Vilnius

Wikipedia

Vilnius


(Stadsvapen)	(Gamla stan i Vilnius)

Basisdata

Stat

Litauen

Provins

Vilnius

Geografiska koordinater

54° 41' norr
25° 16' öst

Borgmästare

Artūras Zuokas

Area

401 km²

Befolkning
2005

540 318

Befolkningstäthet

1 379 inv/km²

Websida

www.vilnius.lt

Övrigt

Tidszon

UTC+2

Vilnius, äldre Vilna, även Vilnia, (litauiska: Vilnius; polska: Wilno) är Litauens huvudstad och landets största stad med över en halv miljon innevånare (2003). Sedan unionen mellan Polen och Litauen (1385-1795) kom staden att spela en viktig roll även inom den polska kulturen.

Vilnius är belägen i sydöstra Litauen, där floderna Vilnia (Vilnelė) och Neris flyter samman.

[redigera] Historia

Exakt datum för när Vilnius grundades är okänt. Vilnius nämns första gången i källor år 1321. År 1387 erhöll den magdeburgiska stadsrättigheter. Stefan Batory invigde Vilnius universitet År 1579.

I Stora nordiska kriget förstördes Vilnius av svenska trupper 1702 och 1707. Stadens återuppbyggnad bromsades av bränder 1737, 1745 och 1747. 1795 blev Litauen och Vilnius en del av Tsarens Ryssland.

1812 intog Napoleons trupper staden.

Polacker och litauer gjort uppror mot det ryska styret 1831. Den ryska statsmakten såg Vilnius universitet som centrum för nationalistiska strömningar och stängde det ett år senare. Universitetet var stängt fram till slutet av första världskriget. Staden hade tidigare en stor judisk befolkning. Här fanns bland annat Europas största judiska bibliotek. Vilnius var även en viktig stad för den vitryska kulturen.

1915-1918 var Vilnius och Litauen ockuperat av tyska trupper. Efter första världskrigets slut uppstod stridigheter mellan Polen och Litauen om överhögheten till Mellanlitauen där Vilnius ligger. Ryska trupper kontrollerade staden varpå Polen fick kontroll och sedan Sovjetunionen. 1920 fick Litauen kontroll över staden efter ett fredsavtal med Sovjetunionen. Polen erkände sedan, 7 oktober 1920, att Vilnius och Vilniusregionen tillhörde Litauen. Men redan två dagar senare, 9 oktober 1920, tog den polska armén kontrollen över området och kallade det Mellanlitauen som en egen stat. 1922 blev området en delen av Polen som vojvodskapet Wilno. Huvudstaden i det nybildade Litauen flyttades då temporärt till Kaunas. Vid början av andra världskriget återbörades området till Litauen och Vilnius blev huvudstad igen.

I samband med andra världskrigets utbrott och det tyska intåget i Polen ockuperades Mellanlitauen av sovjetiska styrkor enligt Molotov-Ribbentrop-pakten. Detta förde i sin tur med sig att Vilnius återfördes till Litauen. När Litauen tvångsinförlivades i Sovjetunionen 1940 blev Litauen huvudstad i Litauiska SSR. 1941 ockuperade Nazityskland Litauen och Vilnius. Under den nazityska ockupationen skapades ett getto för den judiska befolkningen i Vilnius gamla stad och stadens judiska befolkning deporterades till koncentrationsläger eller avrättades. Tiotusentals judar avrättades i Paneriaiskogen. 1944 intog sovjetiska trupper Vilnius och staden blev åter huvudstad i Litauiska SSR. Efter andra världskriget fördrevs Vilnius polska befolkning.

Under Litauens kamp för självständighet valde Sovjetunionen att ockupera TV-tornet i Vilnius under 222 dagar. Litauiska frihetskämpar demonstrerade mot ockupationen. Under våldsamheter med sovjetiska stridsvagnar inblandade dog 14 litauiska demonstranter vid TV-tornet. En utställning om händelserna finns i tornets bottenplan och ett minnesmonument finns vid Litauens parlamentsbyggnad i Vilnius.

Efter 1990 har staden som det självständiga Litauens huvudstad blivit en modern storstad. Den gamla staden har rustats upp samtidigt som nybyggnation skett med moderna höghus, bland dem Europa Tower. Ett modernt affärs- och finanscentrum bildas norr om floden Neris. Utanför stadens centrum ligger det nya stora köpcentret Akropolis. Vilnius mest känd gata är paradgatan Gedimino Prospekt. 1994 blev Gamla staden i Vilnius upptagen på UNESCO:s världsarvslista.

[redigera] Befolkning

Befolkningsfördelning 2001 var: litauer 57,8%, polacker 18,7%; ryssar 14%, vitryssar 4 %, judar 0,5 %, andra nationaliteter 5%.

[redigera] Sevärdheter

Gedimino Prospekt
Seimas
TV-tornet
Presidentpalatset
Gedimino-kullen
Klocktornet
Rådhuset

[redigera] Utanför Vilnius

Återuppbyggnad av det kungliga slottet som revs under 1700-talet. Slottet ska vara klart inför Litauens 1000-årsjubileum 2009.	Vilnius rådhus	Litauens parlament Seimas.	Modernare delar av Vilnius
Tornet på Gediminokullen har genom alla tider varit symbolen för Vilnius.	Katedralen i Vilnius	Trakai

[redigera] Museer

Litauens nationalmuseum
Litauens energimuseum
Bärnstensmuseet

[redigera] Vänorter

[redigera] Kommunikationer

Vilnius har ett omfattande trådbussnät där 258 trådbussar trafikerar 19 linjer. Vid rusningstid är intervallet mellan avgångarna 3–4 minuter på de största linjerna.