Guyana
Wikipedia
(Flagga) | (Statsvapen) |
Nationellt valspråk: One People, One Nation, One Destiny (Ett folk, en nation, ett öde) |
|
Nationalsång: 'Dear Land of Guyana, of Rivers and Plains' | |
Huvudstad | Georgetown 6°48' N, 58°10' V
|
Största stad | Georgetown |
Officiellt språk | engelska |
Statsskick President Premiärminister |
republik Bharrat Jagdeo Sam Hinds |
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien 26 maj 1966 |
Yta • Totalt • Vatten |
214 970 km² (81:a) 8,4% |
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
767 245 (156:e) 3,6 inv/km² (184:e) |
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita |
$742 milj (158:e) $1 024 (2004) |
Valuta | Guyansk dollar (GYD ) |
Tidszon | UTC-4 |
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Mount Roraima 2 835 m ö.h. km² Essequibo 1 000 km |
Nationaldag | 23 februari (Republikens dag) |
Landskod | GY, GUY |
Landsnummer | +592 |
Guyana är en stat i nordöstra Sydamerika vid Atlanten. Guyana gränsar till Brasilien, Surinam och Venezuela. Suriname gör anspråk på områden i östra Guyana och Venezuela på områden i västra delen.
Innehåll |
[redigera] Historia
Guyana blev en holländsk koloni på 1600-talet, men övergick i brittisk ägo 1815 under namnet Brittiska Guayana. När slaveriet förbjöds flyttade de tidigare slavarna i hög utsträckning in till städerna och för att få arbetskraft till sockerplantagerna hämtades arbetskraft från Indien. Guyana blev självständigt 1966 och styrdes av socialistiska regeringar fram till i början av 1990-talet. 1992 valdes Cheddi Jagan till president i vad som anses vara landets första demokratiska och rättvisa val sedan självständigheten. När Jagan dog efterföljdes han av sin fru Janet Jagan. Hon avgick på grund av hälsoproblem 1999 och hennes efterträdare då, Bharrat Jagdeo omvaldes 2001.
[redigera] Geografi
[redigera] Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt, men mildras av de nordöstra passadvindarna. Medeltemperaturen är ca. 27 grader året om. Det är två regntider om året, dels från maj till augusti, dels från november till januari, och under regntiderna förekommer ofta översvämningar.
Några av Guyanas miljöproblem är avskogning och vattenföroreningar som beror på orenat avlopp och kemikalier från industri och jordbruk.
[redigera] Administrativ indelning
Guyana är indelat i tio administrativa regioner (i nummerordning):
- Barima-Waini
- Pomeroon-Supernaam
- Essequibo Islands-West Demerara
- Demerara-Mahaica
- Mahaica-Berbice
- East Berbice-Corentyne
- Cuyuni-Mazaruni
- Potaro-Siparuni
- Upper Takutu-Upper Essequibo
- Upper Demerara-Berbice
[redigera] Ekonomi
Guyanas ekonomi har haft en måttlig tillväxt i början av 2000-talet, beroende på utveckling i jordbruket och gruvdriften, ett bättre affärsklimat, en anpassad växelkurs, låg inflation och stöd från internationella organisationer. Kroniska problem är brist på utbildad arbetskraft och en outvecklad infrastruktur. Landet har också en betydande utlandsskuld.
All elektricitet framställs av fossila bränslen.
[redigera] Demografi
Guyana kallas också de sex folkens land. Traditionellt har man indelat befolkningen i sex etniska grupper – de ursprungliga indianerna, svarta av afrikanskt ursprung, indier, européer (britter), portugiser och kineser.
Enligt den senaste folkräkningen 2002 utgör indierna den största delgruppen med 44 % av befolkningen, följd av svarta med afrikansk bakgrund 30 %. Befolkning med blandad bakgrund uppgår till 17 % och de ursprungliga indianerna 9 %. Ingen annan befolkningsgrupp når upp till en procentenhet. En stor minoritet ifrån Guyana lever i USA.
Befolkningens medelålder 2002 är 22,9 år. Det är en ökning med 4,3 år sedan 1980.
- Befolkningens medelålder: 25,7 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 63,1 år (2003)
- Religiös tillhörighet: kristna 50%, hinduer 35%, muslimer 10%, annan 5%
- Språk: engelska, amerindianska dialekter, kreolska, hindi, urdu
Argentina | Bolivia | Brasilien | Chile | Colombia | Ecuador | Guyana | Panama | Paraguay | Peru | Surinam | Trinidad och Tobago | Uruguay | Venezuela
Autonoma områden: Aruba, Nederländska Antillerna (Nederländerna) | Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Storbritannien) | Franska Guyana (Frankrike)
Antigua och Barbuda | Bahamas¹ | Barbados | Belize | Dominica | Grenada | Guyana | Haiti | Jamaica | Montserrat | Saint Kitts och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Suriname | Trinidad och Tobago
Associerade länder: Anguilla | Bermuda | Caymanöarna | Brittiska Jungfruöarna | Turks- och Caicosöarna
Länder med observatörsstatus: Aruba | Colombia | Dominikanska republiken | Mexiko | Nederländska Antillerna | Puerto Rico | Venezuela
Antigua och Barbuda | Australien | Bahamas | Bangladesh | Barbados | Belize | Botswana | Brunei | Cypern | Dominica | Gambia | Ghana | Grenada | Guyana | Indien | Jamaica | Kamerun | Kanada | Kenya | Kiribati | Lesotho | Malawi | Malaysia | Maldiverna | Malta | Mauritius | Moçambique | Namibia | Nauru | Nigeria | Nya Zeeland | Pakistan | Papua Nya Guinea | Saint Kitts och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Salomonöarna | Samoa | Seychellerna | Sierra Leone | Singapore | Sri Lanka | Storbritannien | Swaziland | Sydafrika | Tanzania | Tonga | Trinidad och Tobago | Tuvalu | Uganda
Antigua och Barbuda | Bahamas | Barbados | Dominica | Dominikanska republiken | Grenada | Kuba | Haiti | Jamaica | Saint Kitts och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Trinidad och Tobago
Autonoma områden: Amerikanska Jungfruöarna, Puerto Rico (USA) | Anguilla, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat, Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) | Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique (Frankrike) | Aruba, Nederländska Antillerna (Nederländerna)