Vulkan

Wikipedia

Andra betydelser av vulkan hittas på Vulcan

Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens.

En vulkan bildas då het magma, smälta bergarter, väller upp ur jordens inre genom sprickor i jordskorpan och stelnar då den når fria luften. Vissa områden på jorden har fler vulkaner än andra.

Innehåll

1 Vulkaner
- 1.1 Olika typer av vulkaner
2 Vad händer under ett utbrott?
3 Undervattensvulkaner
4 Kända vulkaner
5 Vulkankatastrofer
6 Se även
- 6.1 Fler vulkaner

[redigera] Vulkaner

[redigera] Olika typer av vulkaner

En vulkans utseende beror på vilka material magman innehåller vid utbrottet. Om den innehåller mer än 65% kisel (SiO2) är lavan trögflytande och vid utbrottet trycks den upp i en klump som stelnar relativt snabbt. Mount Pelée på Matinique är ett exempel på en sådan vulkan. Om magman innehåller mindre än 52% kisel, är den lättflytande och vid utbrott kan lavan flyta långa distanser.

Sköldvulkan: Hawaii och Island är exempel på platser där vulkaner utsöndrar stora mängder lava som sakta bygger upp ett brett berg med en sköldlik profil. Deras lava är generellt väldigt varma och lättflytande, och skapar långa floder av lava. Den största sköldvulkanen på jorden är Mauna Loa, vilken är 10 200 m hög (från havsbotten), 120 km i diameter och formar en del av Hawaiiöarna. Olympus Mons är en sköldvulkan på Mars, och är antagligen den största solsystemet.
Konvulkan: resulterar från utbrott som mestadels utkastar små stenar som byggs upp runt själva hålet. Dessa utbrott kan vara relativt kortlivade och producerar en konformad kulle omkring 30 till 300 m hög.
Stratovulkaner: eller kompositvulkaner som Fuji i Japan, Vesuvius i Italien, och Rainier i Förenta Staterna är koniska berg bestående av lavaflöden och utkastad material.
Supervulkan: är den populära termen för stora vulkaner som har en stor krater och kan orsaka oerhörd skada på en kontinentiell skala och orsaka globala väderförändringar. För att en vulkan ska klassas som supervulkan så måste den ligga på 7 eller 8 på VEI-skalan, dvs en supervulkan har ett flöde av magma och aska på minst 100 km3. Kandidater inkluderar Yellowstone National Park i nordvästra Förenta Staterna, Neapelbukten, södra Italien, Taupo, Nya Zeeland och Toba på Sumatra.
Lervulkan: är formationer som ofta inte associeras med kända magmaflöden. Aktiva lervulkaner håller mycket lägre temperaturer än andra typer av vulkaner.

Vulkaner formas för det mesta i kanterna på de tektoniska plattorna eller över s.k. Hot Spots (platser som haft vulkanism under längre tidsperioder). Vulkaner kan vara sovande (ingen aktivitet) eller aktiva (nästan konstanta utbrott och utbrott tidvis).

Vulkaner på land är ofta platta koner som byggs upp över åren, eller i kortlivade koner. Under vatten, formas ofta pelare som efter en tid bryter havsytan och formar nya öar.

[redigera] Vad händer under ett utbrott?

Nästan alla vulkaner ligger vid en subduktionszon och det är en zon där en oceanplatta och en kontinentplatta möts. Oceanplattan trycks under kontinentplattan och smälter till magma när den når jordens mantel. Magman tränger upp genom kanalerna i berget för att slutligen spruta ut genom vulkanens krater. När det handlar om en kägelvulkan så är utbrottet oftast explosivt. Ett vulkanutbrott kan pågå i allt från någon timme till flera dagar. Vid ett utbrott ger sig vulkanen ifrån sig smälta bergarter i form av lava. Lavan tillsammans med den nedfallande askan är det som bygger upp själva vulkankratern. Vulkanernas kratrar kan bli kilometerhöga med branta sluttningar. Den nedfallande askan lägger sig i området kring vulkanen och ger bördiga jordar. Fast riskerna så ligger ändå städer och byar i vulkaners närhet. Kratern på en vulkan kan störta in och då bildas en så kallad kaldera, som man kan säga att det betyder nedslagskrater, som till exempel Tycho på månen. Om den fylls med vatten bildas det en sjö. Askan från ett utbrott kan förvandla dag till natt och askan som sprutar ut ur vulkanen kan med vinden blåsa över hela jordklotet. Även om askan kan färdas långt så faller den i de flesta fall ned i vulkanens närhet. Lavan som sprutas ut ur vulkanen är egentligen smält berggrund, som får olika egenskaper beroende på halten kiseldioxid. Vulkaner som har återkommande utbrott kan bygga upp käglor som kan vara kilometer stora.

[redigera] Undervattensvulkaner

Undervattensvulkaner är väldigt vanliga vid spridningszoner i haven, till exempel mittoceanryggar, där magma ständigt flödar. Många vulkaner bildas också över så kallade heta fläckar (eng. hot spot). En het fläck är ett område med stark radioaktiv värmeutveckling i mantelns övre del. Den uppvärmda magman bildar sprickor på havsbotten och magman tränger upp så att en undervattensvulkan kan bildas. När en kontinentplatta rör på sig över en het fläck, bildas flera vulkaner på led som spår efter den heta fläcken. Detta kan man se på Hawaii. Undervattensvulkanernas utbrott kan resultera i att nya öar bildas, t .ex. Surtsey utanför Island och ögruppen Hawaii i Stilla Havet.

[redigera] Kända vulkaner

Colima, Mexiko
Cotopaxi, Ecuador
Cumbre Vieja, Spanien (Kanarieöarna)
Damavand, Iran
Etna, Italien
Fuji, Japan
Guallatiri, Chile
Hekla, Island
Kilimanjaro, Tanzania (slocknad)
Klutjevskaja Sopka, Ryssland
Mauna Kea, Hawaii, USA (slocknad)
Mauna Loa (Kilauea), Hawaii, USA
Mount St Helens, USA
Nevado del Ruiz, Colombia
Pico de Orizaba, Mexiko (slocknad)
Pinatubo, Filippinerna
Popocatépetl, Mexiko
Santorini, Grekland (slocknad)
Stromboli, Italien
Tajamulco, Guatemala
Tambora, Indonesien
Teide, Teneriffa
Vesuvius, Italien
Poás, Costa Rica
Krakatau, Indonesien

[redigera] Vulkankatastrofer

Kan man skydda folk ifrån vulkanerna?

Ett sätt att skydda folk från att hamna mitt i ett vulkanutbrott är att övervaka vulkanerna med satelliter. Vissa vulkaner övervakas dagligen av satelliter för att kunna ge folk ett bra skydd. När man övervakar vulkanerna tittar man bland annat efter rökplymer och temperaturförändringar, för att så snabbt som möjligt kunna se om ett vulkanutbrott är på gång.

Men man använder inte bara satelliterna för att förutse om eller när det kommer att hända ett vulkanutbrott, utan man använder satelliterna även under och efter ett utbrott. Med hjälp av bilderna från satelliterna så kan man få en bra översikt över vilka delar och områden som har påverkats, och hur svårt dom har påverkats. Man kan även få hjälp med att se hur lava strömmarna rör sig. Om lavan t.ex. rör sig mot en by eller stad så måste man kanske utrymma den. Man kan även se hur miljön har påverkats, om luften har förändrats eller om växtligheten har förstörts.

Med satelliternas hjälp så har det gjort att jobbet med att evakuera folk och att ta reda på information om t.ex. miljön har blivit både säkrare och lättare till skillnad mot när man fick lov att ta reda på all fakta om utbrottet från marken.