Tiamin
Wikipedia
Tiamin, eller vitamin B1 som det även kallas, är ett viktigt coenzym vid metabolism av kolhydrater. Viktigt för normal funktion av hjärna och nerver. Reglerar hjärtfunktionen och pulsådrornas spänningstillstånd. Verkar svagt vattendrivande. Förbättrar inlärnings- och uppfattningsförmågan. Reglerar magens saltsyreproduktion och främjar tarmens peristaltik. Inflytande på lever och bukspottkörtel.
Kroppen har en förmåga att kunna lagra ca 30 mg, vilket när det gäller tiamin anses som lite. Av dessa 30 mg finns hälften (15 mg) i musklerna och resterande 15 mg finns fördelat till hjärta, lever och njurar.
De viktigaste kostkällorna för tiamin är magert griskött, inälvsmat, bönor, ärtor, sparris, vetegroddar, jäst och i Sverige även spannmål där detta är berikat
Tiamin har hög vattenlöslighet och detta leder till stora förluster vid tillagning tillexempel när man kokar bönor. Dock är tiamin värmestabil vid lågt pH. Normal förlust av tiamin vid tillagning är 30-50% av det ursprungliga tiamininnehållet.
Vanligt förkommande symtom vid brist är: inflammation i nerverna, neuralgi, matsmältningsproblem, hypoglykemi, alkoholism, besvär med hjärtfunktionen, ryggskott, ischias, hudbesvär. Brist på tiamin kan även leda till uppkomst av sjukdomen beriberi.
Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,3-1 mg, kvinnor 1-1,1 mg (gravida/ammande 1,5/1,6 mg), män 1,1-1,4 mg. Se vidare RDI-tabell.
