Antonio Negri
Wikipedia
Antonio Negri, född 1933 i Padua, italiensk politisk teoretiker och moralfilosof, känd som medförfattare till Imperiet och sina verk om Spinoza.
Negri är professor i statsvetenskap (dottrina dello Stato) vid universitetet i Padua. Redan på 1950-talet blev han politiskt aktiv, och gick med i Gioventù Italiana di Azione Cattolica (GIAC) och sedan Internationella Socialistpartiet. Han var redaktör vid tidskriften Quaderni Rossi, som verkade för att återta Marx från socialismen. 1969 var han med och grundade Potere Operaio (Arbetarmakt) och var en ledande figur i Autonomiarörelsen.
Under början av 1980-talet var han misstänkt för att ha legat bakom mordet på den kristdemokratiske Aldo Moro 1978, men friades från alla anklagelser om samröre med Röda Brigaderna vilka utfört kidnappningen av Moro. Han dömdes till 30 års fängelse 1984. Negri gick i landsflykt och bosatte sig i Frankrike, där han undervisade vid universitetet i Paris (Paris-VIII) och Collège International de Philosophie, med Jacques Derrida, Michel Foucault och Gilles Deleuze. 1997 återvände han frivilligt till Italien för att avtjäna återstoden av straffet. Numera delar han sin tid mellan Rom, Venedig och Paris.