Mexiko

Wikipedia

**Estados Unidos Mexicanos**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Himno nacional mexicano'

Huvudstad	Mexico City 19° 26' N, 99° 08' V
Största stad	Mexico City
Officiellt språk	spanska
Statsskick President Regeringschef	republik Felipe Calderón Felipe Calderón
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Spanien 16 september 1810 27 september 1821
Yta • Totalt • Vatten	1 972 550 km² (13:e) 2,5%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	107 449 525 (11:e) 55,2 inv/km² (117:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$1 072 563 miljoner (13:e) $10 186
Valuta	Mexikansk peso (`MXN`)
Tidszon	UTC-6 till UTC-8
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Pico de Orizaba 5 700 m ö.h. Lago de Chapala 1 685 km² km
Nationaldag	16 september
Landskod	MX, MEX
Landsnummer	`+52`

Mexiko (spanska: Estados Unidos Mexicanos eller México), är en federal republik i södra Nordamerika. Landet gränsar till Belize, Guatemala och USA och har kust mot både Atlanten och Stilla havet.

Innehåll

1 Historia
2 Geografi
- 2.1 Klimat och miljö
- 2.2 Administrativ indelning
3 Styrelseskick och förvaltning
- 3.1 Polisväsende
4 Ekonomi
5 Demografi
6 Kultur, turism och fritid
7 Se även

[redigera] Historia

Huvudartikel: Mexikos historia

När Mexiko år 1521 blev en spansk koloni fanns här högtstående indianska civilisationer, såsom maya, azteker, purepecha (tarasker) och mixteker. Andra högtstående kulturer hade gått under, som olmeker, Teotihuacankulturen och tolteker. Spanjorerna tog med sig sjukdomar som vattkoppor, tyfus och mässling. Detta, tillsammans med indianernas svåra levnadsförhållanden under det spanska väldet ledde till att den ursprungliga befolkningen minskade från circa 50 miljoner till ungefär 5-6 miljoner bara 100 år senare.

1810 deklarerade en grupp upprorsmän landets självständighet, vilket orsakade ett inbördeskrig mellan dem och den federala regeringen som var lojal med Spanien. Inbördeskriget slutade med en förhandlingslösning som gjorde att Mexiko blev självständigt 1821. Republiken Texas bryter 1837 sig ut från Mexiko och införlivas i USA 1846. Samma år förklarar USA krig mot Mexiko med syfte att realisera de territoriella ambitioner man framfört redan kort efter Mexikos självständighet. Det Mexikanska kriget pågår till 1848. I fredsfördraget tvingas Mexiko avstå från mycket stora landområden, ungefär de nuvarande delstaterna Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och New Mexico.

1858 ställs motsättningar mellan den liberala regeringen med Benito Juárez i ledningen och konservativa krafter på sin spets och Reformkriget ”La Guerra de Reforma” inleds. Detta inbördeskrig kommer att vara i tre år. 1860 segrar regeringstyrkorna under Juarez.

Efter kriget befinner sig Mexiko i en prekär ekonomisk situation och i juni inställs betalningarna av utlandsskulden på två år. På grund av detta och trots att betalningarna återupptas skickar Frankrike, Storbritannien och Spanien år 1862 trupper till Veracruz. Senare drar Storbritannien och Spanien tillbaks sina trupper, medan Frankrike förklarar krig och påbörjar en militär kampanj. I slaget vid Puebla de 5 maj 1862 besegras fransmännen av den mexikanska armén. Efter det den franska armén fått förstärkningar intar man staden Puebla den 17 mars 1863 och i slutet 1863 är de viktigaste städerna ockuperade av fransmännen.

Mexiko konstitueras som en monarki och de styrande föreslår Maximilian, ärkegreve av Österrike, som kejsare. 1864 undertecknar de konservativa, Napoleón III och Maximilian av Habsburg en överenskommelse och Maximilian ”accepterar Motecuhzomas tron” och anländer till Veracruz i maj 1864.

Mexikanska trupper och en folkliga gerilla strider oupphörligen mot den franska armén. 1866 beslutar Frankrike ta hem sina trupper. De Juáreztrogna trupperna återerövrar landet. Maximilian och hans kollaboratörer tillfångatas och arkebuseras.

1876 börjar den diktatur som fått namnet "Porfiriatet". Porfirio Díaz själv blir president 1884.

Under Porfirio Díaz diktatur försämrades levnadsvillkoren för de stora massorna och under 1900-talets första år inträffar en rad mindre uppror och väpnade aktioner utförda av olika revolutionära grupper. 1910 utbröt den mexikanska revolutionen. 1911 besegrade revolutionära styrkor under Fransisco Villa, Emiliano Zapata och Pascual Orozco den federala armén. Ett flertal uppror följer dock, startade både av anhängare till Porfirio Díaz och av Emiliano Zapata. På grund av dessa och av motsättningar mellan de olika revolutionära styrkorna fortsatte dock striderna till 1916. Venustiano Carranza blir president 1915.

1920 görs ett uppror mot presidenten Venustiano Carranza som mördas. Makten övertas av Carranzas tidigare militäre befälhavare Alvaro Obregón.

1929 bildas det politiska partiet Partido Nacional Revolucionario, PNR, som senare byter namn till Partido Revolutionario Institutional, PRI. PRI kommer att ha makten i Mexiko till slutet av 1990-talet, då Vicente Fox från högerpartiet PAN blev president. Vid valet 2006 vinner återigen PAN, med en minimal marginal över vänsterpartiet PRD och Felipe Caderón blir president.

[redigera] Geografi

Mexiko

Mexiko ligger kring Kräftans vändkrets och är ganska triangelformat. Ytan är en fjärdedel av USA:s storlek. Landet sträcker sig från den kalifornska halvön i nordväst till Yucatan i sydost.

Lägsta punkt: Laguna Salada, 10 meter under havet
Bergskedjor: Det är 3 stora bergskedja i Mexiko: Sierra Madre Östra, Västra och Söder. Likaså det är bergskedja i mellan, som är: "Eje Neovolcanico Transversal"; denna, det är högsta vulkaner i Mexico som Popocatepetl, Iztaccihuatl och Pico de Orizaba.
Floder: Rio Bravo, Rio Balsas, Rio Usumacinta, Rio Lerma, Rio Grijalva.
Naturtillgångar: petroleum, silver, koppar, guld, bly, zink, naturgas, timmer

[redigera] Klimat och miljö

Klimatet varierar från tropiskt till ökenklimat. Längs både atlant- och stillahavskusten förekommer orkaner. I landets södra och mellersta delar finns aktiva vulkaner och jordbävningar är inte ovanliga.

Några av Mexikos miljöproblem är undermålig hantering av farligt avfall, vattenföroreningar, luftföroreningar samt att avskogning leder till jorderosion och ökenutbredning. Den mexikanska regeringen bedömer att skogens försvinnande samt avsaknaden av rent vatten är nationella säkerhetsproblem.

[redigera] Administrativ indelning

Mexiko är indelat i 31 delstater och ett federalt distrikt (Distrito Federal, som omfattar den största delen av storstadsområdet Mexico City). De 31 delstaterna är: Aguascalientes, Baja California, Baja California Sur, Campeche, Chiapas, Chihuahua, Coahuila de Zaragoza, Colima, Durango, Guanajuato, Guerrero, Hidalgo, Jalisco, Mexiko, Michoacan de Ocampo, Morelos, Nayarit, Nuevo Leon, Oaxaca, Puebla, Queretaro de Arteaga, Quintana Roo, San Luis Potosi, Sinaloa, Sonora, Tabasco, Tamaulipas, Tlaxcala, Veracruz-Llave, Yucatán och Zacatecas.

[redigera] Styrelseskick och förvaltning

[redigera] Polisväsende

Huvudartikel: Polisen i Mexiko

Polisen i Mexiko är i organiserad på tre nivåer: federal polis, delstatlig polis och kommunal polis. Därtill kommer polisen i Mexico City, som är ett federalt distrikt (Distrito Federal). Överordnande organ är det federala säkerhetsministeriet och samordnande organ är det nationella säkerhetssystemet (Sistema Nacional de Seguridad Publica).

[redigera] Ekonomi

Mexiko har en marknadsekonomi med en blandning av modern och gammal industri och jordbruk. Den privata sektorn blir allt större eftersom regeringen på senare tid konkurrensutsatt bland annat hamnar, järnvägar, telekommunikation, elproduktion och flygplatser. Mer än 90% av landets handel med utlandet lyder under olika frihandelsavtal. Förr bestod Mexicos BNP mestadels av oljehandel men landet har nu sänkt beroendet och andra industrier börjar växa fram som till exempel biltillverkningen. Förr bestod BNP av ca 80% men nu bara ca 6%. Inkomstskillnaderna i landet är fortfarande mycket stora och närmare 40% av landets hushåll lever under fattigdomsgränsen.

54% procent av Mexikos befolkning har arbeten.^{[källa behövs]}

Omkring 78% av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 14% av vattenkraft, 4% av kärnkraft och resterande på annat sätt. Därutöver importeras el. Haciendasystemet som var förut kan vara grunden till Mexikos dåliga ekonomi.

[redigera] Demografi

Befolkningens medelålder: 23,8 år (2002)
Befolkningens medellivslängd: 72,3 år (2003)
Religiös tillhörighet: katoliker 89%, protestanter 6%, annan 5%
Språk: spanska, olika regionala inhemska språk bland annat mayaspråk och nahuatl

[redigera] Kultur, turism och fritid

Bland kända mexikanska författare återfinns nobelprisvinnaren Octavio Paz och Carlos Fuentes.

Ett känt konstnärspar är Frida Kahlo och Diego Rivera vars liv har gestaltats i filmen Frida med Salma Hayek i huvudrollen.

Det Mesoamerikanska kulturområdets norra del med många välkända ruinstäder såsom det multietniska Teotihuacán ligger i Mexiko. Här fanns Aztekerriket med städer som Tlacopán, Tenochtitlán och Texcoco. Yucatán-halvön var hem för större delen av Mayakulturen med bland andra Palenque, Chichén Itzá, Uxmal, Cobá och Tulúm.

Cancun på Yucatán har tagit över ledarrollen som turistort efter Acapulco.

Den största sporten är fotboll, med ett landslag som går under smeknamnet El tricolor eller "El Tri". Fifa's World Cup har spelats i Mexiko 2 gånger (1970 och 1986) men El Tri har aldrig avancerat till semifinalen. Bland de bästa Mexikanska fotbollspelarna nämns Hugo Sánchez, Jorge Campos, Luis Hernández, Antonio Carbajal och Rafael Márquez. Även baseball är en populär sport, övervägande i nord, son amerikaner basebollspelarar spelar i vintertid; Dessa heter Liga del Pacifico.