Kurdistan
Wikipedia
Kurdistan är ett bergsområde i gränslandet mellan Turkiet, Irak och Iran samt, till mindre del, av Syrien och Armenien. Det befolkas av flera olika folkgrupper, främst kurder.
Kurdiska organisationer, vilka etniskt företräder den största folkgruppen i området, har under många år fört en kamp med politiska och militära medel för att endera vinna kurdisk autonomi eller skapa en kurdisk stat i området. Bland andra irredentiska etniska grupper i området, med anspråk på autonomi eller självständighet, finns assyrierna/syrianerna/kaldéerna. De irredentiska gruppernas intressen befinner sig i många fall i olöslig territoriell konflikt. Befintliga stater, särskilt Turkiet, har oftast med hårda medel bekämpat alla försök till irredentisk verksamhet.
Innehåll |
[redigera] Historia
Det som idag räknas som Kurdistan var under den tidiga antiken mediskt. Mederna erövrade staden Ninive från assyrierna år 612 f.Kr. och blev härskare i området. Medien erövrades av perserna år 550 f.Kr.
Kurderna är ättlingar till de indoeuropeiska stammar som slog sig ner i Zagrosbergen under årtusendet f.Kr. Folkslaget kardaker, som anses vara kurdernas förfäder, är kända sedan omkring 2000 f.Kr.
Innan den arabiska erövringen och islamiseringen bekände sig de flesta kurder till den monoteistiska religionen zoroastrism. Några hundra år e.Kr. var de flesta i Anatolien kristna. Detta område befolkades förutom av kurderna av armenier, greker och assyrier (syriskt-ortodoxt kristna) som tillsammans visade ett stort motstånd gentemot islamiseringen. År 636 e.Kr. skedde stora förändringar i Kurdistan då större delen av det kurdiska folket, som en följd av de arabiska erövringarna, islamiserades.
[redigera] Mahabadrepubliken
Efter Teherankonferensen kort efter andra världskriget upprättades med sovjetiskt stöd en kurdisk republik med Mahabad som huvudstad, republiken kom att kallas Mahabadrepubliken. Republiken utropades 1:a januari 1946 med Qazi Muhammad som president. Mahabad blev dock kortlivad då iranska styrkor snabbt trädde in och återupprättade iransk kontroll efter att det sovjetiska stödet upphört. Flaggan som idag används av många kurder och kurdiska organisationer som Kurdistans flagga härrör från Republiken Mahabads flagga.
[redigera] Dagens situation
-Kurderna i irakiska Kurdistan reste sig efter Kuwaitkriget och förklarade sig självständiga; men när Irak anföll tvingades nära två och en halv miljon kurder på flykt, de flesta till Iran och Turkiet. Omfattningen av denna massflykt tillsammans med oron för dess destabiliserade verkan på hela Mellanöstern förmådde FN och en rad andra internationella aktörer att uppfatta situationen som ett hot mot internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådet antog därmed resolution 688 om att sända FN-trupper till irakiska Kurdistan för att där etablera och övervaka en frizon.
År 1992 valde kurdena ett eget parlament och en kurdisk regering för att styra i området. Dock blev inte detta långlivat och ett krig mellan de två största kurdiska grupperna bröt ut, vilket ledde till att förhållandet blev ännu sämre för kurderna i irakiska Kurdistan. Iran, Irak och Turkiet har lagt sig i konflikten, vilket försämrar möjligheten att finna en lösning.
Sedan Saddam Hussein störtats år 2003 har det irakiska Kurdistan fått ökad självbestämmanderätt. De har bland annat genomfört demokratiska val.
[redigera] Geografi
I omkring 14 procent av Kurdistan växer det skog i dag, men skogen har minskat under årens lopp på grund av misskötsel och krig. I krigen har tukiska soldater bland annat bränt ner skogarna som är gömställen för många kurdiska gerillor.
Från bergen rinner många floder; Tigris och Eufrat, Murad Su, Khabour, Stora och Lilla Zab, Diyala, Sirwan och Aras. Floderna har skapat goda möjligheter för jordbruk och djuruppfödning och boskapsskötsel i Kurdistan, och försett Mellanösterns olika marknader med kött, ull, vete, ris, bomull och tobak. Vattnet som bildas när snön smälter på bergen rinner ner i floder eller bildar stillastående vattensamlingar. De största sjöarna är Van och Urmia.
Regn och snöfall varar i mer än sex månader i de flesta nordliga områdena i Kurdistan, med stora variationer mellan höglandet och slätten. Temperaturen kan under årets lopp variera mellan -35 grader och +50 grader i de olika områdena.
Kurdistan har naturtillgångar i form av olja, järnmalm, kol, uran, krom och koppar.
[redigera] Städer
Bland de mest kända städerna i olika delar av Kurdistan med en befolkning kring en halv miljon till två miljoner människor finns i turkiska Kurdistan Diyarbakır, Adıyaman, Antep, Batman och Van; i iranska Kurdistan Mahabad, Sanandaj, Sardasht, Saqqez (Saqiz, Sagis), Kermanshah och Urmia; i irakiska Kurdistan Arbil (kurdiska: Hewler), As-Sulaymaniyah (Suleymani) och Kirkuk; samt i syriska Kurdistan Kamichlie och Afrin.
[redigera] Demografi
Antalet kurder som bor i det kurdiska området beräknas till omkring 45-55 miljoner, varav i turkiska Kurdistan cirka 26 miljoner, i iranska Kurdistan cirka 10 miljoner, i irakiska Kurdistan cirka 8 miljoner och i syriska Kurdistan cirka 3 miljoner. I Armenien, Georgien, Azerbajdzjan och Libanon återfinns omkring en halv miljon.
Kurderna i Turkiet har i viss utsträckning invandrat till de turkiskdominerade städerna på grund av fattigdom, krig och arbetslöshet.
Kurderna talar kurdiska.
