Konjak

Wikipedia

Cognac eller på svenska Konjak är den mest kända typen av brandy och måste komma från de franska departementen Charente eller Charente-Maritime i sydvästra Frankrike. Området indelas i 7 mindre distrikt (cru), där de två första är belägna närmast staden Cognac:

• Grande Champagne
• Petite Champagne
• Borderies
• Fins Bois
• Bons Bois
• Bois Ordinaires & Bois Communs

Innehåll 1 Historik 2 Framställningsprocess 3 Åldersklassificering 4 Provning 5 Kända firmor 6 Se även 7 Källor

[redigera] Historik

Då konjak i princip inte är någonting mer än destillerat vin kan framställningen av konjak ha pågått sedan destillationstekniken uppfanns. Fram till slutet av 1400-talet användes konjak mest som medicin, men när makthavarna märkte att folket hade skapat ett beroende av det förbjöd de försäljning av konjak under högtidsfester.

Efterfrågan för konjak var störst i de nordliga delarna av Europa. Vilket tros kan ha varit för att konjak klarade av de långa transporterna, från södra Europa via haven till norra Europa, bättre än det traditionella vinet. Men också för att drycken gav en känsla av värme.

Det var holländarna, som tack vare framför allt fyra förutsättningar, som handlade mest med konjak. För det första växte efterfrågan för billiga alkoholdrycker stor i de blommande holländska städerna. För det andra minskade Holland sin import av vin från Spanien under och efter Hollands självständighetskrig) mot Spanien. För det tredje hade Holland tillräckligt med pengar för att investera i nya produktionsmetoder. För det fjärde hade Holland skapat bra handelskontaker, för att till exempel bedriva handel av metallen koppar från Sverige, som behövdes för att skapa destillationsapparaterna.

I början transporterade holländarna billigt vin från Frankrike till Holland för att tillverka konjak i Holland. Men för att tillfredställa efterfrågan på billig alkohol och spara på transportkostnader så började holländarna att flytta ner sina destillationsapparater till Frankrike. Så småningom kom området Charente att dominera produktionen av konjak. Man tror att detta berodde på att till exempel viner från Loire, Frankrike var belagda med tunga skatter, vilket inte passade när man försökte göra handeln med konjak så billig som möjligt. Dessutom så hade Charente mycket skogsområden där man kunde hämta bränsle till destillationsapparaterna. Vidare hade Charente genomgått en större industriell förändring än andra områden mellan 1500 och 1600-talet vilket skapade ett investeringsklimat, och tillsammans med det nya arbetssättet som kapitalismens intåg innebar (med fria bönder) så passade området bättre för destillationsindustrin än andra områden.

[redigera] Framställningsprocess

Efter att druvorna skördats tas de till en horisontell cylindrisk vinpress där ändarna pressas mot varandra under rotation av cylindern. Anledningen till att man valt just denna typ av press är att den inte pressar för hårt så att man krossar druvkärnorna eller pressar skalen för hårt. Druvsaften destilleras därefter två gånger i en sk. alambic à repasse som härstammar från 1800-talet. Destillatet från första destillationen kallas broullis och har en alkoholhalt på knappt 30%. Den andra omgångens destillat kallas eau-de-vie och består som mest av 72% alkohol. Det är eau-de-vien som sedan lagras på ekfat i minst tre år. Dessa ekfat kommer oftast från Limousin eller Tronçais, som resulterar i olika smak och tannin. Det är källarmästaren (le maître de chai) som övervakar hela processen och går kontinuerligt igenom varenda tunna med eau-de-vie för att se om den fortsatt att utvecklas på fatet eller ej. När källarmästaren anser att eau-de-vien är färdig kan han antingen använda den direkt eller överföra den då 50 - 60% starka eau-de-vien på en glasbehållare. I glas händer nämligen inget med vare sig konjak eller eau-de-vie. Nästan all konjak är "blended". En konjak består ofta av ca 100 eau-de-vier men i vissa särfall består den av färre. Hennessys Timeless består av bara 11 stycken.

[redigera] Åldersklassificering

Hela framställningsprocessen, maskiner med mera är hårt kontrollerad för att konjaken skall bli godkänd. Klassningen (appellation contrôllée) bestäms av antalet år som eau-de-vien lagrats. Lagen bestämmer hur gammal den yngsta av alla eau-de-vier i blandningen får vara. I realiteten används oftast mycket äldre eau-de-vier än vad lagen föreskriver.

Klassificering	Lag (år)	Realiteten (år)
VS/***	2,5	4
VSOP/Réserve	4,5	6-8
VO/Napoleon	6,5	8-10
XO	6,5	15-25
Extra	6,5	20-30
Hors d'âge/Vieille Réserve	6,5	30-65
(Vintage)	6,5	20-40

Den främsta faktorn vid lagring är jordmånen där druvorna odlats. Generellt gäller att druvor från regionen Grand Champagne mognar långsammast på fat (d v s kan ge den äldsta eau-de-vien) och ju längre ifrån Grand Champagne desto snabbare mognad (yngre eau-de-vie). Dock betyder inte alltid att en hög klass gör att konjaken är bättre. Firman, källarmästaren, området (cru) och ens egen smak är oftast av större vikt än klassen.

[redigera] Provning

Konjak dricks ur ett konjaksglas eller eventuellt en konjakskupa. Källarmästaren (maître de chai) använder sig oftast av ett konjaksglas eftersom detta inte dränker luktsinnet lika lätt som en kupa (vilket är speciellt viktigt om man prövar unga sorter eller eau-de-vie). Man kan värma konjaken lite med handen om lukten inte är kraftig nog. En del konjak gör sig dock bra med en isbit eller lite vatten i. Viss konjak, såsom Hennessys Pure White, är gjord för att blanda drinkar med.

[redigera] Kända firmor

Bisquit	Camus
Dominique Chanier & Fils	Courvoisier
Croizet	Daniel Bouju
Delamain	Philippe Braastad-Tiffon
Pierre Ferrand	Frapin
Gautier	Hardy
Hennessy	Hine
Jean Filloux	Lhéraud
Louis Royer	Martell
A C Meukow & Co	Otard
Prince Hubert de Polignac	Raymond Ragnaud
Remy Martin	Renault
Roullet	Tiffon

"Kända" svenska märken är tex Grönstedts Cognac, som egentligen köps från fyra firmor, varav en är Tiffon.

[redigera] Se även

• Vin

[redigera] Källor

Wine and the Vine, Tim Unwin