Europeisk grävling

Wikipedia

?Europeisk grävling

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Mårddjur Mustelidae
Släkte:	Meles
Art:	Europeisk grävling M. meles
Vetenskapligt namn
§Meles meles Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Grävling eller europeisk grävling (Meles meles), ett euroasiskt rovdjur tillhörande familjen mårddjur.

[redigera] Utseende

En vuxen grävling är 75-100 cm lång (varav ungefär 15 cm svans) och 10-25 kg tung. Pälsen är på undersidan svart och ovanpå silvergrå. Under pälsen har huden en rosa färg. Ansiktet är vitt och har på bägge sidorna en bred svart rand som går från nosen till öronen.

[redigera] Utbredning

Grävlingen finns i nästan hela Europa söder om polcirkeln och vidare i Asien, till exempel i Ryssland, Kina, Japan och Korea. Sydgränsen går vid Israel, Irak, Iran och södra Kina. I fjällen lever den upp till 2000 meters höjd. Grävlingen föredrar skogar men ibland bor den också i parker i städer.

[redigera] Födan

Grävlingar är allätare. Merparten av födan, särskilt sommartid, utgörs av daggmask. Den kan också äta insekter, ägg, mollusker, smågnagare, frukt, säd och majs. Säd och majs ätes i synnerhet på hösten inför vinterdvalan. Någon enstaka gång kan den också ta en ung hare eller igelkott.

[redigera] Beteende

Grävlingen bygger ett gryt som har en diameter på nästan 30 m. Centrumet, där djuret bor, ligger ungefär på 5 meters djup. Därifrån går många vägar till markytan. Ett gryt används under årtionden eller troligtvis århundraden. Varje generation bygger nya vägar och rum.

I ett gryt bor oftast några grävlingsfamiljer. Nyfödda honor stannar mest i grytet och gräver egna rum. I grytet finns alltid ett par som är dominant. De lever hela livet ihop, men andra honor parar sig också med hannen. Äldre hannar stannar inte med det dominanta paret.

Grävlingar är nästan uteslutande nattaktiva. I kyligare miljö tar de en vinterdvala som sträcker sig över några dagar eller månader.

[redigera] Fortplantning

Ungarna föds i februari eller mars. Det är två till fem ungar per kull. De är helt vita och blinda vid födseln. Senare börjar de ändra färg. Unga hannar stannar till och med oktober i lyan. Ibland får de också tillbringa vintervilan i boet.

[redigera] Underarter

Meles meles meles (Västeuropa)
Meles meles marianensis (Spanien och Portugal)
Meles meles leptorynchus (Ryssland)
Meles meles leucurus (Kina och Tibet)
Meles meles anaguma (Japan)

[redigera] Grävlingen och människan

I Europa har grävlingens betydelse för människan starkt gått tillbaka. Köttet hör till de som är mest drabbade av parasiter och finns därför sällan att köpa. Håret användes tidigare till borstar och hattsmycken. Grävling på franska "blaireau" kan också betyda rakborste. Idag kommer rakborstar av grävlingshår från Kina. Där föder man upp grävlingar i stora anläggningar.

Grävlingen har i vissa länder dåligt rykte. Att kalla någon för grävling i Frankrike är en förolämpning, där betyder grävling en man som är lite dum, lyssnar på alltför hög musik och försöker ragga upp kvinnor.

En gammal myt om grävlingar säger att deras käkar låser sig tills de hör benknotorna krasas sönder. För att skydda sig mot grävlingsbett skulle man därför stoppa ner äggskal i stövlarna.