Vitryssland

Wikipedia

Рэспубліка Беларусь
Республика Беларусь

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: '
Huvudstad	Minsk
Största stad	Minsk
Officiellt språk	vitryska, ryska
Statsskick president premiärminister	republik Aleksandr Lukasjenko Sergej Sidorski
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	Från Sovjetunionen 27 juli 1990 24 augusti 1991
Yta  • Totalt  • Vatten	207 600 km² (84:e) 0,5 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	10 293 011 (77:e) 49,6 inv/km² (122:a)
BNP (PPP)  • Totalt 2005  • Per capita	$75 217 miljoner (64:e) $7 711
Valuta	Vitrysk rubel (BYR)
Tidszon	UTC+2
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Dzerzjinskijberget 346 m ö.h. Narotj 79,6 km² Dnjepr km
Nationaldag	11 november
Landskod	BY, BLR
Landsnummer	+

Vitryssland (vitryska: Беларусь, Belarus eller Biełaruś; ryska: Белору́ссия, Belorussija) är ett land i östra Europa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Huvudstad är Minsk.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Städer 2.2 Administrativ indelning 3 Politik 4 Ekonomi 5 Demografi 6 Flagga 7 Kända vitryssar 8 Sevärdheter 9 Kuriosa 10 Etymologi 11 Referenser 12 Externa länkar

[redigera] Historia

På 800-talet beboddes området av baltiska och slaviska stammar som kom att införlivas i Kievriket som följd av dess framväxt efter 860-talet. När Kievrikets makt efter Jaroslav I:s död 1054 minskade uppstod i området furstendömet Polotsk. År 1240 upplöstes Kievriket efter mongolinvasionen och det som idag är Vitryssland blev under 1300-talet en del av storfurstendömet Litauen och sedermera Polen–Litauen. År 1795 blev Vitryssland i samband med Polens delning en del av tsarväldet i Ryssland.

Efter den ryska revolutionen 1917 var Vitryssland självständigt en kort period innan det blev en del av Sovjetunionen såsom Vitryska SSR. Efter Sovjetunionens upplösning blev Vitryssland självständigt 1991. Sedan Aleksandr Lukasjenko blev vald till president 1994 har Vitryssland åter vänt sig mot Ryssland, och ländernas ekonomier är väl integrerade. Lukasjenkos tid som president har utvecklats till ett auktoritärt styre, där internationella kritiker även har pekat på att Lukasjenko använder sig av diktatoriska metoder. De val som har hållits de senaste åren har betecknats som ofria av utländska observatörer, politisk opposition har fått utstå statlig repression och media är statskontrollerad. Anhängare av presidenten menar att Vitryssland har blivit besparade från en större ekonomisk kris som drabbade forna sovjetiska republiker i och med upplösningen av Sovjetunionen och den snabba övergången från planekonomi till marknadsekonomi.

[redigera] Geografi

Vitryssland har inga kuster, är relativt platt och innefattar stora områden kärrmark, med flertalet sjöar och floder. Det största våtområdet är Polesien, som även är ett av Europas största kärr. Det uppskattas finnas uppemot 11 000 sjöar i Vitryssland, men där majoriteten utgörs av sjöar med en yta på mindre än 0,5 km². I norr finns några större sjöar, såsom Naratj (79,6 km²) och Asvejskaje. Den största floden är Dnepr; viktigare bifloder till denna är Prypjat (som dock rinner samman med Dnepr i Ukraina), Berezina och Sozj. Andra viktigare floder är Njeman och Daugava (vitryska: Dzvina) i norr samt Bug i sydväst.

Landets högsta punkt är Dzerzjinskij på 346 meter över havet, och dess lägsta är floden Njeman på 90 meter över havet.

Skog täcker runt 34 % av landet, vilket gör detta till en av Vitrysslands viktigaste naturtillgångar. Andra naturresurser är torv, mindre mängder olja och naturgas, granit, fosfor, dolomitisk kalksten, märgel, krita, sand, grus och lera.

Vitryssland har ett fuktigt kontinentalklimat som liknar det i Litauen och norra Ukraina. Vintrarna är stränga (den genomsnittliga temperaturen i januari är −8 till −2 °C) över hela landet, med omfattande snötäcke, och varar mellan 105 och 145 dagar. Somrarna är svala (medeltemperatur på 15 till 20 °C), med varmast i juli och augusti. Sommaren och våren är i regel de fuktigaste tiderna på året, även om det inte kommer några större mängder nederbörd. Det årliga nederbördgenomsnittet varierar mellan 550 och 700 millimeter.

Ungefär en femtedel av landets territorium, främst i de sydöstliga provinserna Homel och Mahiljow, är påverkade av olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl i norra Ukraina år 1986 och stora delar anses fortfarande vara obeboeliga då den radioaktiva strålningen fortfarande är skadlig (den har minskat med enbart 1 % sedan olyckan).

[redigera] Städer

• Minsk
• Brest
• Homel
• Hrodna
• Mahiljoŭ
• Vitebsk
• Vorsja
• Pinsk

[redigera] Administrativ indelning

Vitryssland är indelat i sex oblast:

• Brests oblast
• Gomels oblast
• Hrodnas voblast
• Mahiljoŭ oblast
• Minsks oblast
• Vitsebsk oblast

[redigera] Politik

Vitryssland är en republik vars president enligt konstitutionen från 1994 har omfattande befogenheter. Det högsta politiska organet utgörs av ett tvåkammarparlament. Den folkvalda kammaren (Palata Predstavitelei) består av 110 platser, vars ledamöter väljs genom direkta val för en fyraårsperiod. Rösträttsåldern år 18 år. I den vitryska konstitutionen står det att den parlamentariska demokratin skall utgöras av rättvisa, frihet och allmän rösträtt, som innefattar hemliga val för att tillförsäkra väljaren om politisk integritet. Andra kammaren måste godkänna premiärministern, och oppositionen kan därmed lämna in en misstroendeförklaring mot densamme. Första kammaren är en rådsförsamling bestående av 64 medlemmar som väljs geografiskt förutom 8 medlemmar som utses av presidenten.^[1]

Medlemskap i internationella organisationer som FN, OSS, OSSE och Partnerskap för fred (PFF) har mer eller mindre avvecklats, och den nuvarande presidenten har, enligt flera internationella rapporter (bland annat från EU) på ett flertal plan kränkt yttrande- och pressfriheten samt de mänskliga rättigheterna.

Sedan det omdiskuterade valet i oktober 2004 består parlamentet till största delen av icke partianslutna medlemmar, 98 stycken, och några få platser är tilldelade partierna kommunistpartiet (8 mandat), jordbrukspartiet (3 mandat) och det liberala demokratiska partiet (1 mandat). Oppositionskoalitionerna är Folkets Koalition fem Plus och Demokratiska centerkoalitionen där flera politiska partier finns representerade med skilda politiska inriktningar, bland annat liberaler, socialdemokrater, kommunister och konservativa.

Efter valet i otober 2004 har flera organisationer inklusive OSSE förklarat valet som ej fritt. I valet 2006 segrade Alexandr Lukasjenko med 82,6%. OSSE-observatörerna har förklarat valet som ogiltigt på grund av att oppositionen trakasserades och inte fick komma fram i media, samt att folket hotades av repressalier och våld om de skulle demonstrera ("Vi kommer att vrida nacken av dem som om de var ankungar" - har Lukasjenko sagt i media enligt Dagens Nyheter och Aftenposten). Trots detta samlades 10 000 personer i Minsk den 19 mars för att demonstrera mot valresultatet. Enligt oppositionen har över 350 peroner arresterats som följd av protestaktionerna, en del har dömts för "huliganism". Den 24 mars samma år greps ytterligare 400 personer på Oktobertorget i Minsk. Lukasjenko har stor popularitet på landsbygden och skulle troligen vunnit valet även om det var korrekt genomfört. Vitryssland, med nuvarande presidenten Alexandr Lukasjenko, kallas ofta i nyhetsmedia "den sista diktaturen i Europa".

Repressalier mot studenter som demonstrerade mot regimen ledde till att ett stort antal studenter relegerades från universiteten och högskolor. Polska staten ordnade då stipendier för de drabbade vitryska studenter och platser för studier vid polska högskolor och universitet, från höstterminen 2006 deltar flera hundra vitryska studenter i programmet, som är det största stödprojektet inom EU för Vitryssland. Från Vitrysslands sida ses detta som en provokation och ökar ytterligare spänningen mellan länderna, då den polska minoriteten i landet redan tidigare påstått sig ha blivit utsatt för trakasserier.

Förbindelserna mellan Ryssland och Vitryssland har blivit alltmer spända, inte minst handelspolitiskt. Ryska krav på att ersätta gasimporten efter marknadsekonomiska priser har inte slagit väl ut. ^[2]

[redigera] Ekonomi

• BNP (PPP): $75,217 (2005)
• BNP (PPP) per capita: $7,711
• BNP tillväxt 8% (2005)^[3]
• Olika sektorers andel av BNP: jordbruk, skogsbruk och fiske 14 %, industri 44 %, service och övrigt 42 % (1998)
• Naturtillgångar: torv, fosfor, mineraler
• Viktiga exportvaror: maskiner och tillbehör, syntetfibrer, kemiska gödningsmedel, metaller och livsmedel.

[redigera] Demografi

• Invånare: 10,322 miljoner (50/km²) (2006)
• Naturlig befolkningstillväxt: −0,4 % (1996)
• Läs- och skrivkunnighet: 98 %
• Folkgrupper: cirka 78 % vitryssar, 13 % ryssar, 4 % polacker, 3 % ukrainare, 1 % judar, 1 % övriga
• Språk: vitryska, ryska, polska, ukrainska, litauiska
• Religion: 60 % rysk-ortodoxa, 10 % romerska katoliker, därutöver medlemmar i unierade församlingar
• HDI (2003): 0,786 (placerat 67:e i världen)

[redigera] Flagga

Efter självständigheten antog man en röd-vit flagga, för att senare återgå till en variant av den gamla sovjetiska flaggan för Vitryska SSR, där dock hammaren och skäran var borttagna.

[redigera] Kända vitryssar

• Aleksandr Lukasjenko, president
• Lev Vygotskij, pedagog och filosof
• Olga Korbut, gymnast
• Anzjelika Agurbasj, sångerska och skådespelerska
• Natalja Podolskaja, sångerska
• Kanstantsin Drapeza, musiker och sångare
• Aljaksandra Kirsanava, sångerska
• Alexander Hleb, fotbollsspelare

[redigera] Sevärdheter

Populära turistmål är Minsk, Brest, Hrodna och Vitsebsk.

[redigera] Kuriosa

Landets inhemska namn, Belarus, är också namnet på en traktor som tillverkas där.

[redigera] Etymologi

Bela i Belarus kommer av det slaviska ordet för färgen "vit" och det svenska namnet "Vitryssland" är således^{[källa behövs]} en direktöversättning.

[redigera] Referenser

1. ^ ”National Assembly of the Republic of Belarus”. Belarus government.
2. ^ Moscow Times 2006-12-15
3. ^ ”The World Factbook: Belarus”. CIA World Factbook.

[redigera] Externa länkar

• UI - Vitryssland