Alexis de Tocqueville

Wikipedia

Alexis de Tocquevilles
(1805-1859)

Charles Alexis Henri Maurice Clérel de Tocqueville, född 29 juli 1805 i Paris, död 16 april 1859 i Cannes, fransk politisk teoretiker och historiker.

Innehåll

1 Biografi
2 de Tocquevilles teorier
3 Verk
4 Externa länkar

[redigera] Biografi

Alexis de Tocquevilles far var borgmästare Herve-Bonaventure Clerel de Tocqueville (1772-1856), som var av gammal normandisk adel, och Louise Le Peletier de Rosanbo som var Chateaubriands svägerska och dotterdotter till Ludvig XVIs försvarsadvokat Guillaume Chrétien de Lamoignon de Malesherbes, som giljotinerades.

de Tocqueville växte upp i Verneuil och fick en aristokratisk uppfostran med privatlärare innan han började sin högre utbildning. Han studerade juridik och var verksam i Versailles. Alexis de Tocqueville gifte sig 1835 med den engelska Mary Motley, men de hade inga barn.

De sista åren var han politiker, och var bl.a. utrikesminister.

[redigera] de Tocquevilles teorier

Alexis de Tocquevilles främsta verk är De la démocratie en Amérique (Amerikas demokrati) som utkom i två delar 1835 och 1840, och L'Ancien Régime et la Révolution (Äldre tidens regim och revolutionen) 1856. I dessa verk talar han för demokrati och frihet. de Tocqueville kom fram till att det är lättare att övertyga om en enkel lögn än en komplicerad sanning.

Av central betydelse för hans författarskap är resan till Amerika han företog 1831 med publicisten Gustave Auguste de Beaumont de la Bonninière. Hans verk används flitigt som källa till 1800-talets historia. Hans idé om att personlig välgörenhet är att föredra framför statligt ingripande har anammats av de konservativa sedan 1900-talet.

Alexis de Tocqueville är en analytiker av demokratin som fenomen, vilken han betraktade som en ekvation som balanserar frihet och jämlikhet, där både individens och samhällets intressen ska tillvaratas. Alltför extrem liberalism leder till anarki och isolering. Han förutspådde att friheterna skulle gälla även kvinnor och alla etniska grupper. Trots sin tro på individen, förespråkade han även sociala reformer.