Guatemala

Wikipedia

República de Guatemala

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: El pais de la eterna primavera ("Den eviga vårens land")
Nationalsång: Guatemala Feliz
Huvudstad	Guatemala City 14° 38' N, 90° 31' V
Största stad	Guatemala City
Officiellt språk	spanska
Statsskick President Regeringschef	republik Oscar Berger Oscar Berger
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Spanien 15 september 1821
Yta  • Totalt  • Vatten	108 889 km² (113:e) 0,4%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	12 293 545 (67:e) 135,2 inv/km² (56:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	$24 730 milj (65:e) $1 953 (2004)
Valuta	Quetzal (GTQ)
Tidszon	UTC-6
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Tajumulco 4 211 m ö.h. Lago de Izabal 589 km² km
Nationaldag	15 september
Landskod	GT, GTM
Landsnummer	+502

Guatemala är en republik i Centralamerika vars officiella spanska namn är República de Guatemala. Landet gränsar i nordost till Belize, i söder till El Salvador och Honduras och i norr till Mexiko. Guatemala har två kuster, i öster finns en smal kust mot Karibiska havet och i väster finns stillhavskusten. Guatemala gör anspråk på delar av Belize, och i det området finns guatemalanska bosättningar.

Innehåll 1 Historia 2 Politik 3 Geografi 3.1 Naturtillgångar 3.2 Klimat och miljö 3.3 Administrativ indelning 4 Ekonomi 5 Demografi 6 Källor

[redigera] Historia

Guatemala var en spansk koloni fram till 1821 då landet istället blev en delstat i den Centralamerikanska federationen. Denna föll samman mellan 1838 och 1840 och Guatemala blev självständigt. Militärdiktaturer präglade landet fram till 1944 då Juan José Arévalo demokratiskt valdes till president. 1950 valdes Jacobo Arbenz Guzmán till president för att 1954 störtas av exilguatemalaner understödda av CIA. Under andra halvan av 1900-talet hade man omväxlande militära och civila regeringar. Ett gerillakrig pågick under 36 år och avslutades 1996, då regeringen skrev under ett fredsavtal. Kriget innebar mer än 100 000 dödsoffer och omkring 1 miljon flyktingar.

[redigera] Politik

Guatemala är en självständig demokratisk republik med flerpartisystem. Författningen från 15 januari 1986 fastlägger åtskillnaden mellan lagstiftande makt, som ligger hos parlamentet Congreso de la República, verkställande makt, som ligger hos presidenten och vicepresidenten, samt dömande makt, som ligger hos högsta domstolen. Parlamentet och presidenten väljs vart fjärde år. Alla medborgare från 18 år är röstberättigade, förutom aktiva militärer. Högsta domstolen utses av parlamentet på fyra år.

I valen 9 november 2003 blev Óscar Berger Perdomo vald till president som kandidat för Gran Alianza Nacional (GANA). Även vid parlamentsvalet blev Gran Alianza Nacional den starkaste kraften. Valdeltagandet låg på 54,5 %.

Liksom de flesta latinamerikanska stater har Guatemala ingen lång demokratisk tradition. Partisystemet är ganska instabilt och många partier upplöser sig efter en mandatperiod eller försvinner i betydelselöshet. Betecknande för detta är det starka inflytande som ligger hos samhälleliga grupper utanför partierna, särskilt militären och företagarna.

I delar av landet är förtroendet för det statliga rättssystemet, framför allt hos den indianska befolkningen, så rubbat att det har förekommit fall av utomrättsliga bestraffningar. På grund av det spända läget har polisen och rättsväsendet redan dragit sig tillbaka från stadsområden.

Utrikespolitiskt var Guatemala under inbördeskriget länge isolerat. Sedan början av demokratiseringen och slutandet av fredsavtalet med rebellerna försöker Guatemala spela en större roll på den internationella scenen. Sedan 2001 finns ett handelsavtal mellan Mexiko, Guatemala, Honduras och El Salvador. Sedan 10 mars 2004 finns också en tullunion med El Salvador.^[1]

[redigera] Geografi

Guatemala är bergigt, förutom det södra kustområdet och de nordliga vidsträckta lågländerna i Petén. Två bergskedjor går in i Guatemala från väster till öster, och delar landet i tre större regioner: högländerna, där bergen ligger, Pacifiska kustslätten, söder om bergen, samt Peténregionen norr om bergen. Dessa områden skiljer sig i klimat, höjd och landskap, vilket ger dramatiska kontraster mellan heta och fuktiga tropiska lågländer och högländernas toppar och dalar. Guatemalas berggrund berstår till den mästa del av sandsten och det är de som orsakar jordbävningarna.

Den södra kanten av de västra högländerna utgörs av Sierra Madre, som sträcker sig söderut och österut från Mexikos gräns, och fortsätter på lägre höjder mot El Salvador. Bergskedjan kännetecknas av branta vulkankäglor, däribland vulkanen Tajumulco, som är 4220 meter hög och den högsta punkten i landet och i Centralamerika. Alla Guatemalas 37 vulkaner (av vilka 4, Pacaya, Santiaguito, Fuego och Tacaná, är aktiva) ligger i denna bergskedja, och jordbävningar är vanliga i högländerna.

Den norra bergskedjorna börjar nära Mexikos gräns med bergskedjan Cuchumatanes, och sträcker sig sedan österut genom Chuacúsbergen och Chamábergen, ner till Santa Cruz-bergen och Minasbergen, nära Karibiska havet. De nordliga och sydliga bergen är åtskilda av Motaguadalen, där floden Motagua och dess bifloder rinner från högländerna ner i Karibiska havet. Floden är farbar i den nedre delen, där den bildar gräns med Honduras.

Klimatet är hett och fuktigt i lågländerna vid Stilla havet och i Petén, mer temepererat i högländerna och torrare i de östligaste departementen.

Alla större städer ligger i högländerna och i lågländerna vid Stilla havet. Större städer är huvudstaden Guatemala City på 1506 meters höjd i de centrala högländerna, Quetzaltenango på 2011 meters höjd i västra högländerna, Escuintla på 300 meters höjd, Mazatenango på 220 meters höjd och Coatepeque på 515 meters höjd på Pacifiska kustslätten. Den största sjön, Lago de Izabal (589,6 km²), ligger nära kusten vid Karibiska havet, Vulkanen Tajumulco, den högsta punkten i Centralamerika, ligger i det västliga departementet San Marcos.

Guatemalas läge vid Karibiska havet och Stilla havet gör att det är utsatt för tropiska cykloner, däribland orkanen Mitch 1998 och orkanen Stan 2005, som dödade över 1500 människor, genom de översvämningar som följde.^[2]

[redigera] Naturtillgångar

Naturtillgångar är petroleum, nickel, sällsynta träsorter, fisk och vattenkraft.

[redigera] Klimat och miljö

I låglänta delar av landet är klimatet tropiskt, medan det är svalare på högre höjder. I bergstrakterna finns ett stort antal vulkaner och det förekommer våldsamma jordbävningar. Vid den karibiska kusten förekommer orkaner och andra tropiska oväder.

Några av Guatemalas miljöproblem är att regnskogen i Petén avverkas, jorderosion och vattenföroreningar.

[redigera] Administrativ indelning

Guatemala är indelat i 22 departement (departamentos) vilka i sin tur är indelade i ungefär 332 kommuner (municipios).

Alta Verapaz Baja Verapaz Chimaltenango Chiquimula Petén El Progreso Quiché Escuintla Guatemala (departement) Huehuetenango Izabal

Jalapa Jutiapa Quetzaltenango Retalhuleu Sacatepéquez San Marcos Santa Rosa Sololá Suchitepequez Totonicapán Zacapa

[redigera] Ekonomi

Jordbruket står för ungefär en fjärdedel av BNP, två tredjedelar av exporten och sysselsätter hälften av arbetskraften. De viktigaste produkterna är kaffe, socker och bananer. Dåvarande president Arzu (1996-2000) började införa ekonomisk liberalisering och politisk modernisering och den förre presidenten Portillo har fortsatt arbetet, men med mindre goda resultat. Portillos regering har varit inblandad i ett antal korruptionsskandaler, vilket har dämpat viljan att göra investeringar i landet. Oscar Berger (2004-) är nuvarande president i Guatemala

Inkomstskillnaderna i landet är mycket stora och omkring 75% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Drygt hälften av elektriciteten produceras av fossila bränslen och 35% av vattenkraft.

[redigera] Demografi

• Befolkningens medelålder: 18,3 år (2002)
• Befolkningens medellivslängd: 65,2 år (2003)
• Religiös tillhörighet: katoliker, protestanter, inhemsk maya-tro
• Språk: spanska 60%, indianspråk 40% (det finns 23 officiellt erkända indianspråk, bl a quiche, cakchiquel, kekchi, mam, och xinca samt två ickeindianska, bland annat garifuna)
• Analfabetism: 2003 var 30% av den vuxna befolkningen analfabeter

59,4 % av guatemaltekerna är av blandad europeisk och inhemsk härstamning. Dessa mestiser betecknas lokalt, till skillnad från i andra länder i Centralamerika, som ladinos. Den europeiska andelen är övervägande av spansk härkomst. Ytterligare 40 % av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningen, mestadels avkomlingar till mayafolk. Resten av befolkningen är av europeisk eller asiatisk härkomst eller tillhör garifuna, en grupp som levere vid Karibiska havets kust och är avkomlingar till kariber och arawaker och förrymda slavar från ön St. Vincent som ursprungligen stammar från Afrika.

Spanska är administrativt språk och modersmål för mestiserna och befolkningen av europeisk härkomst. Förutom spanskan, som talas av omkring 60% av befolkningen, finns sju erkända språk. Till dessa hör förutom vissa mayaspråk (däribland quiché eller k’iche’ med över 2 miljoner talare) exempelvis även garifunas arawakspråk, igñeri. Hos garifuna, som har nära förbindelser med Belize, är även engelska med karibiskt inslag mycket utbrett. Xincaspråket talas numera endast av några få äldre människor. Dessutom finns ytterligare mayaspråk, som delvis uppvisar starka regionala skillnader. Sammantaget talas 23 olika inhemska språk i Guatemala, av vilka 21 är mayaspråk:

Språk	Eget namn	Språkfamilj	Talare i Guatemala	Språkområde
Acateco		Maya: Kanjobal-Chuj	39 826	omkring San Miguel Acatán
Aguacateco	Awakateko	Maya: Quiché-Mam	34 476	Västra Huehuetenango
Cakchiquel	Kaqchikel	Maya: Quiché-Mam	1.002.790	omkring Lago de Atitlán och Sololá
Chortí	Ch'orti'	Maya: Chol-Tzeltal	74 600	i det södra låglandet (omkring Copán)
Chuj	Chuj	Maya: Kanjobal-Chuj	85.002	Huehuetenango
Itzá	Itzá	Maya: Yucatán	1.783	omkring Petén-sjön
Ixil	Ixil	Maya: Quiché-Mam	130.773	El Quiché
Jacalteco	Popti' (Abxubal)	Maya: Kanjobal-Chuj	83.814	omkring Jacaltenango
Kanjobal	Q'anjob'al	Maya: Kanjobal-Chuj	205 670	Huehuetenango
Kekchí	Q'eqchi'	Maya: Quiché-Mam	711 523	Alta Verapaz till Lago Izabal
Mam	Mam (Qyool)	Maya: Quiché-Mam	1 094 926	Huehuetenango
Mopan	Mopan	Maya: Yucatán	13 077	Södra Petén
Pocomam	Poqomam	Maya: Quiché-Mam	127 206	omkring Guatemala City och Jalapa
Pocomchí	Poqomchi'	Maya: Quiché-Mam	259 168	omkring Guatemala City och Jalapa
Quiché	K'iche'	Maya: Quiché-Mam	1 842 115	El Quiché, Totonicapán, Sololá och Quetzaltenango
Sacapulteco		Maya: Quiché-Mam	42 204	El Quiché
Sipacapense		Maya: Quiché-Mam	5 944	San Marcos
Tacaneco		Maya: Quiché-Mam	20 000	omkring Tacaná (San Marcos)
Tectiteco		Maya: Quiché-Mam	4 755	omkring Tectitán
Tzutuhil	Tz'utujil	Maya: Quiché-Mam	156 333	omkring Santiago Atitlán
Uspanteco		Maya: Quiché-Mam	21 399	El Quiché
Garífuna		Arawak	6 539	Izabal
Xinca		Xinca	297	Jutiapa

(Uppgifter ur: Tzian, Leopoldo (1994): Mayas y ladinos en cifras. El caso de Guatemala)^[1]

[redigera] Källor

1. ^ [a b] Guatemala i tyskspråkiga Wikipedia, läst 29 december 2006
2. ^ Guatemala i engelskspråkiga Wikipedia, läst 27 december 2006