Fiji

Wikipedia

**Republic of the Fiji Islands**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Rerevaka na Kalou ka Doka na Tui (Frukta Gud och ära drottningen)
Nationalsång: 'God Bless Fiji'

Huvudstad	Suva
Största stad	Suva
Officiellt språk	engelska, fiji, hindustani
Statsskick President Premiärminister	republik Ratu Josefa Iloilovatu Frank Bainimarama
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Storbritannien 10 oktober 1970
Yta • Totalt • Vatten	18 270 km² (151:a) försumbart
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	905 949 (153:e) 48,9 inv/km² (123:e)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$2 251 milj (139:e)
Valuta	Fijidollar (`FJD`)
Tidszon	UTC+12
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Tomanivi 1 324 m ö.h. km² km
Nationaldag	Andra måndagen i oktober
Landskod	FJ, FJI
Landsnummer	`+679`

Fiji är en stat på en ögrupp i södra Stilla havet. Landet består av runt 333 öar av vilka ungefär 110 är bebodda. De tre största öarna är Viti Levu, Vanua Levu och Kadavu.

[redigera] Historia

Efter nästan hundra år som brittisk koloni blev Fiji självständigt 1970. Demokratin stördes av två militärkupper 1987. Militären grep makten eftersom de ansåg att regeringen var alltför dominerad av den indiska befolkningen. En ny konstitution 1990 gav större kontroll åt infödda melanesier och det ledde till många ur den indiska befolkningen emigrerade. Denna minskning av landets folkmängd orsakade ekonomiska svårigheter, och 1997 års konstitution behandlade olika folkgrupper mer jämställt. 1999 hölls för första gången allmänna val där alla etniska grupper hade rösträtt, vilket resulterade i en regering som leddes av en fiji-indier. Denna avsattes dock genom en statskupp i maj 2000. Nya val kunde hållas i augusti 2001, och dessa gav Fiji ännu en demokratiskt vald regering under ledning av premiärminister Qarase.

Den 5 december 2006 resulterade konflikten mellan Fijis regering och Fijis militär i att militären genom en oblodig statskupp tog över makten över öriket. Stadskuppen startade den 3 december och dagen därpå ockuperade militären polishögkvarteren i Suva. Statskuppen innebar att överbefälhavaren Voreqe "Frank" Bainimarama tog över rollen som statsöverhuvud. Denna militärkupp var den fjärde på en tjugoårsperiod. De tre tidigare kupperna har bland annat ingått i maktkampen mellan landets två största etniska grupper - fijianer och indier - medan den senare kuppen orsakats på grund av oenigheter inom den fijianska gruppen. Bland annat finns krav från kuppmakarna att militärer ansvariga för militärkuppen år 2000 ställs inför rätta och att en polisutredning gentemot Bainimarama läggs ned.

Trots sin lilla storlek har Fiji en respektabel armé som har deltagit i flera av FN:s fredsbevarande operationer.

[redigera] Geografi

Fiji

Fiji består av ungefär 322 öar, varav 110 är befolkade, och 522 mindre holmar. De två viktigaste öarna är Viti Levu och Vanua Levu. Viti Levu innehåller huvudstaden Suva, och där bor nära tre fjärdedelar av befolkningen. Öarna är bergiga, med toppar upp till 1 300 meter över havet, och är täckta med tropiska skogar. Andra viktiga städer inkluderar Nadi, där den internationella flygplatsen ligger, och Lautoka. De huvudsakliga städerna på Vanua Levu är Labasa och Savusavu. Andra öar och ögrupper inkluderar Taveuni och Kadavu, Mamanucagruppen utanför Nadi och Yasawagruppen, som är en populär turistattraktion, Lomaivitigruppen utanför Suva, och de fjärran Lauöarna. Rotuma, som ligger omkring 500 kilometer norr om Fiji, åtnjuter speciell administrativ status.

De primära naturtillgångarna i Fiji är timmer, fisk, guld, koppar, vattenkraft samt outnyttjade oljereserver i havsbottnen.

[redigera] Klimat och miljö

På Fiji råder ett tropiskt havsklimat, där temperaturen har liten variation under året. Cyklonsäsongen varar från november till januari.

Fijis största miljöproblem är skogsavverkning som leder till jorderosion.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Fijis administrativa indelning

Fiji är indelat i fyra enheter (divisions): Centrala divisionen, Östra divisionen, Norra divisionen och Västra divisionen; och en besittning (dependency): Rotuma. Dessa delas vidare in i provinser. Av statistiska skäl räknas Rotuma ibland in i den östra divisionen. Landet har två städer Suva och Lautoka, och i dessa tillsammans med landets tio orter har lokala myndigheter i form av stadsråd införts.

[redigera] Ekonomi

Fijis naturtillgångar gör landet till en av Stilla havets mest utvecklade ekonomier. Det största inflödet av utländsk valuta kommer från export av socker och en växande turistindustri. Fiji har mellan 300 000 och 400 000 turister årligen. En tredjedel av landets industri är någon form av sockerbearbetning. De ekonomiska problem som finns är bland annat att investeringarna är för låga och att det på vissa ställen råder osäkerhet kring markägandet.

Ungefär 80% av landets elektricitet framställs med vattenkraft och resten av fossila bränslen.

[redigera] Demografi

Befolkningens medelålder: 23,7 år (2002)
Befolkningens medellivslängd: 68,9 år (2003)
Etniska grupper: fijianer 51% (mest melanesier), indier 44%, andra 5% (uppgifter från 1998).
Religiös tillhörighet: kristna 52%, hinduer 38%, muslimer 8%, annan 2%.
Språk: engelska, fijianska, hindi, urdu