Karpaterna
Wikipedia
Karpaterna är ett bergssystem i Tjeckien, Slovakien, Polen, (Tatrabergen), (Beskiderna) - Västkarpaterna och i Rumänien, Ukraina (Östkarpaterna och Transsylvanien). Bergen är ett turistmål med de många skidanläggningarna, hälsosamma källorna, naturreservaten och Draculas slott i Bran. Högsta topp är Gerlachovský štít.
Karpaterna är ur biologisk synvinkel ett av Europas viktigaste områden. Det är en fristad för många annars utrotningshotade arter. På 70 000 kvadratkilometer i Rumänien ryms cirka 5400 björnar (siffran har varit uppe över 8000), 3400 vargar och 2000 lodjur. Rovdjurspopulationerna i Karpaterna är 10-20 gånger större än i Alperna. Dessutom finns där ca hälften av alla mineralkällor i hela Europa.
[redigera] Namn
Namnet kommer förmodligen från en dakisk folkgrupp, som enligt dokument som tecknats ner av Zosimus fram till 381 bott på Östkarpaternas sluttningar. Alternativt har namnet på folkgruppen kommit av namnet på bergen. Namnet Karpetes kan ursprungligen ha kommit från den urindoeuropeiska ordstammen *sker-/*ker-, från vilken även det albanska ordet för sten, karpë kommer ifrån.
I sena dokument från Romerska riket kallas Östkarpaterna Montes Sarmatici, och Västkarpaterna Carpates.
I den isländska Hervarar saga, som beskriver uråldriga germanska legender om strider mellan goter och hunner förekommer namnet Karpates i den germanska formen Harvaða fjöllum (se Grimms lag).
[redigera] Geografi
Karpaterna börjar vid Donau nära Bratislava. De omringar Transkarpatien och Transsylvanien i en stor halvcirkel, och går mot sydväst. Den slutar vid Donau nära Orşova i Rumänien. Karpaternas totala längd är över 1500 kilometer och bergssystemets bredd varierar mellan 12 och 500 km. Karpaternas största bredd är ungefär densamma som dess högsta höjd. bergssystemets högsta topp är Gerlachovský štít, som når en höjd på 2 655 meter över havet. Den täcker en yta om 190 000 km² och är efter Alperna Europas största bergssystem.
Även om Karpaterna ofta brukar kallas bergskedja bildar systemet ingen sammanhängande kedja berg, utan består av flera orografiskt och geologiskt distinkta grupper. Karpaterna saknar skarpa höjder, utsträckta snöfält, stora glaciärer, höga vattenfall och större sjöar, vilka alla tillhör Alpernas attribut. Inget område i Karpaterna är snötäckt året runt, och det finns inga glaciärer. Karpaternas klimat samt flora och fauna är jämförbara med Alpernas mittregion.
Karpaterna separeras från Alperna av Donau, och de två kedjorna möts bara vid en plats, vid Leithabergen vid Bratislava. Floden separerar dem också från Balkanbergen vid Orşova. Oder separerar bergen från Schlesiens och Mährens bergskedjor. Till skillnad från de andra delarna av Europas centrala bergssystem omringas Karpaterna av slättland på alla håll.
[redigera] Extern länk
Wikimedia Commons har media som rör Karpaterna
