঢাকা)
- Khulna (খুলনা)
- Rajshahi (রাজশাহী)
- Sylhet (সিলেট)
Provinserna delas i sin tur in i administrativa distrikt som kallas zila. Det finns 64 distrikt i Bangladesh, och var och ett delas in i thana, eller "polisstationer" (tidigare upa-zila, "underdistrikt"). Området inom polisstationerna, förutom när det gäller urbana områden, delas ytterligare in i flera unioner, och varje union består av flera byar. I urbana områden delas polisstationerna in i valområden, som vidare delas in i mahallas. I unionerna och valdistrikten väljs en ordförande och ett antal medlemmar i direkta val. 1997 reserverades tre av tolv säten i varje union till kvinnliga kandidater.[2]
[redigera] Ekonomi
Bangladesh är ett mycket fattigt, och ur ekonomiskt perspektiv mycket överbefolkat land. Mer än hälften av BNP härrör från servicesektorn, medan två tredjedelar av de yrkesverksamma sysselsätts inom jordbruket. Bangladesh flygbolag heter BIMAN.
[redigera] Demografi
Undantas mikrostater är Bangladesh världens mest tätbefolkade stat. Befolkningen är etniskt homogen, och består till 98% av bengaler. 83% är muslimer, medan 16% är hinduer.
[redigera] Extern länk
- Wikimedia Commons har media som rör Bangladesh
[redigera] Referenser
Afghanistan | Armenien | Azerbajdzjan1 | Bangladesh | Bahrain | Bhutan | Brunei | Cypern | Egypten3 | Filippinerna | Förenade arabemiraten | Georgien1 | Indien | Indonesien2 | Irak | Iran | Israel | Japan | Jordanien | Kambodja | Kazakstan1 | Kina | Kirgizistan | Kuwait | Laos | Libanon | Malaysia | Maldiverna | Mongoliet | Myanmar | Nepal | Nordcypern | Nordkorea | Nya Guinea2 | Oman | Pakistan | Qatar | Ryssland1 | Saudiarabien | Singapore | Sri Lanka | Sydkorea | Syrien | Tadzjikistan | Taiwan | Thailand | Turkiet1 | Turkmenistan | Uzbekistan | Vietnam | Yemen | Östtimor2
Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Europa; (2) Delvis eller helt erkänt i Oceanien men med sociopolitiska kopplingar till Asien; (3) Mestadels i Afrika.
Antigua och Barbuda | Australien | Bahamas | Bangladesh | Barbados | Belize | Botswana | Brunei | Cypern | Dominica | Gambia | Ghana | Grenada | Guyana | Indien | Jamaica | Kamerun | Kanada | Kenya | Kiribati | Lesotho | Malawi | Malaysia | Maldiverna | Malta | Mauritius | Moçambique | Namibia | Nauru | Nigeria | Nya Zeeland | Pakistan | Papua Nya Guinea | Saint Kitts och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Salomonöarna | Samoa | Seychellerna | Sierra Leone | Singapore | Sri Lanka | Storbritannien | Swaziland | Sydafrika | Tanzania | Tonga | Trinidad och Tobago | Tuvalu | Uganda