Kiribati
Wikipedia
(Flagga) | (Statsvapen) |
Nationellt valspråk: Te mauri, te raoi ao te tabomoa (Kiribatiska: Hälsa, fred och välstånd) |
|
Nationalsång: 'Teirake Kaini Kiribati' | |
Huvudstad | Bairiki |
Största stad | Tarawa |
Officiella språk | Engelska, kiribatiska |
Statsskick President Regeringschef |
Republik Anote Tong Anote Tong |
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
Från Storbritannien 12 juli 1979 |
Yta • Totalt • Vatten |
717 km² (174:e) Försumbart |
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
105 432 (180:e) 127,1 inv/km² (65:e) |
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita |
$58 milj (182:a) |
Valuta | Australisk dollar (AUD ) |
Tidszon | UTC+12, +13, +14 |
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Ej namngiven plats 81 m ö.h. km² km |
Nationaldag | 12 juli |
Landskod | KI, KIR |
Landsnummer | +686 |
Kiribati (uttalas Kiribass) är en republik i Stilla havet som består av 33 korallrevs-atoller, varav 21 är bebodda.
Innehåll |
[redigera] Historia
Huvuddelen av Kiribati, Gilbertöarna, var tidigare en brittisk koloni tillsammans med Tuvalu, dåvarande Elliceöarna. Både Gilbertöarna och Elliceöarna gavs självstyre av Storbritannien 1971. Gilbert-öarna blev självständigt 1979 och ändrade namn till Kiribati. Samma år avstod USA från ögrupperna Phoenixöarna och Lineöarna till Kiribati. 1995 deklarerade Kiribati att hela dess territorium har samma datum som Gilbertöarna, även Phoenix- och Lineöarna som låg på andra sidan den internationella datumgränsen. I praktiken flyttades denna gräns.
[redigera] Geografi
Kiribati består av omkring 32 atoller och en ö (Banaba). Ögrupperna är
- Banaba: en isolerad ö som ligger mellan Nauru och Gilbertöarna.
- Gilbertöarna: 16 atoller, lokaliserade ungefär 1500 km norr om Fiji.
- Phoenixöarna: 8 atoller och korallöar, lokaliserade ungefär 1800 km sydöst om Gilbertöarna.
- Line Islands: 8 atoller och ett rev, lokaliserade ungefär 3300 km öst om Gilbertöarna.
Banaba är en rest korallö som en gång var rik på fosfater, men det mesta fördes bort innan Kiribatis självständighet. Resten av Kiribati består av atoller och korallöar, som stiger som mest ungefär två meter över havet. Marken är tunn, vilket gör det svårt att odla. Kiritimati på Line Islands är världens största atoll. Kiribati är världens östligaste land, efter 1995 års flytt av datumgränsen.
[redigera] Klimat och miljö
I landet råder ett tropiskt klimat. Tyfoner kan uppträda när som helst under året, men är vanligast från november till mars. Ibland förekommer tornados.
Eftersom några öar har en låg höjd över havet, är de mycket sårbara vid förändringar av havsytans nivå. Vissa laguner är mycket förorenade, eftersom de använts som soptippar.
[redigera] Administrativ indelning
- Enheter (uppdelade i distrikt): Gilbertöarna, Line Islands, Phoenixöarna
- Distrikt (uppdelade i ö-råd): Banaba, Central Gilberts, Line Islands, Northern Gilberts, Southern Gilberts, Tarawa
- Ö-råd (ett för varje bebodd ö): Abaiang, Abemama, Aranuka, Arorae, Banaba, Beru, Butaritari, Kanton, Kiritimati, Kuria, Maiana, Makin, Marakei, Nikunau, Nonouti, Onotoa, Tabiteuea, Tabuaeran, Tamana, Tarawa, Teraina
[redigera] Ekonomi
En av Kiribatis få naturtillgångar är fosfat men de kommersiellt utvinningsbara förråden var slut vid tiden för självständigheten 1979. Nu produceras och exporteras framför allt kopra men även kokosnötter och fisk. Kiribati importerar mat, bränsle, maskiner och en mängd andra varor.
På senare år har ekonomin fluktuerat. Ekonomisk utveckling förhindras av brist på kvalificerad arbetskraft, dålig infrastruktur och stora avstånd från internationella marknader. Turismen står för mer än en femtedel av BNP. 20-25% av BNP är ekonomiskt bistånd.
All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja.
[redigera] Demografi
- Etniska grupper: en stor majoritet mikroneser, ett litet antal polyneser
- Religiös tillhörighet: katoliker 52%, protestanter 40%, annan (bland annat sjundedagsadventister, muslimer, bahai)
- Språk: engelska, kiribatiska
[redigera] Politik
- Militär: Kiribati har inga militära styrkor. Australien och Nya Zeeland anlitas för försvaret.
[redigera] Presidenter
- 1979-82 Ieremia Tabai
- 1982-83 Rota Onorio
- 1983-91 Ieremia Tabai
- 1991-94 Teatao Teannaki
- 1994 Tekiree Tamuera
- 1994 Ata Teaotai
- 1994-2003 Teburoro Tito
- 2003 Tion Otang
- 2003- Anote Tong
Australien | Fiji | Kiribati | Marshallöarna | Mikronesien | Nauru | Nya Zeeland | Palau | Papua Nya Guinea | Salomonöarna | Samoa | Tonga | Tuvalu | Vanuatu
Antigua och Barbuda | Australien | Bahamas | Bangladesh | Barbados | Belize | Botswana | Brunei | Cypern | Dominica | Gambia | Ghana | Grenada | Guyana | Indien | Jamaica | Kamerun | Kanada | Kenya | Kiribati | Lesotho | Malawi | Malaysia | Maldiverna | Malta | Mauritius | Moçambique | Namibia | Nauru | Nigeria | Nya Zeeland | Pakistan | Papua Nya Guinea | Saint Kitts och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Salomonöarna | Samoa | Seychellerna | Sierra Leone | Singapore | Sri Lanka | Storbritannien | Swaziland | Sydafrika | Tanzania | Tonga | Trinidad och Tobago | Tuvalu | Uganda