Florence Nightingale

Wikipedia

Florence Nightingale, född 12 maj 1820 i Florens, Italien, död 13 augusti 1910 i Italien, var en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. Hon föddes i Florens av brittiska föräldrar, som gav henne förnamnet efter staden, men växte upp på familjens gård i England.

Nightingales far var välbärgad och hon fick ett betyande årligt belopp, vilket gjorde det möjligt för henne att leva ett fritt liv. Hon valde att genomgå diakoniutbildning vid moderhuset i Kaiserswerth, Tyskland. Detta var i det viktorianska England en lämplig utbildning för en kvinna från en pietistiskt kristen familj. Utbildningen hade grundats 1836 under ledning av prästen Theodor Fliedner med maka.

Nightingale är känd för sin insats under Krimkriget, då hon arbetade vid en sjukstuga belägen i Scutari i den asiatiska delen av Konstantinopel (idag Üsküdar i Istanbul). Mot slutet av kriget fick hon en arbetsledande befattning. Genom bland annat bättre hygien sänkte hon dödligheten bland soldaterna på avdelningen med en faktor tjugo eller trettio.

Nightingales sjukstuga var mycket välorganiserad, men utgjorde naturligtvis ett begränsat inslag i ett krig som omfattade tiotusentals soldater. Bristande planering hade dock lett till att Krimkriget fick en dålig början för Storbritannien, och pressen letade efter goda nyheter.^[1] Som ett resultat av detta fick Nighingales välskötta sjukvård stor uppmärksamhet. När Storbritannien hade vunnit kriget blev Nightingale en nationell hjälte, vilket gjorde det möjligt för henne att verka för en reformerad sjukvård.

Nightingale återvände till Storbritannien år 1857. Hon ägnade sig åt att utveckla sitt yrke och år 1860 grundade hon skolan Nightingale School of Nursing för sjuksköterskor i London. Hon gifte sig aldrig. Mot slutet av sitt liv vann hon stor berömmelse.

Nightingale är också känd för sina insatser inom statistiken. Hon var en pionjär för visuell beskrivning av statistiska förhållanden. Bland annat använde hon cirkeldiagram, som anses ha först utvecklats av William Playfair år 1801^[2], när hon ville göra säsongsvariationen i soldaternas dödlighet begriplig för brittiska politiker. År 1858 valdes hon som första kvinna in i Royal Statistical Society.

[redigera] Kuriosa

Nightingale hade en tam uggla, som soldaterna gav henne under Krimkriget. Den ersatte en tidigare uggla med namnet Athena, som hon brukade bära omkring i en ficka.

[redigera] Noter

^ At a time when the country really needed an injection of national spirit, the press presented Nightingale as the embodiment of heroism and British spirit. Se [1].
^ Florence Nightingale's Statistical Diagrams