New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
San Marino - Wikipedia, den fria encyklopedin

San Marino

Wikipedia

Repubblica di San Marino
San Marinos flagga San Marinos statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: Libertas
(latin för "frihet")
Nationalsång: Inno Nazionale
San Marinos läge
Huvudstad San Marino
Största stad San Marino
Officiellt språk italienska
Statsskick
statschefer
regeringschef
republik
G. Arzilli och R. Raschi
Fabio Berardi
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd


3 september 301
Yta
 • Totalt
 • Vatten

61 km² (190:e)
0%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

29 251 (190:e)
471,9 inv/km² (14:e)
BNP (PPP)
 • Totalt 2003
 • Per capita

(uppgift saknas)
Valuta euro (EUR)
Tidszon UTC+1
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Monte Titano
755 m ö.h.

km²

km
Nationaldag 3 september
Landskod SM
Landsnummer +378

San Marino är en republik belägen på Apenninska halvön i södra Europa, helt omsluten av Italien. San Marino är en av Europas mikrostater.

Innehåll

[redigera] Historia

San Marino är den enda kvarvarande av de stadsstater som fanns i Italien på medeltiden. År 300 flydde den helige Marinus undan den romerska kejsaren och grundade San Marino. Under 1500-talet styrdes San Marino av påven. 1631 erkände den kyrkliga staten att San Marino skulle bli självständigt men under uppsikt av kyrkan.

Kejsar Napoleon erövrade Italien och under den tiden fick San Marino beskydd av den franska republiken. 1815, efter Napoleons fall, återupprättade Wienkongressen Kyrkostaten, men den lokala ledaren hävdade att staten nu var helt självständig även om kyrkan ville ha kvar sin uppsikt över San Marino. Det uppstod en konflikt som varande ända tills 1861 då Italien bildades, eftersom de då skapade ett vänskapsavtal och därmed lyckades bevara sin självständighet. Under första och andra världskriget höll San Marino sig neutralt men tog viss skada av bombangrepp, vilket dock senare ersattes med pengar.

Utöver att man numera har demokratiska val med allmän och lika rösträtt har styrelseskicket inte förändrats nämnvärt sedan 1240-talet. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet (se nedan).

[redigera] Geografi

Karta över San Marino
Karta över San Marino

San Marino är beläget på berget Monte Titanos sluttningar på den östra sidan av Italien. På vintern kan temperaturen nå under fryspunkten, men somrarna är varma.

[redigera] Demografi

Landet har 28 800 invånare varav 4 352 lever i huvudstaden San Marino. Största delen av befolkningen är sanmarineser, men en liten del består av italienare. I San Marino talas italienska och majoritetsreligionen är romersk katolicism.

[redigera] Ekonomi

Landet är i valutaunion med Italien och har därför euro som valuta. Av den yrkesverksamma befolkningen är 1 % sysselsatt i jordbruket, 42 % i industrin och 57 % inom tjänstesektorn. De viktigaste jordbruksprodukterna är vete, vindruvor, majs, oliver, nötkött, fläskkött, ost och hudar. De viktigaste industrierna är textilindustrin, elektronikindustrin, keramisk industri, cementtillverkning och vinproduktion. De viktigaste tjänstesektorerna utgörs av bankverksamhet och turism. Turismen bidrar med mer än 50 % av landets BNP.

[redigera] Statsskick och förvaltning

San Marino har ett unikt statschefsämbete, som utövas av två personer samtidigt, de två kaptenregenterna (Capitani Reggenti) som väljs av regeringen (se nedan) för en sexmånadersperiod åt gången.

Den verkställande makten utövas av en regering kallad statskongress (Congresso di Stato) som väljs av parlamentet för fem år. Ledamöterna i statskongressen kallas statssekreterare. Regeringschef är statssekreteraren för utrikes och politiska frågor.

Staden San Marino
Staden San Marino

Den lagstiftande makten utövas av ett enkammarsparlament (Consiglio Grande e Generale) med 60 ledamöter, som väljs i allmänna, direkta val. Vid valen 2001 fick PDCS (kristdemokraterna) 41 %, PSS (socialisterna) 24 % och PD (demokraterna) 20 % av de avgivna rösterna.

Den dömande makten utövas av en högsta domstol (Consiglio dei XII) och underordnade domstolar. Domarna väljs av parlamentet bland icke-sanmarineser, först för en period om fyra år och sedan för livstiden.

San Marino är indelat i nio kommuner (Castelli): staden San Marino, Borgo Maggiore, Serravalle, Acquaviva, Chiesanuova, Domagnano, Faetano, Fiorentino och Montegiardino. Varje kommun styrs av en kommunstyrelse (Giunta) med en borgmästare (Capitano di Castello) som ordförande.

[redigera] Militär och polis

San Marino är en neutral stat och har ingen värnplikt. Det existerar dock ett antal militära och polisiära kårer.

  • La Guardia del Consiglio Grande e Generale (grundad år 1700) är ett frivilligt hedersgarde för San Marinos politiska ledning.
  • La Compagnia Uniformata delle Milizie är en frivillig miliskår, med framförallt ceremoniella funktioner.
  • La Guardia di Rocca (grundad år 1700) bevakar San Marinos gränser och de offentliga byggnaderna, eskorterar värdetransporter samt fungerar som tullpolis.
  • Il Corpo della Gendarmeria (grundad 1824) är en paramilitär poliskår med ansvar för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt för brottsbekämpning.
  • La Polizia Civile är en civil polismyndighet med ett polisiärt ansvar som framförallt omfattar trafik, turism, näringsverksamhet, post och skatter. Den har dessutom ett myndighetsansvar för brandförsvar, civilförsvar, miljövård och folkbokföring.

[redigera] Sport

San Marinos Grand Prix i Formel 1 arrangerades årligen 1980-2006.

2007 körs istället ett lopp i MotoGP på Misano som San Marinos Grand Prix.

De har även ett fotbollslag San Marinos herrlandslag i fotboll, som dock inte har lyckats så bra.

[redigera] Externa länkar

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu