Hercegovina
Wikipedia
Hercegovina (bosniska, kroatiska, serbiska: Hercegovina, serbiska kyrilliska: Херцеговина) är ett historiskt landskap på Balkanhalvön, numera södra delen av Bosnien och Hercegovina. Det finns inga tydliga gränser mellan Bosnien och Hercegovina och det finns många allmänna uppfattningar om var Hercegovina slutar och Bosnien börjar. Ibland räknas även de mera nordliggande städerna Tomislavgrad och Livno till Hercegovina.
Innehåll |
[redigera] Namn
Hercegovina betyder ungefär "hertigsland" eller "hertigsdomän" och är en slavificering av det tyska ordet för hertig (herzog). Namnet härrör från den bosniska adelsmannen Stefan Vukčić Kosača som från år 1448 titulerade sig som "hertig (herzog) av sankt Sava, herre av Hum (Zahumlje) och Primorje, storhertig av konugariket Bosnien".
[redigera] Historia
Huvudartikel: Bosnien-Hercegovinas historia
Hercegovina var redan under tidig medeltid indelat i flera områden som var bebodda av serbiska och kroatiska stammar. Dessa områden ingick under olika tider både i det medeltida kungatiket Kroatien och det Bysanstinska riket, även om de under långa tider var självstyrande. Under 1320-talet kom områdena Zahumlje och Primorje att tillhöra konungariket Bosnien. Hercegovina erövrades 1482 av det Osmanska riket och stannade i dess besittning i nära 400 år. År 1832 tilldelades Hercegovina autonom status i förhållande till övriga Bosnien. Den osmanska sultanen ville genom detta tillfälligt splittra de upproriska bosnierna vars uppror under ledning av Husein-kapetan Gradaščević just hade slagits ned. Under 1800-talet skedde flera stora uppror av Hercegovinas alla tre folkgrupper mot den osmanska regimen. 1853 antogs det att regionen Hercegovinas namn skulle tilläggas med provinsen Bosniens. Även detta av politiska anledningar. Sedan dess har landet betecknats med dess nuvarande namn Bosnien-Hercegovina.
Hercegovina ockuperades tillsammans med Bosnien och Sandžak av Österrike-Ungern år 1878. Dette ledde till att bosniaker och serber gjorde gemensamma uppror mot ockupanterna som pågick fram till 1882. 1908 införlivades Bosnien-Hercegovina med Österrike-Ungern vilket ledde till stort missnöja, främst bland serberna. Efter första världskriget 1918 kom provinsen att tillhöra segermakten Serbien och för att sedan ingå i det nybildade staten som från 1929 kom att kallas Jugoslavien. Under andra världskriget ockuperades Hercegovina av kroatiska ustaša, italienska och tyska styrkor. Hercegovina var sedan endel av den fascistisk marionettstaten Kroatien som existerade under andra världskriget. 1945 befriades området av Titos partisaner och ingick sedan i den Socialistiska Federationen Jugoslavien som tillsammans med Bosnien var en av de sex delrepublikerna.
1992 förklarade sig Bosnien-Hercegovina sig självstädigt från federationen och Hercegovina var även skådeplats för delar av bosnienkriget som följde mellan de olika folkgrupperna. Hercegovina är idag ingen politisk enhet, utan är delat mellan entiteterna Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska inom staten Bosnien-Hercegovina.
[redigera] Demografi
Enligt 1991 års folkräkning hade Hercegovina 437 000 invånare. Av dessa var 206.457 kroater, 112.948 bosniaker, 93.047 serber, 18.494 jugoslaver och 6.149 övriga. Som ett resultat av de jugoslaviska krigen är den etniska uppdelningen inom Hercegovina tydlig. I västra delen av Hercegovina bor en nästan uteslutande majoritet av kroater, i den östra delen bor en nästan uteslutade majoritet av serber och längs floden Neretva finns en bosniakisk befolkning, särskilt i städerna Mostar, Konjic och Stolac.
[redigera] Städer
Den största staden i Hercegovina är Mostar, även brukar betäcknas som dess huvudstad. Andra större städer är Trebinje, Konjic, Foča och Čapljina.
[redigera] Geografi
Hercegovina har yta på omkring 10 000 km². Terrängen är mestadels mycket kuperad, bortsett från floden Neretvas dalgång i centrala Hercegovina. Neretva är med sina 203 kilometer Hercegovinas längsta flod. Näst längst är Trebišnjica med 96,5 kilometer.
Hercegovinas högsta berg är:
- Volujak 2 294 m ö h
- Čvrsnica 2 228 m
- Prenj 2 155 m
- Midena 2 122 m
- Plasa 2 116 m
- Vran 2 074 m
