Moldavien

Wikipedia

Republica Moldova

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: Limba Noastră ("Vårt språk")
Huvudstad	Chişinău
Största stad	Chişinău
Officiellt språk	moldaviska (rumänska)
Statsskick president premiärminister	republik Vladimir Voronin Vasile Tarlev
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Sovjetunionen 27 augusti 1991
Yta  • Totalt  • Vatten	33 843 km² (135:e) 1,4 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	4 466 706 (119:e) 133,5 inv/km² (57:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	$1 964 milj (141:a) $2100 (2005)
Valuta	moldavisk leu (MDL)
Tidszon	UTC+2
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Dealul Bălăneşti 430 m ö.h. km² Dnjestr (Nistru) 1370 km
Nationaldag	27 augusti
Landskod	MD, MDA
Landsnummer	+373

Moldavien (ibland, men sällan, Moldova, historiskt även Moldau) är ett land i östra Europa som gränsar till Ukraina och Rumänien. Landets huvudstad är Chişinău.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Större städer 2.2 Administrativ indelning 3 Politik 4 Ekonomi 5 Demografi 6 Kultur 6.1 Nationella helgdagar 7 Moldavien i populärkultur 8 Referenser 9 Externa länkar

[redigera] Historia

Under antiken beboddes Moldavien av dakerna. På grund av sitt strategiska läge i östra Europa nära Asien har området som nu är Moldavien utstått flertalet invasioner.

På medeltiden invaderades området först av Kievriket, senare av mongolerna. Omkring 1350 uppstod furstendömet Moldova. Detta var underställt och tributskyldigt Osmanska riket, men fick behålla sin autonomi, från 1513 fram till 1812, då området kom under rysk överhöghet. Furstendömet kom att bestå fram till 1859, då Moldova, undantaget den nordöstra delen av Bessarabien som tillföll Ryssland 1812, gick samman med grannstaten Valakiet och 1861 utropade Rumänien.

Efter den ryska revolutionen utropades Bessarabien till en självständig stat den 2 december 1917. I slutet av första världskriget tillföll det Rumänien; år 1918 tog kommunisterna makten, vilket föranledde en rumänsk invasion. Den 27 mars 1918 röstades en förening med Rumänien igenom i ett underbemannat parlament.

Moldavien ockuperades av sovjetiska styrkor den 2 augusti 1940 och regionen Transnistrien införlivades i Moldavien. Med stöd från Tyskland kunde Rumänien driva tillbaka de sovjetiska styrkorna i juni 1941. Efter andra världskrigets slut blev Moldavien del av Sovjetunionen; 86 % av de styrande ersattes med icke-rumäner (ryssar). Under Stalin deporterades ett stort antal moldaver till Sibirien och Kazakstan, medan ryssar samtidigt deporterades till Moldavien.

Landet var en av delrepublikerna i Sovjetunionen, Moldaviska SSR, 1940-1940 samt från 1945 till 1991. Den 27 augusti 1991 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjet. I december 1991 förklarade Transnistrien sin självständighet från Moldavien, vilket besvarades med en invasion av 50 000 moldaver, som dock möttes av den ryska 14:e armén, på vilket ett dödläge som ännu inte lösts följde. Efter Sovjetunionens fall styrdes Moldavien först av ickekommunister, men landet styrs nu av en kommunistisk president och ett kommunistiskt parlament (kommunisterna innehar 56 av 101 mandat); valen ses som fria och giltiga av världssamfundet. Till en början med stödde folkopinionen planer på en återförening med Rumänien, men i en folkomröstning 1994 röstade en stor majoritet mot detta (endast 10 % röstade för). Moldavien har tidigare isolerat sig från andra länder, men närmar sig nu EU och USA samt distanserar sig från Ryssland.

Ryskspråkig milis har i Transnistrien utropat en självständig stat och i söder har gagauzerna, ett kristet turkspråkigt folk, erhållit autonomi.

[redigera] Geografi

Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra Europa, nordöst om Karpaterna och nordväst om Svarta havet, i utkanten av det ukrainska slättlandet som breder ut sig åt nordöst. Det gränsar i väster till Rumänien och i öster, norr och söder till Ukraina. Moldavien sträcker sig drygt 350 kilometer i nord-sydlig riktning och drygt 150 kilometer i öst-västlig och har en yta på 33 843 km². Större delen av landet ligger mellan floderna Dnjestr och Prut. Landets västgräns utgörs av den senare, som sedan förenar sig med Donau innan den mynnar ut i Svarta havet. I nordöst är Dnjestr huvudfloden; denna genomkorsar landet från norr till söder och skiljer regionen Transnistrien (cirka 12 % av landets yta) på dess östra strand från övriga Moldavien på dess västra. Mindre floder är Răut (Reut), Kogolnik, Bîc och Botna. I norr gränsar landet till den podoliska platån (Podolien) i västra Ukraina. Landet har ingen kust då en smal ukrainsk landremsa skiljer det från det närbelägna Svarta havet.

Landskapet är mestadels låglänt, flackt och böljande. I norr och söder finns stäpp. Den norra delen av landet är kuperad. Moldaviens högsta berg är Dealul Bălăneşti, 429 meter högt. Den lägsta punkten är floden Dnjestr, som ligger två meter över havet. Moldaviens bördiga jord, framför allt svartjorden på stäppen i söder, och kontinentala klimat har gjort landet till en av de mest produktiva jordbruksregionerna i området, med storodling av frukt och vin. Drygt tre fjärdedelar av marken är uppodlad. Skog täcker endast cirka sju procent av landets yta, mestadels björk- och ekskog i landets centrala del, kallad Codrii ("skogarna"). Bland den inhemska faunan märks rådjur, vildsvin, hare, räv, vessla, iller, lodjur och gnagare.

Bland naturtillgångar märks bördig jord, olja, naturgas, kalk, lera och brunkol.

Moldavien har ett torrt, tempererat kontinentalt klimat med varma somrar och milda vintrar. I landets norra och västra delar råder snarast kustklimat, medan torrare förhållanden är förhärskande i de södra och östra delarna. I september och oktober ökar nederbörden, men antalet soldagar är fortfarande betydande. November och december innebär större mängder dimma och regn. Vintern varar ungefär från mitten av december in i april och är i öster och söder till följd av den östliga vinden relativt sträng med mycket snöfall. Under den långa, varma sommarperioden stiger temperaturen till över 25°C; under vintern dalar den snabbt ner till under 0°C. I bergen är det minusgrader cirka 130 dagar om året. Den genomsnittliga temperaturen i juli är 17°C; i januari varierar genomsnittet regionalt från -1°C till -6°C.

[redigera] Större städer

Nr.	Stad	Befolkning (2004)	Distrikt
1.	Chişinău	644 204	-
2.	Tiraspol	158 069	-
3.	Bălţi	122 669	-
4.	Tighina	97 027	-
5.	Rîbniţa	53 648	Rîbniţa rajon
6.	Cahul	35 488	Cahul rajon
7.	Ungheni	35 311	Ungheni rajon
8.	Soroca	28 362	Soroca rajon
9.	Orhei	25 641	Orhei rajon

[redigera] Administrativ indelning

Moldavien är indelat i 32 distrikt (rajoner), fem kommuner (Bălţi, Chişinău, Comrat, Tighina, Tiraspol) och två halvautonoma regioner (Gagauzien och det separatistiska Transnistrien, vars status fortfarande är omstridd: Transnistrien är de jure en del av Moldavien, då dess självständighet inte erkänts av någon stat, men de facto kontrolleras det inte av den moldaviska regeringen).

Moldaviens rajoner:

Anenii Noi Basarabeasca Briceni Cahul Cantemir Călăraşi Căuşeni Cimişlia Criuleni Donduşeni Drochia

Dubăsari Edineţ Făleşti Floreşti Glodeni Hînceşti Ialoveni Leova Nisporeni Ocniţa Orhei

Rezina Rîşcani Sîngerei Soroca Străşeni Şoldăneşti Ştefan Vodă Taraclia Teleneşti Ungheni

[redigera] Politik

Moldavien är en parlamentarisk republik. Parlamentet har en kammare med 101 ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Parlamentet väljer sedan president, som fungerar som statschef, genom sluten omröstning. Sedan den konstitutionella reformen år 2000 krävs en majoritet på tre femtedelar av de 101 ledamöternas röster, vilket vill säga sextioen röster. Presidenten utser en premiärminister som i sin tur bildar en regering. För båda krävs parlamentets godkännande.

President sedan 2001 är kommunisten Vladimir Voronin. Vasile Tarlev är premiärminister sedan 2006.

Kommunistpartiet, som var pro-ryskt och förespråkade bättre relationer med Ryssland vid tiden för valet 2001, gjorde efter Rysslands svala bemötande en helomvänding till valet den 6 mars 2005 och blev pro-europeiskt. Kommunistpartiet fick i det valet 46 procent av rösterna och intog således 56 av de 101 sätena i parlamentet. Det näst största partiet är det demokratiska blocket, som fick 28,5 % av rösterna och 34 säten; detta block är en koalition bestående av tre partier: "Alliansen vårt Moldavien" under ledning av Serafim Urechean, borgmästaren i Chişinău, Demokratiska partiet under ledning av Dumitru Diacov, tidigare talman i parlamentet, och det socialliberala partiet under ledning av nationalekonomen Oleg Serebrian. Det kristdemokratiska högerpartiet under ledning av Iurie Rosca fick 9,1 % av rösterna och intog 11 säten.

Sedan kommunisterna segrat även i valet 2005 omvaldes Vladimir Voronin som president den 4 april 2005. Eftersom Kommunistpartiet inte hade mer än 56 parlamentsledamöter var Voronin tvungen att samla röster utanför det egna partiet. Det demokratiska blocket och kristdemokraterna underlät att utse egna presidentkandidater; den ende utmanaren till Voronin, Gheorghe Duca, Vetenskapsakademins ordförande, fick endast en röst, och Voronin kunde slutligen få ihop 75 röster, vilket är 14 mer än minimumkravet för omval. Tjugotre parlamentariker i "Alliansen vårt Moldavien" följde partiledaren Serafim Urecheans uppmaning att bojkotta presidentvalet. De 22 ledamöterna i de två övriga partierna i det demokratiska blocket, samt de kristdemokratiska ledamöterna, deltog i valet. Två röster ogiltigförklarades.

Se även:

• lista över Moldaviens presidenter
• lista över Moldaviens premiärministrar

[redigera] Ekonomi

Moldavien har ett gott klimat och bördig jord, men saknar större naturtillgångar, vilket gör det till ett jordbruksland. Ekonomin baseras huvudsakligen på jordbruk, med odling av frukt, grönsaker, vin och tobak. Jordbruksprodukter, livsmedel, textilier och metaller är de vanligaste exportvarorna. Olja, kol och naturgas importeras från Ryssland.

Under sovjettiden var Moldavien den främsta leverantören av vin, grönsaker och frukt till de andra sovjetrepublikerna. Förlusten av denna marknad, energiberoendet av rysk gas, den betydande emigrationen (främst av ryssar och ukrainare) och förlusten av Transnistrien, landets främsta industriregion, till separatister, bidrog till att kraftigt försvaga den moldaviska ekonomin och föranledde ett dramatiskt fall i landets BNP.

Problem med energiförsörjningen har bidragit till en kraftig nedgång i industriproduktionen sedan Sovjetunionens sammanbrott 1991. De första tio åren efter självständigheten skedde en kraftig liberalisering av landets ekonomi, men under de senaste åren har kommunistpartiet, då det återfått makten, försökt återställa mycket av detta. Landet har inte haft någon betydande tillväxt sedan självständigheten och präglas av fattigdom. Moldavien är Europas fattigaste land med en BNP per capita på 2100 USD (2005). Omkring 1 miljon invånare har lämnat landet för att finna arbete annorstädes, och det beräknas att en tredjedel av de kvarvarande skulle resa utomlands om de fick chansen.

De första tecknen på återhämtning år 2000 följdes av flera år av stark tillväxt (mer än 8 % under den första halvan av 2005). Dock har avsaknaden av strukturella reformer och en svart ekonomi på nästan 40 % av BNP orsakat tvåsiffrig inflation (mellan 12 % och 15 % per år) och ett betydande handelsunderskott (delvis uppvägt av de pengar moldaver arbetandes i utlandet sänder hem).

Moldavien har 174 vinframställande fabriker.

Moldaviens offentliga budget år 2005:

• Inkomster - 14694,9 miljoner leu. I % av BNP - 40,0.
• Utgifter- 13937,2 miljoner leu. I % av BNP - 37,9.
• Saldo - 757,7 miljoner leu. I % av BNP - 2,1.

[redigera] Demografi

Moldavien har cirka 4,4 miljoner invånare på en yta av 33 800 km². Enligt folkräkningen år 2004 har Moldavien utom Transnistrien 3 388 000 invånare, vilket är en nedgång med 208 000 invånare sedan folkräkningen 1989. Enligt officiella siffror har omkring en fjärdedel av befolkningen (främst bland de ryska och ukrainska minoriteterna) utvandrat till utlandet (främst till länder i Västeuropa, samt Ryssland och Ukraina) av ekonomiska skäl. Nästan alla i Moldavien är skriv- och läskunniga. Befolkningens medelålder är 32 år.

Att definiera de etniska grupperna i Moldavien är kontroversiellt. Den huvudsakliga kontroversen gäller skillnaden mellan moldaver och rumäner, och där även skillnaden mellan moldaviska och rumänska. Skillnaden mellan moldaver och rumäner är en mycket omdiskuterad politisk fråga där en sida argumenterar för att moldaver är en egen etnisk grupp separat från den rumänska etniciteten, medan den andra sidan hävdar att moldaver är en undergrupp till rumänerna. Problemets rötter ligger långt tillbaka i historien och frågan är politiskt mycket känslig på grund av att Rumänien har historiskt grundade territoriella anspråk på områden som numera hör till Moldavien. Försök att hävda den rumänska etniciteten och språket i Moldavien framkallar därför nationalistiska motreaktioner och ett avvisande av anspråken som ett led i förmenta rumänska expansionsstrategier. Det historiska området Moldavien omfattar delar som idag tillhör Rumänien (och därtill även delar som är ukrainska), och den moldaviska dialekten av rumänska även talas på den rumänska sidan gränsen, men där görs ingen åtskillnad av rumäner och moldaver såsom är fallet i staten Moldavien.

De senaste uppgifterna kommer från 2004 års folkräkning, men siffrorna är omdiskuterade.^[1]

Folkgrupp	Andel
moldaver/rumäner	78,0 %
ukrainare	8,4 %
ryssar	5,9 %
gagauzer	4,4 %
bulgarer	1,9 %
övriga	1,0 %
ej svar	0,4 %

Den officiella folkräkningen visar att 75,8% är moldaver och 2,2% är rumäner, men på grund av debatten räknar de flesta organisationer dem som en etnicitet. Denna folkräkning berörde inte Transnistrien, med mellan 750 000 och 900 000 invånare, där den rumänsktalande befolkningen endast utgör en relativ majoritet på något mer än 40 % av befolkningen, mot 25 % ukrainare och 20 % ryssar.

Två tredjedelar av invånarna talar moldaviska, en dialekt av rumänska (men som tidigare av de moldaviska myndigheterna förklarades vara ett separat språk). Andra språk som talas är ryska och ukrainska. Omkring 70 % av befolkningen kan tala både rumänska och ryska.

De största religionerna i Moldavien är

• östligt ortodoxa kristna 98 %
• judar 1,5 %
• baptister och övriga 0,5 %

[redigera] Kultur

Moldaviens kultur härstammar från och är huvudsakligen influerad av den rumänska kulturen, vars rötter går tillbaka till 200-talet, tiden för den romerska kolonisationen av Dakien. Den kulturella samhörigheten beror på att majoriteten av Moldaviens befolkning, moldaverna, är av samma etnicitet som rumänerna.

Under århundradena efter det romerska tillbakadragandet år 271, mottog invånarna i regionen influenser via kontakter med det bysantinska riket, slaviska och ungerska grannfolk, och senare från osmanska turkar. Från 1800-talet blev en stark västeuropeisk, särskilt fransk, påverkan synbar i rumänsk litteratur och konst. Den uppkomna blandningen har gett upphov till en rik kulturtradition. Även om utländska kontakter var en ofrånkomlig följd av regionens geografi, har dessas inflytande endast bidragit till att förhöja en livskraftig populärkultur.^{[källa behövs]}

Befolkningen i regionen började allmänt identifiera sig som "moldaver" under 1300-talet, men upprätthöll fortsättningsvis nära kulturella band med andra rumänska grupper. Östmoldaverna, befolkningen i Bessarabien och Transnistrien, mottog dock också influenser av slavisk kultur från det angränsande Ukraina. Under perioderna 1812-1917, och 1944-1989, påverkades östmoldaverna av rysk och sovjetisk administrativ kontroll, så väl som av etnisk rysk immigration.

Bessarabien var en av de minst utvecklade, och en av de med lägst utbildad befolkning av det ryska imperiets europeiska regioner. År 1930 var läs- och skrivkunnigheten bara 40 %, enligt en rumänsk folkräkning. Även om sovjetiska myndigheter främjade utbildning (inte minst för att sprida kommunistisk ideologi), gjorde de även allt de kunde för att bryta regionens kulturella band med Rumänien. Med många etniskt rumänska intellektuella som antingen flydde, blev dödade, eller deporterades både under och efter andra världskriget, förvärrades Bessarabiens kulturella och bildningsmässiga situation.

För att fylla tomrummet utvecklade sovjetiska myndigheter stadskulturella och vetenskapliga centra och institutioner som följaktligen fylldes med ryssar, och med andra icke-rumänska etniciteter, men detta var en kultur som var påtvingad och främmande. Den urbana kulturen kom från Moskva; den etniskt rumänska befolkningen på landbygden tilläts uttrycka sig bara inom folklore eller folkkonst.

Fastän folkkonsterna blomstrade, var likheterna med rumänsk kultur dolda. Musik och dans, i synnerhet uppmuntrad av sovjetiska myndigheter, gjordes till PR-nummer, men förvrängdes subtilt för att undangömma deras rumänska ursprung. Ett exempel är den nationella folkdräkten, för vilken den traditionella rumänska mockasinen (opinca) ersattes av den ryska stöveln.

Moldaviens folkkultur är synnerligen rik, och den mycket gamla folkballaden, "Mioritan", "Meşterul Manole" spelar en central roll i den traditionella kulturen. Folktraditioner, innefattande keramikproduktion och vävning, utövas fortsättningsvis i landsbygdsområden. Folkkulturtraditionen främjas på nationell nivå och representeras av, bland andra grupper, republikens danssällskap, Joc, och av folkkören, Doina.

[redigera] Nationella helgdagar

• 27 augusti - Ziua Independenţei - Självständighetsdagen
• 31 augusti - Limba noastră - ung. Språkdagen

[redigera] Moldavien i populärkultur

Det påhittade landet Syldavien som förekommer i några album med Tintin har lånat delar av sitt namn från Moldavien.

[redigera] Referenser

1. ^ *Det officiella resultatet av 2004 års folkräkning [1]. Det i sammanhaget centrala dokumentet har beteckningen i. Populaţia după naţionalitate şi limba, în care vorbeşte de obicei.

[redigera] Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Moldavien