Miljöpartiet de Grönas historia
Wikipedia
Miljöpartiet de Gröna bildades under namnet Miljöpartiet i Örebro 19-20 september 1981 och kom in i riksdagen 1988 som det första svenska partiet på 70 år.
Innehåll |
[redigera] Före bildandet
Miljöpartiet har sitt ursprung ur 1970-talets utomparlamentariska miljö-, freds- och solidaritetsrörelser. Under slutet av 1970-talet bildades flera små lokala gröna partier i Sverige.
En inspiration för den tidiga parlamentariska gröna rörelsen var Petra Kelly och tyska Die Grünen
[redigera] Upptaktsmötet den 30 september 1980
Den 30 september 1980 träffades arton personer hemma hos den avhoppade luf-ordföranden Per Gahrtons lägenhet i Henriksdalsringen i Nacka. Med avsikt att diskutera bildandet av ett nytt svenskt parti. Samtliga närvarande förutom två bestämmer sig för att underteckna det pressmeddelande som Sven Anér senare samma kväll lämnade in till TT. Det löd:
- ”Följande personer från Stockholmsregionen enades på tisdagskvällen om att planera för ett nytt svenskt politiskt parti:”.
[redigera] På vägen mot riksdagen 1983-1987
[redigera] Valet 1982
Valet 1982 gav ett överraskande resultat 1,7 %, det räckte inte till ett riksdagsinträde men väl till representation i 100 kommuner. (Något som därefter val för val har ökat och under 1990-talet blir partiet ett rikstäckande kommunparti.
[redigera] Valet 1985
[redigera] Första tiden i riksdagen 1988-1991
[redigera] Valet 1988
[redigera] Valrörelsen
Efter Tjernobylkatastrofen i april 1986 ökade opinionsstödet för partiet. Under valrörelsen så får förutom de båda språkrören Eva Goës och Birger Schlaug också den unga Åsa Domeij medverka i flera av radions och TV:s debatter och utfrågningar.
Det finns flera, minst två, utbreda uppfattningar om varför Miljöpartiet lyckades med att ta sig in i riksdagen valet 1988.
- Den mest etablerade uppfattningen är att valresultatet beror på säldöden i Kattegatt som under valrörelsen brett påstås bero på miljöförstöringen, en dryg månad innan valet visar det sig dock att det beror på ett virus.
- Den andra uppfattningen handlar dock mer om varför resultatet blev så lågt. Partiet hade sedan slutet på 1986 legat över 4%-spärren i opinionsundersökningarna. Och vid kongressen i maj 1987 så gick partiet upp till 8% under kongressen i maj 1987, sakta men säkert stiger opinionen för att under sommaren 1988 kulminera till 10%, sen kom säldöden och nedgången. Sedan miljöpartiet bildades hade partiet inte bara sysslat en massa med miljöfrågor, partiet lyfte också miljöfrågorna. Så när säldöden slog till så började alla partier utom moderaterna prata miljö. Bengt Westerberg klappade sälar i TV, Socialdemokraterna lovar att bli ett miljöparti, Folkpartiet presenterar valaffischer med sälar på. Och miljöpartiet som inte längre hade monopol på frågorna, fick se sina opinionssiffror dala.
[redigera] Resultat
Partiet tar plats för sin första mandatperiod, som det första nya svenska partiet i Sveriges riksdag på 70 år. Partiet hade fått 5,9 % av röster och 20 mandat i riksdagen, och kan ta plats i alla riksdagens utskott (som nyligen utökats från tidigare 15 utskott till nuvarande 17).
Partiet utmärkte sig i riksdagen som pådrivande i miljöfrågor och som brinnande EG-kritiker.
[redigera] Regeringskrisen 1990
Under Regeringskrisen 1990 så förhandlade miljöpartiet med den socialdemokratiska regeringen, men förhandlingarna sprack eftersom partiets krav var vad regeringen betecknades som orealistiska.
[redigera] Utanför igen 1991-1994
[redigera] Valet 1991
Partiet ramlar ur riksdagen(3,4 %) som det första partiet i Sveriges historia. Men partiet behöll representationen i tolv landsting och i 228 kommuner. Kvinnliga språkröret Margareta Gisselberg valde att avgå direkt efter riksdagsvalet men förtroenderådet valde att låta posten vara vakant till nästa kongress.
[redigera] Kongressen 1992
Under den första tiden i riksdagen hade det varit ett problem att stadgarna förbjöd språkrören att sitta i riksdagen, vilket hade medfört att eftersom de båda språkrören tvingade avgå som språkrör när de blev invalda i riksdagen tvingades partiet välja två nya okända språkrör. Med följden att gruppledarna i riksdagen blev kontaktade av journalister som ville ha ett politisk uttalande, vilket ju är språkrörens roll, men vis av erfarenheten att om gruppledarna valde att hänvisa vidare till språkrören så kunde partiet förlora publicitet. Så i praktiken så hade gruppledarna övertagit mycket av språkrörens uttalande-funktion.
Därför bestämmer partikongressen 1992 om en stadgeändring som möjliggjorde för språkrören att sitta i riksdagen, tillsatte en traditionell partistyrelse och gav förtroenderådet (med 28 regionala representanter) rådgivande i stället för beslutande funktion. Till språkrör valdes Marianne Samuelsson och Birger Schlaug. Många av kongressombuden har nu flerårig erfarenhet av förtroendeuppdrag i sina hemkommuner.
[redigera] I riksdagen igen 1994-
[redigera] Valet 1994
[redigera] Kongressen 1998
Kongressen hålls i Västerås. En av de mer uppmärksammade frågorna är att partistyrelsen föreslår att partiet redan innan valet utesluter Moderaterna som politisk samarbetspartner. Med siffrorna 72-58 beslutar sig kongressen för att inte ta ställning före valet vilken regeringsbildare partiet ska stödja, moderaterna utses dock till den minst sannolika samarbetspartner. Språkrören Birger Schlaug och Marianne Samuelsson återväljs av en enig kongress.
[redigera] Valet 1998
[redigera] Valet 2002
[redigera] Europaparlamentariker
- 1995 - Per Gahrton, Inger Schörling, Ulf Holm, Malou Lindholm
- 1999 - Per Gahrton, Inger Schörling
- 2004 - Carl Schlyter
[redigera] Historiska fakta
[redigera] Kongresser och partibildande möten
[redigera] Partibildande möten
| 1980 | 30 september | Nacka | Upptaktsmöte hos Per Gahrton |
| 1980 | 25 oktober | Solna | Möte för bildande av ”Stiftelsen Aktionsgruppen för ett Framtids- och Miljöparti” |
| 1981 | 19-20 september | Örebro | Partibildande möte |
| 1981 | 5-6 december | Uppsala | Partibildande möte |
[redigera] Kongresser
| 1982 | 9-12 april | Sundsvall | Första ordinarie kongress |
| 1982 | 30-31 oktober | Malmö | Extrakongress med anledning av valresultatet |
| 1983 | 21-23 maj | Göteborg | |
| 1984 | 31 maj-3 juni | Jakobsberg | Första språkrören väljs |
| 1985 | 4-6 januari | Lund | Extrakongress, ”de Gröna” lades till partiets namn |
| 1985 | 5-8 april | Växjö | |
| 1986 | 1-3 maj | Mölndal | |
| 1987 | 28-30 maj | Karlskoga | |
| 1988 | 1-4 april | Uppsala | |
| 1989 | 13-15 maj | Falun | |
| 1990 | 11-16 juni | Jönköping | |
| 1991 | 9-12 maj | Östersund | |
| 1992 | 17-20 april | Trollhättan | Första partistyrelsen väljs |
| 1993 | 20-23 maj | Hudiksvall | Det första partiprogrammet behandlades |
| 1993 | 5-7 november | Södertälje | Extrakongress för att anta hela partiprogrammet |
| 1994 | 21-23 maj | Järna | |
| 1995 | 25-28 maj | Alingsås | |
| 1996 | 16-18 maj | Umeå | |
| 1997 | 7-11 juni | Arvika | Partiprogramsrevidering |
| 1998 | 21-23 maj | Västerås | |
| 1999 | 6-7 februari | Eskilstuna | Extrakongress inför Europaparlamentsvalet |
| 1999 | 13-15 maj | Kristianstad | |
| 2000 | 1-4 juni | Vadstena | |
| 2001 | 24-27 maj | Luleå | Partiprogramsrevidering |
| 2002 | 9-12 maj | Sundsvall | |
| 2003 | 29 maj-1 juni | Växjö | |
| 2004 | 14-15 februari | Eskilstuna | Extrakongress |
| 2004 | 20-23 maj | Ronneby | |
| 2005 | 5-8 maj | Gävle | Partiprogramsrevidering |
| 2006 | 25-28 maj | Borås | Valkongress |
[redigera] Språkrörshistorik
| Åren | Man | Kvinna |
|---|---|---|
| 1981-1984 | Alternerande sammankallande i politiska utskottet. | |
| 1984-1985 | Per Gahrton | Ragnhild Pohanka |
| 1985-1986 | Birger Schlaug | Ragnhild Pohanka |
| 1986-1988 | Birger Schlaug | Eva Goës |
| 1988-1990 | Anders Nordin | Fiona Björling |
| 1990-1991 | Jan Axelsson | Margareta Gisselberg |
| 1991-1992 | Jan Axelsson | Vakant |
| 1992-1999 | Birger Schlaug | Marianne Samuelsson |
| 1999-2000 | Birger Schlaug | Lotta Nilsson Hedström |
| 2000-2002 | Matz Hammarström | Lotta Nilsson Hedström |
| 2002- | Peter Eriksson | Maria Wetterstrand |
[redigera] Grafisk tidsaxel
- Birger Schlaug och Eva Goës blev tvungna att lämna sina poster vid riksdagsinträdet på grund av då gällande stadgar, Anders Nordin och Fiona Björling tillsattes på ett förtroenderådsmöte i oktober.
- Margareta Gisselberg avgick direkt efter riksdagsvalet, men förtroenderådet valde att låta posten vara vakant till nästa kongress.
[redigera] Valresultat
[redigera] Riksdagen
(källa SCB)
| 1982 | 1,65% |
| 1985 | 1,50% |
| 1988 | 5,53% |
| 1991 | 3,38% |
| 1994 | 5,02% |
| 1998 | 4,50% |
| 2002 | 4.60% |
| 2006 | 5.20% |
[redigera] Europaparlamentet
(källa Valmyndigheten)
| 1995 | 17,2% |
| 1999 | 9,5% |
| 2004 | 5,96% |
